Den som är utrustad med tålamod slipper bli besviken

För att nå bygg- och bostadsmålen måste hushållens reala inkomster öka med 20–25 procent under kommande två år. Knappast troligt, skriver Lennart Weiss.

Med Riksbankens besked den 8 maj om att styrräntan sänks med 25 punkter har vi svart på vitt att räntetoppen är passerad. Inflationsspöket har drivits på flykten – i varje fall för den här gången. Det signalerar fortsatta räntesänkningar, sannolikt i en något snabbare takt än riksbankschef Erik Thedéen vill signalera. Bland oberoende bedömare finns en enighet om att styrräntan kommer att sänkas med cirka 1,5 procent under de närmaste tolv månaderna.

Alla inser förstås att resan mot lägre räntor och ökad fart i ekonomin bygger på förutsättningen att inget dramatiskt sker i vår omvärld som påverkar leveranskedjor eller utlöser ny oro. Men osäkerhet är det nya normala. Alltså lika bra att hålla sig till det mer gripbara. Vid en snabb summering hamnar jag i den välbekanta slutsatsen: att det sällan blir så illa som man befarar i dåliga tider och lika sällan så bra som man hoppas i goda.

För det senare talar följande: Du och jag har två år på raken förlorat cirka en månadslön i real köpkraft. Vi som bor i en ägd bostad något mer än de som är lyckligt lottade och bor i en hyresrätt. (Jag hoppas här att jag inte provocerar magasinets fastighetsägare alltför mycket.) Enligt ekonomerna är hushållens reala köpkraft tillbaka till 2014 års nivå, vilket betyder att tio års löneökningar är utraderade.

Samtidigt har värdefallet på villor och bostadsrätter fått till följd att hushållens finansiella tillgångar urgröpts. Pareras förvisso till viss del av att börsen gått som tåget de senaste månaderna, men totalt sett är hushållens köpkraft svagare i dag än före pandemin och Ukrainakriget.

Lägre räntor ger förvisso en lättnad och borde innebära att även finansminister Svantesson snart släpper sargen. Därmed borde vi se ett ekonomiskt uppsving under andra hälften av 2024.

Flyttar vi perspektivet till den sektor jag personligen har under specialbevakning, bygg- och bostadsbranschen, är dock utgångsläget bistert. Alla som följer branschmedia ser att konkurser och varsel fortsatt duggar tätt, något som reflekterar att både bostads- och kontorsmarknaden är svårt pressad, både på utbuds- och efterfrågesidan.

Det förra syftar på att fastighetsbolagen är jagade av hög skuldsättning och att de som fokuserar på bostäder inte kan kompensera för ökade kostnader via högre hyror. Det senare på att hushållens köpkraft urholkats.

Så när kommer återhämtningen för bygg- och bostadssektorn? Svaret ligger i titeln för den marknadsanalys som Veidekke släppte för några månader sedan: Sju svåra år. Kombinationen av stigande byggkostnader, en effekt av verkliga kostnadsökningar och en försvagad kronkurs, och försvagad köpkraft gör att återhämtningen dröjer.

För att nå cirka 40 000 påbörjade bostäder till 2026 krävs att bostadspriserna stiger med 10 procent och att byggkostnaderna minskar med 5 procent, både 2024 och 2025. För att det ska ske måste hushållens reala inkomster öka med 20–25 procent under kommande två år. Den som tror på ett sådant scenario räcker upp handen. Slutsats: Jodå, vi går mot ljusare tider men den som är utrustad med tålamod är den som slipper bli besviken.