Tidig kontakt är viktig om man ska få vräkningarna att minska, det menar Heimstadens bosoci-ala samordnare Marie Jacobsson som är en av de som tagit initiativ till Heimstadens nollvision kring vräkningar. Foto: André de Loisted
Publicerat 2 juni, 2022

Vräkningarna ska minska

Det var dystra siffror från Kronofogden i början av året. Antalet barn som berörts av vräkningar har inte varit högre sedan 2012. Men det presenteras samtidigt initiativ för att komma till rätta med problemen.

Antalet vräkningar har ökat, visar statistik från kronofogden – från 2 106 år 2020 till 2 560 i fjol. I 572 av dessa fall var barn inblandade. Det är en ökning med 123 barn jämfört med året innan och den högsta siffran sedan 2012. Det gäller dock att tolka statistiken rätt. Av de 572 barn som då berördes bodde 316 i det vräkta hushållet permanent och 120 växelvis, medan 136 var umgängesbarn.

[ Annons ]

Oavsett är det illa.

Situationen har fått debattörer att ropa på lagstiftning, i regel med utgångspunkt i att FN:s barnkonvention blev en del av svensk lagstiftning den 1 januari 2020. Där står det tydligt att varje barn har rätt till ett tryggt boende, och vid åtgärder som påverkar barn ska barnets bästa alltid prioriteras. På det rent principiella planet är det nog få som har invändningar. Knappast någon skulle heller gå i polemik över att hjälp för de mest akuta behoven är mindre kostsamt än den totala samhällskostnaden för vräkningar av barn.

I praktiken kan det dock vara något mer komplext.

Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem, och han menar att det behövs lagstiftning för att komma till rätta med dagens hemlöshetsproblem.

– Både i Barnkonventionen och Europarådets stadgar har Sverige förbundit sig att garantera rätten till bostad, men ingenstans nämns att familjerna kan utkräva rätten. Eftersom de flesta kommuner i dag har brist på bostäder är ju bostadsförsörjningen en viktig del. Finns det inte bostäder som är tillgängliga för alla så måste några bli utan, säger Hans Swärd.

Barnen är ju helt oskyldiga till situationen och dem är det viktigt att värna om.

Extra viktigt är att ge hjälp till kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer och därför blir hemlösa, samt till insatser för barn som lever med föräldrar som är hemlösa, menar Hans Swärd

– Barnen är ju helt oskyldiga till situationen och dem är det viktigt att värna om. Att ha en bostad är så viktigt: det är en fast punkt i tillvaron, man kan ta hem kompisar, göra sina läxor, känna trygghet och slippa oron. Annars får de barnen sämre förutsättningar, och det blir trauman som är svåra att läka.

Marie Jacobsson, bosocial samordnare på Heimstaden är en av initiativtagarna till ”Nollvision mot vräkningar 2030”, fastighetsbolagets satsning mot att minska antalet avhysningar. Här med sin kollega Jan Rosemar, fastighetsskötare. Foto: André de Loisted

Men som ofta när dessa frågor diskuteras uppehåller sig Hans Swärd länge vid bostadsförsörjning – som såklart hänger samman med benägenheten att bli avhyst. Han menar att det inte blev så mycket av den hemlöshetsstrategi som sjösattes av regeringen 2011, trots att det till och med fanns en hemlöshetssamordnare.

– Nu jobbar man bara med akuta problem, och glömmer ofta bort de förebyggande åtgärderna, säger Hans Swärd.

Nu jobbar man bara med akuta problem, och glömmer ofta bort de förebyggande åtgärderna.

Han vill se en tydligare fördelning av ansvaret för bostadsförsörjning mellan kommunerna, men värjer sig mot social housing, då han menar att det kan leda till segregation och andra problem. Lagstiftning mot att barnfamiljer ska kunna drabbas av vräkning eller hemlöshet – där blir det något oklarare. Ska en fastighetsägare inte kunna vräka alls? Till vilken kostnad ska samhället träda in och hur länge? Finns det en risk att familjer som riskerar att bli vräkta utnyttjar systemet och använder barnen som ett verktyg för att få bo kvar i lägenheten, utan att behöva betala hyran?

Där blir Hans Swärd oss svaret skyldig. I väntan på en eventuell lag eller skärpning av gällande regler betonar han vikten av förebyggande insatser som förhindrar vräkningar.

– Vräkningar och hemlöshetsgenererande processer bland barnfamiljer är ofta långvariga förlopp och här gäller det för samhället att inrätta olika stödprogram och bedriva vräkningsförebyggande arbete för att skydda barnets intresse. Under åren har Socialstyrelsen beviljat projektpengar till kommunerna för att motverka och förhindra vräkningar och hemlöshet bland barnfamiljer och andra grupper. Resultaten visar att ju tidigare socialtjänsten och kommunerna uppmärksammar problemen desto bättre är det, säger Hans Swärd.

De vräkningar som vi har verkställt ser vi att vi kanske hade kunnat undvika om vi agerat i ett tidigare stadie

Det är också ett arbete som bedrivs aktivt av flera fastighetsbolag. Heimstaden var först ut att lansera det som en nollvision mot vräkningar till år 2030. Heimstaden kommer att jobba med fem pilotkommuner, där Bolagets bosociala samordnare tillsammans med socialtjänst och andra funktioner i kommunen ska hitta sätt att fånga upp personer i ett tidigare skede.

– Vi som jobbar på avdelningen för obetalda fordringar har tillsammans med våra bosociala samordnare uppmärksammat att vi kan göra mer för att undvika vräkningar. De vräkningar som vi har verkställt ser vi att vi kanske hade kunnat undvika om vi agerat i ett tidigare stadie, säger Josefina Nätt, inkassoadministratör Heimstaden.

Det var hon, tillsammans med den bosociala samordnaren Marie Jacobsson i Malmö, som tog initiativ till nollvisionen.

– I min arbetsbeskrivning står det att jag bland annat ska medverka vid avhysningar, vilket jag också gjort under de fyra år jag varit här. Men då har jag samtidigt sett att jag inte borde jobba med vräkningar, utan snarare att motverka vräkningar, säger Marie Jacobsson.

Heimstaden ska tillsammans med socialtjänsten och kommunen förbättra befintliga processer och minska antalet vräkningar. Foto: André de Loisted

Vem man än lyssnar på är det de tidiga insatsernas betydelse som betonas.

– Om man är med på en vräkning och möter en person som ser ut att må väldigt psykiskt dåligt, så är min uppfattning att det inte är värdigt. Det gör jätteont i en medmänniska att vara med om en sådan situation. Vi har verktyg i samhället för att hjälpa de här människorna, och dom verktygen måste vi använda, säger Marie Jacobsson.

I Heimstadens arbete mot en nollvision betonas samarbetet med socialtjänsten. De bosociala samordnarna har ett öra mot marken och kan tidigt fånga upp den här typen av problem.

Rent formellt ska ett fastighetsbolag redan i dagsläget underrätta socialtjänsten om att en individ riskerar att förlora sitt kontrakt.

– Men Heimstaden finns ju över hela landet och vi har sett att kommunerna arbetar väldigt olika. I vissa kommuner följer inte ens någon från socialtjänsten med vid en avhysning, utan då står vi där ensamma med kronofogden, medan man i andra kommuner arbetar väldigt aktivt i frågan och alltid är med vid avhysningar, berättar Marie Jacobsson.

Jag kan inte svara för hur socialtjänsten arbetar när det första brevet kommer in, men det finns en brist i att vissa ärenden inte följs upp.

I många fall har antalet förelägganden hunnit växa tills det blir dags för kronofogden att göra en avhysning. Då är det svårt att hitta en lösning – skulden har blivit svår, för att inte säga omöjlig, att betala tillbaka.

– Jag kan inte svara för hur socialtjänsten arbetar när det första brevet kommer in, men det finns en brist i att vissa ärenden inte följs upp. Då vill vi uppmärksamma dem på att ”nu har den här hyresgästen två obetalda hyror, vad kan vi göra för att lösa detta?”, säger Josefina Nätt.

Ett öra mot marken, kommunikation och tidiga insatser. Receptet är egentligen inte mer avancerat än så – åtminstone så länge man inte leder in diskussionen på behovet av större strukturella reformer på det bosociala området. Därför blir det snarast en upprepning att tala med Fedja Serhatlic, som är bostadsstrateg i Linköpings kommun.

Det märks att antalet vräkningar har ökat, konstaterar han.

– Det vi har sett är att det kommit mer stötvis senaste tiden, vilket vi tror beror på corona. Man har avvaktat lite grann under den här perioden när man inte har velat besöka folk på plats. Men nu när restriktionerna har släppt har vräkningarna ökat igen. Lite som en ketchupeffekt, säger Fedja Serhatlic.

Det är jätteviktigt att vi tidigt får kännedom om en hyra inte är betald.

Däremot har han inte sett fler vräkningar med barn inblandade. Men det är ju som statistiken från kronofogden visar – oftast bor barnet hos en annan förälder.

Orsakerna till vräkning kan handla om ljudstörningar, eller att det börjar lukta illa från lägenheten på grund av att man har många djur eller är en extrem samlare. Men de flesta fall handlar om obetalda hyror, säger Fedja Serhatlic.

– Det är jätteviktigt att vi tidigt får kännedom om en hyra inte är betald. Då har vi möjlighet att komma in tidigt när det börjar fela, för att skuldplanera och jobba aktivt med bakomliggande orsaker.

Han konstaterar att det främst är de stora bolagen som står för den övervägande delen av vräkningarna. De har den största andelen lägenheter, helt enkelt. 

– Med dem har vi i regel ett bra fungerande samarbete, medan de mindre bolagen har lite sämre kännedom och kunskap om hur man ska göra, och kanske väntar för länge med att anmäla, säger Fedja Serhatlic.

Han menar att fastighetsägare tror att de gör hyresgästen en tjänst genom att inte höra av sig.

– Men då blir det mycket svårare för oss att göra något för att hjälpa till. Att inte snabbt anmäla uteblivna hyror till kommunen är att göra hyresgästen en björntjänst, säger han.

Agera, informera – och det snabbt

  • Agera direkt. Om en hyresgäst samlar på sig stora hyresskulder blir det mycket svårare för socialförvaltningen och andra organisationer att hjälpa till. Ju förr dessa får komma in i skeendet desto bättre. 
  • Ha en löpande kontakt med socialförvaltningen eller Stadsmissionen och liknande på din ort.
  • Fastighetsägarna har jurister som man kan ta hjälp av direkt när hyror inte blir betalade. Ju förr du tar in hjälp desto smidigare brukar det lösa sig.

Läs mer:

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]