Många hoppas på statlig hjälp för att få i gång bostadsbyggandet när Peter Larsson, regeringens samordnare för den gröna omställningen i norra Sverige, lämnar sitt slutbetänkande tisdag den 18 juni.
Bostadskrisen märks i hela landet. Men när spaden inte sätts i marken, trots färdiga planer, i Skellefteå, Boden, Luleå, Gällivare och Kiruna innebär det att hela Sveriges gröna omställning riskerar att bromsa in.
Två år efter att Peter Larsson fick regeringens uppdrag att samordna insatserna i Norrland briserade krisen i det svenska bostadsbyggandet. Med Ukrainakriget kom höga räntor och inflationen som lade en våt filt över bostadsmarknaden.
[ Annons ]
Peter Larsson bedömde läget som så akut att han redan i februari lade fram de tre skarpa förslag:
- Ge den statliga stiftelsen Norrlandsfonden ett tillskott på fyra miljarder kronor ur statsbudgeten för bostadsbyggande.
- Anpassa en ny statlig kreditgaranti för så kallade etablerings- och expansionskommuner eftersom den befintliga kreditgarantin inte fungerar optimalt för kommuner med en svag bostadsmarknad, som samtidigt har hög efterfrågan på bostäder.
- Utforma en statlig hyresförlustgaranti, där staten garanterar en viss del av hyresintäkterna eller ersättning av hyresförluster och hyresbortfall.
– Sammantaget skulle de tre åtgärderna reducera risknivån för alla parter i bostadsbyggandet och sparka i gång processerna. Sedan ska förstås projekten stå på egna ben, säger Peter Larsson.
Han anser att debatten onödigt mycket fokuserat på risk och att satsningarna i norr inte blir av eller inte är lönsamma.
– När man lägger en batterifabrik i Göteborg är det ingen som ifrågasätter det, men bara för att det är Norrland så blir det plötsligt problematiskt. Tyvärr råder en sörländsk skepsis med förutfattade meningar, där några skeptiker får allt för mycket mediautrymme, säger Peter Larsson.
Exakt var de tre förslagen han redan lagt landar är i skrivandes stund oklart. Beredning pågår i Regeringskansliet. Sedan råder även osäkerhet om EU:s statsstödsregler kommer att godkänna kreditgarantier och hyresförlustgarantier från staten.
Vad är sannolikheten att dessa stöd blir av?
– Jag gör inga sannolikhetsbedömningar, säger Peter Larsson bestämt.
Om det inte blir några särskilda riktade insatser – var är vi då?
– Då vi är på samma läge som nu.
Exakt vad Peter Larsson kommer att presentera i sitt slutbetänkande vill han inte säga, men det blir sannolikt tankar om hur alla aktörer bättre kan samordna sitt arbete.
BODEN
”Kom hit så löser vi det”
Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Boden, har i olika sammanhang uttryckt frustration över att kommunerna i norra Sverige inte får hjälp av staten med de omkostnader som de stora industrisatsningarna bidrar till. För Bodens del räknar han dock inte med att det ska hinna bli något stöd från regeringen innan H2 Green Steels fossilfria stålverk är på plats.
I september 2021 var Fastighetstidningen på besök i Boden och träffade då Claes Nordmark som andades optimism. Planerna för H2 Green Steels satsning rullade på, men inget var helt beslutat. Det fanns en risk att miljötillstånd inte godkändes och att bolaget inte skulle få de stora lån som krävdes.
När vi nu två och ett halvt år senare intervjuar honom är han lugnare på den fronten. Stålskelettet till fabriken är rest, och 500 arbetare är på plats. Men är det en oro som fortfarande gnager – var ska alla inflyttade bo? I den nya prognosen räknar man med att det ska bo 33 000 bodensare i kommunen 2030. Det är 5 000 fler än i dag.
– I augusti 2025 kommer det att vara cirka 4 000 byggjobbare på plats, en stor del av dem får bo i tillfälliga entreprenörsbostäder. Men när ståltillverkningen är i gång 2026 och inflyttningen kommer igång måste vi ha fasta bostäder så att folk trivs här och stannar kvar, säger Claes Nordmark.
När ståltillverkningen är i gång 2026 och inflyttningen kommer igång måste vi ha fasta bostäder så att folk trivs här och stannar kvar.
Han vill förstås att fabrikens personal betalar sin skatt i Boden, och inte till någon annan kommun i landet, eller till utlandet. En stor del av personalen lär komma från andra länder.
Bostadsbyggandet har, trots de sämre konjunkturerna, gått hyggligt bra. Under 2022 och 2023 har 320 fler lägenheter kommit på plats. Just nu är 175 lägenheter i produktion.
– Det är ingen panik, vi matchar efterfrågan skapligt just nu. Men vi önskar att tempot kunde vara lite snabbare.
De som byggt är Lindbäcks Fastigheter, en av Norrlands största privata fastighetsägare, kommunala Bodenbo och en del små lokala aktörer. Men han saknar de stora bolagen med kontoren i Stockholm.
– De större har varit här och rekat för att ha koll på läget. Men steget till att köra i gång verkar vara en bit bort, konstaterar Claes Nordmark.
Hans budskap till bygg- och bostadsbolagen är:
– Kom hit och kolla, risken att bygga är låg, vi är snabbast i Sverige på bygglov och mark finns. Kom hit så löser vi det.
Förslagen som hittills presenterats av Peter Larsson, regeringens samordnare, uppskattar han.
– Inte minst kreditgarantier för kommuner i expansion. Vi har alla en extremt ansträngd ekonomi, till och med i Skellefteå som har en bra inkomstkälla i Skellefteå kraft. I Boden får vi ett underskott med 500 miljoner fram till 2026 som ska gå till infrastruktur, social service och bostäder.
Hur känns det när regeringsföreträdare talar mycket om satsningarna i norr och vad det betyder för Sverige, samtidigt som ni inte får ekonomiskt stöd?
Claes Nordmark blir tyst, han säger att han måste hitta rätt ordval för att inte bli för hård.
– Jo, det är många fina ord men inget konkret. Man måste förstå att det inte kan vara Bodens egna ansvar att landa ett enormt stålverk, det kan inte vara Luleås egna ansvar att bygga en hamn för tio miljarder och Skellefteås ansvar att stå för elektrifieringen av Sverige – det är inte rimligt.
SKELLEFTEÅ
”Folk landar i en bostadskris”
Northvolt har rekryterat 3 000 personer till fabriken i Northvolt och varje vecka anländer det personal som behöver en bostad.
– Många landar tyvärr i en bostadskris, säger Patrik Larsen, mark- och exploateringschef i Skellefteå kommun.
För Boden, Luleå och andra tillväxtorter i den gröna omställningen ligger de stora utmaningarna något eller några år fram i tiden. Men för Skellefteå är det här och nu.
– Vi är ett steg före på gott och ont, säger Patrik Larsen.
Det goda är att man lyckats hålla i gång ett hyggligt bra byggande under 2022 och 2023 med runt 800 bostäder per år – från en nivå på runt 200 bostäder per år. Men byggandet måste upp till helst 1 500 bostäder årligen för att hålla takten med behoven och den skuld som byggts upp.
– Att vi nu har 500 personer som är skrivna i kommunen och som bor i entreprenörsbostäder är inte optimalt. De små rummen är tänkta som tillfälliga bostäder till de som jobbar en vecka och sedan åker hem, säger Patrik Larsen.
Vi har 1 000 till 2 000 byggrätter klara i centrala Skellefteå och runt stan.
En stor del av de nya bostäderna som ska fram blir en uppgift för det kommunala bolaget Skebo. Kommunen har avsatt fem miljarder kronor till Skebos framtida projekt. Enligt Patrik Larsen medel som till stor del kommer från tidigare försäljningar av fastigheter till Heimstaden, Riksbyggen och SBB.
Vilka är då flaskhalsarna för att andra privata investerare ska satsa på att bygga bostäder?
– Finansieringen, det är där vi fastnar i alla projekt. Vi har 1 000 till 2 000 byggrätter klara i centrala Skellefteå och runt stan. För småhus, radhus och lägenheter. Men byggkostnaderna och avkastningskraven är höga vilket gör att många investerare känner sig tveksamma, säger Patrik Larsen.
I Skellefteå låg avkastningskraven på 4,5 procent innan räntan stack i väg. Idag runt 5–6 procent.
– Då hamnar hyrorna i nyproduktion på nivåer som folk kanske inte kan betala. En äldre lägenhet har en hyra på runt 1 200 kronor per kvadratmeter och år, en nyproducerad det dubbla. Gapet är för stort och risken är att de som bygger inte får det uthyrt, säger Patrik Larsen.
För att överbrygga risken anser han att det måste in någon form av garantier eller subventioner från staten, i linje med det som Peter Larsson föreslagit.
– Till stor del har vi klarat boendesituationen tack vare att många hyrt ut sina sommarstugor och andra typer av andrahandsboenden. Men det löser inte långsiktigt behovet av fasta bostäder som de flesta vill ha.
