Upp till kamp för Pad Thai!

Snart på väg hem är det inte solceller, elbilar och hållbarhetsredovisningar Mattias Goldmann har i tankarna. I stället bjuds det på Thailands nationalrätt.

Efter tre år i Thailand tar jag tåget hem till Sverige i juli. Nu är det slutspurt med allt det som stått på min bucket list men inte blivit av förrän nu. Ett par dagars meditation med munkarna i ett avlägset tempel, live aboard-dykning med hajar och sköldpaddor, besöka underbara Monsoon tea-odlingarna i norra Thailands skogar.

Och så en massa böcker som ska läsas på tågresan hem; tur att den får ta över en månad! Men kanske viktigast: att hjälpligt lära mig laga åtminstone någon thairätt.

Under tre år har jag inte lagat mat en enda gång. Det är billigare och godare att käka på gatan, jag slipper diska och det känns som att pengarna hamnar i rätt fickor. Men åter i Sverige kommer folk att förvänta sig thailändsk mat, som Pad Thai.

Pad Thai rankas som en av världens tre bästa maträtter, med en härlig balans mellan sötma, syra, sälta och hetta. För mig som klimatengagerad är Pad Thai inte bara en lysande smakbärare utan också en bra om än oroande budskapsbärare.

Risnudlarna är grunden, men dagens risodlingar håller helt enkelt inte. Genom att riset odlas blött – alla som sett en risodling vet vad jag menar – så är utsläppen av metan skyhöga. Och metan är tjugo gånger aggressivare mot klimatet än koldioxid.

Pad Thai innehåller alltid små torkade räkor, och ofta stora färska räkor. De kommer vanligen från räkodlingar, som ofta anläggs genom att skövla mangroveskogarna som är viktiga både för att fånga upp koldioxid och för att skydda mot stormarna som blir allt våldsammare när klimatet blir varmare. Där mangroven fanns kvar, klarade man sig rentav mycket bättre när tsunamin drog fram. Och när vattnet blir varmare, ökar sjukdomarna i räkodlingarna – de förvärrar klimatförändringarna och de förvärras av klimatförändringarna.

Stekt ägg ska det vara i en Pad Thai, men vi har alla märkt hur dyra äggen blivit i butiken, och att de faktiskt ibland inte finns alls – och värre blir det. Ju varmare det är, desto färre och mindre ägg lägger hönorna – vare sig de går fria eller sitter i bur. Med hettan blir dessutom sjukdomar som fågelinfluensan vanligare, och då blir det färre ägg. Kanske kan hönshusen kylas bättre, men då blir de dyrare, och det funkar förstås dåligt för hönsen som går ute. Kanske kan hönsen genmanipuleras så de tål hettan bättre, men bara det att företaget som gör detta heter eggXYt får mig att tappa aptiten.

Malda jordnötter ska sprinklas över Pad Thai, men jordnötsplantor är kinkiga. Redan en liten temperaturhöjning gör att jordnötsplantan pollineras sämre, kommer torkan för tidigt tycks jordnöten bli giftig och regnar det för mycket sköljs jordnötsplantorna bort.

Tofu kommer från sojaodlingar som är ansvarigt för en stor del av skövlingen av Amazonas. Den mesta sojan används som foder till köttdjur, så Pad Thai är inte huvudboven i dramat, men allt bidrar.

Röd lök eller schalottenlök är kanske inte livsavgörande i Sverige, men i Indien blev det upplopp när lökpriset steg efter långvarig torka, och när premiärminister Modi personligen trädde in och stoppade lökexporten, blev priserna skyhöga i resten av världen. Insikten att det blir värre med klimatförändringarna har fått Pad Thai-kockar att börja använda annan lök, men då säger traditionalisterna att det inte är Pad Thai längre…

Fisksås ger sältan, men att producera den har en så enorm energiförbrukning, klimatpåverkan och lokal förorening att FN-organet UNDP har ett särskilt program för att ställa om till solenergi. Och i takt med att haven blir alltmer utfiskade, blir också fisksåsen allt dyrare och svårare att försvara. Dessutom är fisksåsen så ohälsosam att universitetet i Chiang Mai föreslår att Pad Thai ska ätas med skedar med hål i, så att såsen rinner ut.

Chilin ger hettan, men den tar stryk av sjukdomar som sprids alltmer med ett varmare och fuktigare klimat. Den blir dyr, och kanske ska vi låta de som verkligen inte kan leva utan stark mat få ha den?

Koriander är den ingrediens i Pad Thai som faktiskt verkar klara klimatförändringarna bra; blir det varmare och fuktigare så trivs den. Men minst hälften av mina vänner ogillar koriander skarpt.

Lime ger syrligheten och är en bundsförvant i klimatkampen; träden tar upp koldioxid och de kan användas för att återbeskoga utarmad mark. Men som ensam ingrediens blir det inte mycket till maträtt; pressa den i drinken i stället!

Ni anar vart jag vill komma. Det blir ingen Pad Thai. Inte från mig när jag kommer hem från Thailand, och inte för någon alls om vi inte hejdar klimatförändringarna. Du behöver inte bli klimatkämpe för isbjörnarna, eller för framtida generationer – du kan bli det för att få njuta av en god Pad Thai i framtiden också.