”I Sverige försöker vi lösa långsiktiga utmaningar med kortsiktiga lösningar”

Det talas ofta om hur folk i utsatta områden lider av projekttrötthet. I det projekt som Nicklas Wallberg leder ska socialt entreprenörskap kunna växa under långsiktiga former.

Långsiktiga utmaningar, men kortsiktiga verktyg för finansiering. På 100 dagar ska Nicklas Wallberg hitta vägar framåt för att skapa en ny organisationsform för sociala bolag.

Projektet finansieras av Vinnova och med på tåget är Handelshögskolan, innovationshuset Changers Hub och den kreativa hubben Värmeverket. Målet är att bana väg för fler sociala entreprenörer genom att hitta en ekonomisk modell, bortom föreningar och aktiebolag, som kan vara attraktiv för investerare.

I Sverige finns ingen specifik definition av, eller juridisk form för, socialt entreprenörskap. Det kan göra det hela lite klurigt.

– Om man ska hårdra det kan man säga att vi i Sverige försöker lösa långsiktiga samhällsutmaningar som utanförskap, integration och inkludering, med kortsiktiga ekonomiska lösningar, säger Nicklas Wallberg, entreprenör, och projektledare för 100 dagar.

Många ideella verksamheter lever på projektpengar. Det är inte fel i sig, menar Nicklas Wallberg. Kruxet är att när medlen tar slut måste föreningen söka igen. Fast kanske ändra lite på inriktningen för att få nya pengar – även om de har en modell som funkar.

– Sedan är man inne i svängen. Är det något som behövs när man jobbar med trygghet så är det långsiktighet. Den här snurren får motsatt verkan. Det vi tittar på nu är hur finansiering kan komma från andra håll och inte bara från projekt, stiftelser och det offentliga.

Ett problem med kortsiktighet är också svårigheten att behålla kompetens.

– Folk anställs ofta på projektbasis. Får man inga nya pengar, försvinner kanske personer som byggt upp viktiga värden och stort förtroende. Och så måste man börja om från början.

Nicklas Wallberg brinner för frågor som rör utsatthet, inkludering och trygghet. Han har under många år engagerat sig som ledare och lägerchef för det sommarläger där han själv gick som barn. I dag är han styrelseordförande.

– Den lägergården har funnits sedan 1956. Apropå att vara långsiktig, säger han.

En stor del av arbetet med 100 dagar handlar om att undersöka hur stort intresset är hos olika aktörer när det gäller att tänka nytt kring finansiering av socialt entreprenörskap.

– Vi är lite förvånade och jätteglada över den fantastiska responsen. Väldigt många har hört av sig. Både organisationer och finansiärer, säger Nicklas Wallberg.

Vi är lite förvånade och jätteglada över den fantastiska responsen.

Intresserade har bjudits in till runda-bordssamtal där frågor, funderingar och farhågor har fångats upp.

– En mängd olika vinklar och perspektiv har lyfts. Alltifrån styrning, hur man kan vara säker på att pengarna går till rätt saker, till hur man kan vara säker på att kärnan inte går förlorad i ett socialt bolag, säger Nicklas Wallberg och tillägger:

– Det har varit häftigt att se den förtrolighet som vuxit fram. Det märks att många kämpar med de här frågorna, känner sig osäkra, och är frustrerade över att inte riktigt veta hur de ska agera.

Det han själv skulle vilja se är en maktförskjutning. Att föreningar som Changers Hub får ekonomiska möjligheter att hitta det mest effektiva sättet att arbeta på.

– Jag vill att de ska leda utvecklingen och inte behöva stå med mössan i hand. Om Changers Hub ägde ett bolag kunde de få finansiering från olika håll. Exempelvis för att driva yrkesutbildningar eller starta jobbnätverk. Överskottet skulle gå tillbaka till verksamheten och användas för att bygga upp organisationen över tid.

I mitten av juni är de 100 dagarna slut. Så vad händer då?

– Det finns en önskan och förväntan på oss att fortsätta arbetet. Så nu formulerar vi slutsatser, planerar för implementation av organisations-formen för Changers Hub och pratar med partners för en framtida fortsättning. Exakt hur det ska se ut är inte klart, men behovet och viljan är tydlig.