– Detta är inget man snyter ur näsan. Det kan vara bra att börja förbereda sig redan nu, säger Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB. Foto: SEB
Publicerat 16 september, 2020

”Taxonomin blir grunden för det gröna”

Den EU-gemensamma taxonomin kommer att på flera plan utgöra grund för vad som anses vara grönt. SEB:s, Marie Baumgarts, tips är att snarast se till att skaffa sig ett bra utgångsläge.

De företag som omfattas av EU-taxonomin är rapporteringsskyldiga först 2022. Det kan låta som lång tid att hinna styra upp hållbarhetsrapporteringen. Men Marie Baumgarts, som utöver att vara hållbarhetsexpert på SEB sitter med i EU-kommissionens tekniska expertgrupp för hållbar finansiering, tycker inte att man ska vänta alltför länge med att sätta sig in i det nya grönaklassificeringssystemet.

[ Annons ]

[ Annons ]

– Detta är inget man snyter ur näsan. Det kan vara bra att börja förbereda sig redan nu, säger Marie Baumgarts.

Taxonomin är alltså EU:s lösning på utmaningen för investerare att jämföra branschers och enskilda bolags hållbarhetsarbete. En ordentlig genomgång av vad det egentligen innebär hittar du här.

– Vi ser hela tiden hur efterfrågan på gröna investeringar ökar. Det är enorma påtryckningar från nästa generation, med Greta Thunberg i spetsen, som ser detta som något självklart, säger Marie Baumgarts. Foto: SEB

Att ge marknadens aktörer ett enkelt facit på vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara, om de uppfyller taxonomin, är alltså huvudsyftet. Men Marie Baumgarts påminner om att taxonomin kommer vara mer än så.

– EU-kommissionens lagförslag som ska binda unionen att bli klimatneutral senast år 2050 ska upp till omröstning i oktober. Blir det en lag så kommer taxonomin utgöra grunden och i och med transparensrapporteringen visa hur många procent man som företag har kvar till att bli klimatneutral. Om efterfrågan och marknadens intresse är moroten, så blir detta piskan, säger Marie Baumgarts.

Då handlar det om ren riskhantering ur ett investerarperspektiv. Med taxonomin tvingas bolaget redovisa i procent hur stor del av hållbarhetsmålet man uppfyller.

– Uppnår man exempelvis 80 procent är man alltså framtidsäkrad till 80 procent.

Som ett led i detta finns även ett benchmarkindex, Paris aligned benchmark index, där bara bolag som uppfyller parisavtalet kommer med.

– Om man ligger bra till där kommer man att få en betydligt bredare investerarbas. Samtidigt tittar EU också på en standard för gröna obligationer. Även där kommer taxonomin ligga till grund.

– Det blir dyrare för de som inte lyckas. För investeraren blir det en reell risk att investera i bolaget som inte tar hänsyn till klimatet.

Att mer pengar kommer att söka sig mot det gröna är numera snarast en icke-fråga, enligt Marie Baumgarts.

– Vi ser hela tiden hur efterfrågan på gröna investeringar ökar. Det är enorma påtryckningar från nästa generation, med Greta Thunberg i spetsen, som ser detta som något självklart.

Men i fastighetsbranschen finns redan en uppsjö märkningar och certifieringar, räcker inte det?

– Det stämmer att det finns en lång tradition med olika standards för gröna byggnader. De mäter olika saker och på olika nivåer. Men ingen av dem relaterar till klimatmålen i Parisavtalet. Taxonomin erbjuder alltså enhetliga tröskelvärden som kan kopplas till Parisavtalet. Ett grönt certifikat är positivt och skapar mervärde för innehavaren. Men nu får vi ett verktyg för att kvantifiera och räkna på kostnaden för klimatet, förklarar Marie Baumgarts.

Kommer då taxonomin att ersätta de andra systemen?

– Det tror jag inte. De andra systemen har andra viktiga egenskaper kring egenskaper i fastigheten. Men taxonomin är alltså direkt kopplad till klimatet. Även om man haft standarder, har det varit svårt att veta om pengarna är gröna, oklassificerade eller bruna. Alltså vilken påverkan en investering har det på klimatet. Nu får man jämförbarhet och enhetliga definitioner. Sen är det upp till marknaden att välja.

Och blir det en lag om klimatneutralitet till år 2050 handlar det inte längre enbart om marknadens samvete.

– Det blir dyrare för de som inte lyckas. För investeraren blir det en reell risk att investera i bolaget som inte tar hänsyn till klimatet.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]