AI förändrar arkitektrollen i grunden
AI gör arkitekturen billigare att producera. Men det betyder inte att du som kund automatiskt får mer värde för pengarna – det beror helt på vad du faktiskt beställer, menar inredningsarkitekten Marco Checchi.
AI gör arkitekturen billigare att producera. Men det betyder inte att du som kund automatiskt får mer värde för pengarna – det beror helt på vad du faktiskt beställer, menar inredningsarkitekten Marco Checchi.
Jonas Anund Vogel, forskare vid KTH, mötte under Almedalsveckan samma fråga överallt: var finns kompetensen? Hans slutsats är att problemet inte är antalet utbildningsplatser – utan ett system som inte är byggt för li
Johnny Kronvall har efter ett långt yrkesliv inom byggnads- och energiområdet kommit till insikten att energieffektivisering aldrig kan vara ett mål i sig. Hans slutsats: energifrågan är i grunden en styrelsefråga.
Anna Wiking förbereder kommande Almedalsvecka med att läsa branschorganisationens guide om civil beredskap – och gör en oväntad upptäckt: den viktigaste beredskapsresursen kanske bor på andra sidan trapplanet.
Kris och högt tonläge är mer ett tecken på valår än att det är stora problem i svensk ekonomi, skriver Annika Winsth. Hon anser inte att hushållen behöver mer generella stimulanser i nuläget.
Äntligen syns klimatmålet i staden. Men vad vi idag kallar hållbart — håll bara inte med! Sarah Isaksson påminner om att dagens lösningar kommer någon annan att ifrågasätta.
Försvarsförmåga och beredskap dominerar debatten. Emma Hult funderar på vad som då händer med de frågor som är lika viktiga, fast i ett annat perspektiv.
EPBD-propositionen formaliserar vad kapitalmarknaden redan kräver: att fastighetsägare kan bevisa sin energiprestanda med data. Men data är också kommunikation – utan rätt språk i kreditsamtalet uteblir den gröna finansieringen, skriver Kristoffer Paldeak.
När det är val är det överdrifter och utspel som gäller – även i bostadspolitiken konstaterar Lennart Weiss, som dock ger en liten eloge till Andreas Carlson.
Förhandlingarna om hyrorna är igång och sannolikt skiljmannanförfaranden där ingen av parterna får reda på hur hyran sätts. Här måste politiken gripa in och förtydliga lagstiftningen skriver Tomas Ernhagen.
Med tre exempel förklarar Mattias Goldmann varför stärkt tillit inte bara känns bra i magen. Det lönar sig både för individer, företag och samhälle.
Jonas Hellberg ser en vilja att lösa bostadsbristen som inte helt stämmer med branschens ekonomiska villkor. Han menar att det krävs ett reformerat skattesystem – goda intentioner räcker inte.
Stora globala ekonomiska konsekvenser av höga energipriser talar fortfarande för att nuvarande kris inte blir långvarig. Priset är för högt, för alltför många, skriver Annika Winsth och ger tre alternativa scenarier.
Minskande barnkullar väcker befogad oro. Men Anna Wiking påminner om att kreativa lösningar är bästa medicinen mot ängslan. Själv har hon drömmar att mötas av en barnkör i total osynk om dryga 50 år.
Hemlöshet i dag handlar ofta om yrkesarbetande föräldrar och barn som tvingas flytta mellan tillfälliga boenden. Samtidigt saknar Sverige en tydlig politik – till skillnad från Finland, där hemlösheten minskat med 75 procent, skriver Linda Lövgren.
Det behövs mer innovation för att tackla hållbarhetsutmaningarna. Sarah Isaksson hittar inspiration i andra branscher, hos förra årets nobelpristagare och i början av den industriella revolution som satte fart på den utveckling vi nu försöker bromsa.