Korten haglade när Frida Stannow Lind, vd för Olov Lindgren, Stefan Ränk, koncernchef Einar Mattsson och Ingrid Gyllfors, vd för SKB, fick sätta betyg på markpolitiken i Stockholmsregionen. Foto: Jonas Lannering
Publicerat 26 juni, 2024

Gult kort för Stockholmskommunernas markanvisningar

När fastighetsbolagen Einar Mattson, SKB och Olov Lindgren fick sätta betyg på hur Stockholmskommunerna arbetar med markanvisningsärenden drogs många gula kort.

I ett soligt och hett Visby var det omvända roller i markpolitiken, där fastighetsbolagen Einar Mattson, SKB och Olov Lindgren fick sätta betyg på Stockholmskommunerna för hur de arbetar med markanvisningsärenden. Betygen blev blandade, på gränsen till rött kort på några områden.

Kommunernas markpolitik är det som främst styr vad som ska byggas i Stockholmsregionen, och vilka fastighetsbolag som får bygga på vilka platser. Och här finns det stora problem, anser företrädarna för fastighetsbolagen Einar Mattson, SKB och Olof Lindgren.

[ Annons ]

Huvudproblemen, som fastighetsbolagen ser det, är bristen på tydliga riktlinjer från kommunerna som premierar aktörer med fokus på långsiktighet och hållbarhet. Vilket ska vara just de värden som politiken pekar på i sina markanvisningspolicys.

– Jag är ödmjuk inför att politiker med fyra års mandatperioder naturligt styrs av viss kortsiktighet. Men nu lever vi i efterdyningarna av en konjunktur som visar på vilka bakslagen kan bli om man arbetar med opportunistiska och kortsiktiga aktörer. I stället behöver Stockholmskommunerna ta fram riktlinjer som driver långsiktighet på riktigt, sa Stefan Ränk, koncernchef Einar Mattsson.

Frida Stannow Lind, vd för Olov Lindgren, och Ingrid Gyllfors, vd för SKB, var inne på liknande spår när de fick beskriva sina erfarenheter från hur markpolitiken egentligen fungerar i Stockholmsområdet.

– Det står i nästan alla markanvisningspolicys att man vill ha blandade upplåtelseformer. Men vad får det egentligen kosta långsiktigt? frågade Frida Stannow Lind, och blickade mot den främre raden i publiken, där ett antal företrädare för några Stockholmskommuner väntade på att äntra scenen. 

Men först skulle kort delas ut. Det är ju trots allt fotbolls-EM. Och efter lite velande med färgerna och en kortare diskussion om VAR-granskning kan bli aktuellt, var det då dags att betygsätta markpolitiken i Stockholm. Resultat kan snällt sammanfattas med gult kort till Stockholmskommunerna. 

Nu när hela branschen är i ett tuffare läge så tror jag att det är ett bra tillfälle att se över våra processer.

Först ut att ge sin syn på saken var Stefan Bergström (C)kommunalråd och ordförande i exploateringsnämnden i Sundbyberg. Han kunde, liksom sina kollegor, bara konstatera att det är ett tufft läge för byggandet i hela Stockholmsregionen. Men också att det finns förbättringspotential i hur kommunerna kan arbeta mer långsiktigt i sina markanvisningar.

– Jag är inne på 9 år nu i exploateringsnämnden i Sundbyberg. Och jag har lärt mig otroligt mycket på den tiden. Vi skulle troligtvis göra helt annorlunda nu om vi visste hur mycket vår kommun skulle växa på de här åren, resonerade Stefan Bergström, och fick medhåll från sin kommunalrådskollega i Huddinge.  

– Kommunerna har lärt sig en hel del. Och jag tycker att vi blir bättre. Vi jobbar mer med att ha en så varierad projektportfölj som möjligt, och jag tycker att vi har ett fint samarbete med många fastighetsägare, sa Emil Högberg (S).

Så hur kan då kommunerna bli bättre på att premiera mer långsiktiga aktörer, som de säger sig värna om? Oskar Lavelid, byggeneral i Stockholms stad, är i full gång att utveckla nya riktlinjer för markanvisning. Och nyckeln handlar enligt honom på att bli bättre på att följa upp projekten och att allt blivit som tänkt med anvisningen.

– Det är ett långsiktigt arbete. Men vi behöver absolut bli bättre på att följa upp våra anvisningar.  Men nu när hela branschen är i ett tuffare läge så tror jag att det är ett bra tillfälle att se över våra processer. När allt öste på så var vi inte där, och inte branschen heller, säger Oskar Lavelid och fortsätter:

– Jag tror på större krav på uppföljning på att fastighetsägarna tar ansvar. Att våga följa upp resultaten över tid mycket mer. Riktlinjer är en sak. Men fastighetsbolagen ska ha tilltro i att de kommer kunna tillämpas också.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]