Stadskampen

Nyss damp inbjudan ner att ansluta till de städer som inom 70 månader ska vara klimatneutrala. Det är en kamp mot tiden, och som programchef för Viable Cities är det Olga Kordas uppgift att driva på omställningstakten.

I hyresförhandlingarna tvekar inte parterna att puckla på varandra med tuffa beskyllningar. Här är konfliktlinjerna skarpa, till skillnad mot när Fastighetstidningen skriver om ämnen som hållbar stadsutveckling. När det kokar ner till åtaganden i fastighetssektorn är det väl i regel idel medhåll?

Olga Kordas menar att det är dags att släppa den villfarelsen.

– Jag får allt oftare hot på mejl och telefon efter att jag har pratat om 15-minutersstaden.

Vadå 15- minutersstaden? Begreppet som myntades av Paris borgmästare Anne Hidalgo och som går ut på att det endast ska ta 15 minuter att med cykel ta sig från hemmet till jobb, skola, mataffär, kultur och så vidare. Visst hörs det i debatten kritik om att utan bilen så blir city en tomt ekande förort. Men rena hot?

– Jo, i samband med covid och vaccinskepticismen växte den konspiratoriska versionen om 15-minutersstaden. I deras version handlar det inte om att skapa så många tjänster som möjligt som är lätta att nå för att ha mer tid att träffa vänner, eller vad man vill göra med den ökande friheten, utan utmålas helt felaktigt som ett sätt för regering och myndigheter att begränsa den enskildes möjligheter att röra sig.

Jag får allt oftare hot på mejl och telefon efter att jag har pratat om 15-minutersstaden.

Olga Kordas är forskare vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, och leder sedan 2017 vad som är Sveriges största satsning på forskning och innovation för att skapa smarta och hållbara städer. Med finansiering från Energimyndigheten, Formas och Vinnova ska innovationsprogrammet Viable Cities, som är en del av satsningen, testa både nya sätt att arbeta och nya lösningar för att snabba på städernas omställningsarbete.

Huvuduppgiften är inte att resonera med konspirationsteoretiker, utan att driva processen med de hittills 23 klimatkontrakt med kommuner och städer i samverkan med nationella myndigheter som Sverige var först i världen att utveckla.

– Men det finns en uppenbar risk för bakslag om man introducerar lösningar som folk inte vill ha, säger Olga Kordas.

Hon menar att det i Sverige, i jämförelse med många andra länder, länge inte funnits något större tryck från medborgare att själva driva på stadsutvecklingsfrågor.

– Möjligen skapas det tillfälligt engagemang kring ett träd som ska sågas ner, eller liknande. Men i det stora har vi en rätt unik situation med vårt höga förtroende för den offentliga sektorn. Även om vi inte alltid är helt nöjda med vad de åstadkommer så finns det ändå ett grundförtroende att politiker och tjänstemän agerar för landets och stadens bästa, inte för att enbart sko sig själva, säger Olga Kordas.

Inom Viable Cities finns det just nu tio förstudier som ska utforska hur kommuner kan engagera medborgare.

Hon pekar på hur flera studier visar på en helt annan misstänksamhet mot politiker och korruption i andra länder.

– Det för också med sig ett större tryck på att själv vara med för att bevaka sina intressen.

Men Olga Kordas menar att det nu även i Sverige finns en tydlig rörelse, anti-woke och konspiratorisk är begreppen hon väljer, åt andra hållet.

– Det finns såklart fler anledningar, men vi inser att det finns ett behov att engagera medborgare på nya sätt. Inom Viable Cities finns det just nu tio förstudier som ska utforska hur kommuner kan engagera medborgare.

Göteborg är första kommun i Sverige att skapa medborgarråd. Just nu går det att söka en av de 30 platserna som ska spegla ett “mini-Göteborg”. En demokratisk process som är mer vanlig i Europa och andra delar av världen för att involvera medborgarna i att ta ställning till hur man kan tackla olika komplexa utmaningar i samhället.

– När det är medborgarråd i Spanien känner många till det och följer mötena genom tv-sändningar. Vi vill testa om det fungerar även här, säger Olga Kordas

När vi ses på Viable Cities kontor på KTH:s campusområde – med en storslagen och rätt symbolisk utsikt med hela Stockholm åt söder och stora skogar åt norr – så har en ny rapport just släppts från FN:s resurspanel. Budskapet är att det inte räcker att fasa ut de fossila bränslena. Minst lika akut är den enorma miljö- och klimatpåverkan som utvinning och användning av naturresurser har. Två sektorer sticker ut i rika länder: byggande och infrastruktur samt transporter och mobilitet.

– Vi måste titta på hur vi kan använda mer klimatsmart och återvunnet material och hitta nya sätt att bygga. Men viktigast är att inte bygga nytt om det inte verkligen behövs. Det finns gott om lokaler som kan användas mer effektivt, säger Olga Kordas.

Viktigast är att inte bygga nytt om det inte verkligen behövs.

Hon återkommer till behovet av innovation. Men tiden för omställning är kort. Enligt det kontrakt städerna undertecknar varje år har de bara 70 månader på sig att bli klimatneutrala.

Är det då inte snarare aktion, än innovation, som krävs?

– Det handlar inte om antingen eller. Nu ser vi ett stort glapp mellan vad som utvecklas och hur det i verkligheten/praktiken sedan implementaras snabbt och i större skala i samhället. Glappet beror på att vi inte har affärsmodeller och rätt finansiella incitament.

Ett färskt exempel på innovation är Tamarinden i Örebro, där Energimarknadsinspektionen den 19 januari meddelade att ledningsnätet i kvarteret undantas från kravet på nätkoncession. Ett beslut som innebär att det nu blir möjligt att producera, lagra och dela el inom området. Intresset för projektet är stort, inte minst från andra fastighetsbolag som ser både lönsamhets- och hållbarhetsargument i möjligheten att nu spela en aktiv roll i elsystemet.

När Fastighetstidningen nyligen intervjuade Jonas Tannerstad, chef el och automation på Örebrobostäder, menade han att det fortfarande finns annan lagstiftning som utgör hinder för uppskalning, då inte minst beskattning av överföringen av den energi som delas i ett område.

– I vårt program jobbar vi egentligen inte så mycket med tekniska lösningar. Vi jobbar med transformativ systemomställning, och där behövs det ofta nya policys och ändrade regelverk. Just nu bedriver vi policylabb för att inventera denna typ av behov.

Enligt Olga Kordas handlar det då ofta om frågor som mobilitet, energigemenskaper och att skapa cirkulära processer.

Är det ett problem att det i regel enbart är stora fastighetsbolag som har resurser att driva innovation. Finns det en risk att mindre aktörer hamnar utanför?

– Nej, egentligen inte. Det är som med vilken industri som helst, att de med muskler driver på. De kan skapa viktiga öppningar för att förändra regelverk, vilket sen underlättar för andra. Men det är också just därför det är så viktigt att det finns en organisation som kan skapa samarbetsarenor, för att andra aktörer senare ska kunna implementera framgångarna. Att lägga så pass stor vikt vid själva processen menar Olga Kordas också handlar om att täcka upp för hur framgångsrik hållbar stadsutveckling faktiskt kan skapa problem i andra led.

– Förra veckan hade vi besök av Valencias före detta vice borgmästare. Där har man framgångsrikt arbetat med bilfria torg. Inledningsvis fanns det ett stort motstånd och rädsla för att butiker och caféer skulle drabbas negativt.

Men nu råder det full acceptans från alla håll, enligt Olga Kordas. En effekt har blivit kraftigt höjda fastighetsvärden. Eftersträvansvärt på många sätt, men samtidigt också de stora utmaningar som gentrifiering innebär.

– Detta är en typ av sociala utmaningar som många städer kommer att fajtas med när vi gör städerna mer hållbara och populära. Det är därför det är så viktigt att implementering går hand i hand med innovation, säger Olga Kordas.

Hon menar att de 23 svenska städer som kopplat upp sig mot Viable Cities ligger i linje med Valencia, och för den delen Paris, Amsterdam och Köpenhamn, när det gäller ambitionen att skapa nya mobilitetslösningar som främst inte bygger på bilen. Det oavsett politisk färg på kommunledningen.

– Det är ett problem när den lokala och den nationella politiken inte stödjer varandra. När vi pratar med våra kollegor i andra länder ser de på Sverige med förvåning.

Å andra sidan utnyttjar högerpopulistiska partiet Vox i Spanien och Gula västarna i Frankrike bilen som ett politiskt slagträ. Så kanske är det mer ett exempel på en klassisk konfliktlinje där stad ställs mot landsbygd.

En medarbetare öppnar dörren till konferensrummet där vi sitter. Det är Energimyndigheten som stött på problem.

– Och?… okej… ja …. Okej, då ska jag göra det …Tack och hej.

Det verkade lösa sig. Dagen efter är inbjudan till fler svenska städer att ansluta ute.

– Vi hoppas snart vara uppe i 40–50 städer, säger Olga Kordas.