Kunde man snabbt göra en skattereform går det även att göra en bostadsreform. Det anser Hans Lindblad, ordförande i Produktivitetskommissionen, som nu lämnat sitt delbetänkande.
Kommissionen som tillsattes av nuvarande regeringen har i uppdrag att analysera och bedöma hur Sverige kan öka sin produktivitet och därmed även tillväxten. I sin analys konstaterar utredarna att om produktivitetstillväxt ökar från 1 till 1,5 procent skulle Sveriges BNP om 25 år vara 1 000 miljarder kronor högre.
I delbetänkandet som presenterades på en presskonferens lyfte Hans Lindblad många gånger fram att byggandet av fler bostäder är centralt även för övrig tillväxt i samhället – att det finns bostäder där folk har arbete och vill leva sina liv.
[ Annons ]
– Jag skulle säga att denna fråga har högsta prioritet. Att det just nu är kris i bostadsbyggandet är också något vi inte ska försitta – i kriser finns alltid möjligheter att agera, säger Hans Lindblad.
Det som Produktivitetskommissionen pekar på för att få i gång bostadsbyggandet är förstås inget helt nytt revolutionerande. Här finns mycket av det som i åratal har vridits och vänts på.
Som enklare regelverk, att kommunerna tar fram mark och inte ställer särkrav, lättare att få bygglov och fri hyressättning av för nyproduktion.
– Tyvärr finns så många särintressen och mål- och hyreskonflikter som försvårat.
Men det Hans Lindblad särskilt poängterar är bristen på riktning i bostadspolitiken under alla år.
– Det har lappats och lagats under så lång tid och med det har vi gått förlorade i vad som är logiken för en bra bostadspolitik. Nu är det dags för ett samlat omtag med total översyn där staten måste formulera en tydlig målsättning av bostadsbyggandet, menar Hans Lindblad och tillägger:
– Ta intryck av skattereformen 1991, där man kom till vägs ände och då snabbt formulerade tydliga riktlinjer för hur man ska reformera skattepolitiken. På samma sätt måste man göra med bostäder.
Vad av allt det som Produktivitetskommissionen föreslår kommer då att bli realpolitik? Finansminister Elisabeth Svantesson som deltog på presskonferensen sa att hon ännu inte satt sig in i alla detaljerna. Den enda tydliga markeringen var att det inte var aktuellt med att återinföra fastighetsskatt, vilket Produktivitetskommissionen förordar i någon form.
– Jag ska läsa förslagen, en del kostar pengar och annat kostar inte pengar, som regelförändringar, säger Elisabeth Svantesson, och det om något ger en hint om vad regeringen kommer att lyfta fram i den fortsatta bostadspolitiken.
Fastighetsägarna håller med Produktivitetskommissionen om att bostadspolitiken behöver reformeras i grunden och menar att förslagen om enklare regler och fri hyressättning är avgörande för att öka bostadsbyggandet.
– När Lindbeckkommissionen för 31 år sedan redogjorde för sina 113 förslag lyfte även den bostadsmarknaden som central och pekade på att den genomreglerade och detaljplanerade marknaden skadar samhällsekonomin. Att Produktivitetskommissionen identifierar samma problematik är ett rejält underbetyg för de regeringar som under tre decennier inte förmått reformera bostadspolitiken, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna Sverige.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke är tveksam till om förändringar i regelverk som kommissionen föreslår kommer leda till så många fler bostäder.
– Så sent som 2021 påbörjades ca 70 000 bostäder i vårt land, även med nuvarande regelverk. Att bostadsbyggandet nu rasat beror primärt på finansiella faktorer. Alltså är jag tveksam till värdet av en genomgripande översyn av just regelverken. Mest effektivt vore sannolikt att fokusera på kommunernas och myndigheternas handläggningstider och sätta tvingande och sanktionsgrundande maximitider. Därmed skulle kommuner och myndigheter tvingas att organisera arbetet mer effektivt.
Två fel, ett rätt när produktivitetskommissionen analyserar bostadsmarknaden, anser Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen
– Kommissionen har fel om statliga stöd till byggande Med statligt stöd kan lågkonjunkturen överbryggas, och branschens kapacitet bibehållas, vilket ger en långsiktigt bättre konkurrens och produktivitetsutveckling
Han avfärdar även kommissionens syn på fri hyressättning i nyproduktion
– Man hävdar att det skulle öka investeringsviljan. Men om prisbildningen är svaret, varför har det byggts fler hyresrätter än den marknadsprissatta bostadsrätten de senaste trettio åren? Kommissionen hamnat snett när man ger sig på konsumentskyddet, särskilt när presumtionshyror redan idag ligger på nivåer som en begränsad del av befolkningen kan och vill efterfråga.
Däremot ger Martin Hofverberg tummen upp för att staten ska kunna ställa krav på kommuner att planera mer mark för bostäder
– Det är alltför många kommuner som använder planmonopolet för att slå en ringmur runt sin egen kommun, och låta grannen sköta regionens bostadsförsörjning.
