Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna. Foto: Johan Bergmark
Publicerat 22 september, 2020

”Vi måste samråda med finanssektorn om taxonomin”

Nu börjar arbetet med att implementera detaljerna i den EU-gemensamma taxonomin. Här berättar Rikard Silverfur om arbetet som kommer att se i Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd.

Precis som SEB:s hållbarhetsexpert Marie Baumgarts menar Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, att den EU-gemensamma taxonomin kommer att få stor betydelse för större bolag som omfattas av lagkravet om hållbarhetsredovisning.

[ Annons ]

– Det är dock ganska få bolag som är så stora att de omfattas av lagkravet. Men det kommer ändå att sippra ner på andra bolag som även de hållbarhetsredovisar, säger Rikard Silverfur.

Direkt är det alltså bara de verkligt kapitalintensiva bolagen som berörs, men då i mycket hög grad.

– De verkar hela tiden i ett nära samarbete med investerare och finanssektor. Nu kommer deras verksamhet att analyseras och värderas utifrån taxonomin. Därför är det viktigt att lära sig taxonomin. Men jag tycker också att det är viktigt att man är med att påverka hur taxonomin ska tillämpas och praktiseras av de finansiella aktörerna, säger Rikard Silverfur.

En sådan sak som behöver redas ut är vad som ska anses som topp 15 procent bland jämförbara byggnader vid en transaktion, så att man inte jämför ett sjukhus med en korvkiosk.

Han berättar att det är en diskussion som nu drar igång inom Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd tillsammans med flera finanschefer.

– Det finns en del oklarheter. Dels handlar det om saker som återstår att lösa på EU-nivå. Där har vi exempelvis frågan om byggmaterialens klimatpåverkan, som alltså ännu inte finns med i taxonomin.  Än så länge ligger det störst fokus på byggnadernas energiprestanda.

Arbetet inom Hållbarhetsrådet kommer att fokusera på hur detaljer i taxonomin ska tolkas och fungera i en svensk kontext.

­­– En sådan sak som behöver redas ut är vad som ska anses som topp 15 procent bland jämförbara byggnader vid en transaktion, så att man inte jämför ett sjukhus med en korvkiosk. Där måste vi, i samsyn med finanssektorn, hitta fungerande kategorier som väger in faktorer som bland annat typ av verksamhet, ålder och geografisk uppdelning.

Rikard Silverfur konstaterar att det finns röster inom finanssektorn liksom inom fastighetssektorn som inte full ut kan skillnaderna mellan dagens breda utbud av olika slags certifieringar.

– Vi behöver samråda kring vad finanssektorn behöver i form av bevis och intyg. Ska det räcka att skicka in energideklarationen, eller vill man se certifiering enligt till exempel Miljöbyggnad. Själva taxonomin anger bara vilka nivåer som ska uppnås. Hur man sen intygar att de uppnås måste vi komma fram till, förklarar Rikard Silverfur.

Det är en lång radda praktiska detaljer av det slaget som relativt snart måste falla på plats. Rikard Silverfur nämner exempelvis krav på energiprestanda i nyproduktion. Hur detaljerade redovisningskrav vill finansiärer ställa för att det ska anses uppfyllt.

För att inte taxonomin ska förvandlas till en energislukande papperstiger hoppas Rikard Silverfur att man för svensk del ska slippa redovisa vissa delar av taxonomin.

– Ett exempel är förekomster av asbest i nyproduktion. Eftersom det är totalförbjudet i Sverige så är det lite onödigt om det måste redovisas, säger Rikard Silverfur.

Fastighetsägarnas hållbarhetsråd består av representanter från 16 av Fastighetsägarnas medlemsföretag. Ordförande är Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan. Övriga medlemmar är: AMF Fastigheter, Castellum, Fabege, Familjebostäder, Hufvudstaden, Humlegården, Kungsleden, Lindströms Fastigheter, Lundbergs, Rikshem, Stena Fastigheter, Stockholmshem, Unibail-Rodamco, Vasakronan, Wallenstam, och Wihlborgs.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]