Då taxonomin klassificerar aktiviteter, snarare än bolag och branscher, kan ett och samma bolag ha både gröna och icke-gröna aktiviteter inom sin organisation. Foto: Shutterstock
Publicerat 7 september, 2020

Gemensamt facit för gröna investeringar

I juni antogs EU-taxonomin; ett klassificeringssystem som ska hjälpa investerare att jämföra äpplen med äpplen och enkelt se vilka investeringar som är miljö- och klimatmässigt hållbara. Monica Edblad, som till vardags arbetar med att utveckla bolags finansiella och hållbarhetsrelaterade kommunikation, reder ut vad det egentligen innebär.

Många europeiska bolag kommunicerar idag utförligt sitt hållbarhetsarbete, bland annat genom sina års- och hållbarhetsredovisningar. Ändå är det fortfarande en utmaning för investerare att jämföra branschers och enskilda bolags hållbarhetsarbete. Därför är inte heller hållbarhetsrelaterade möjligheter och risker, som exempelvis klimatpåverkan, fullt ut inkluderade i bolagens nuvarande värderingar. Ifall de vore det skulle vi världsmedborgare sannolikt inte leva vidare som om vi hade tillgång till flera jordklot.

[ Annons ]

Syftet med den gemensamma EU-taxonomin, som antogs formellt av Europaparlamentet den 18 juni 2020, är att marknadens aktörer enkelt ska kunna se vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. Med den nya lagstiftningen finns nu helt enkelt ett facit för vad som är hållbart.

Taxonomin omfattar sex miljömål, varav EU-kommissionen i ett första steg har valt att fokusera på de två första – begränsning av klimatförändringarna samt anpassning till klimatförändringarna. Se faktaruta nedan för detaljer.

Eftersom taxonomin klassificerar aktiviteter, snarare än bolag och branscher, kan ett och samma bolag ha både gröna och icke-gröna aktiviteter inom sin organisation. För att underlätta bedömningen ska därför alla företag som omfattas av taxonomin redovisa hur många procent av bolagets omsättning, kapitalinvesteringar (CAPEX) och operativa kostnader (OPEX) som är ”taxonomi-compliant”. Ökad transparens och jämförbarhet ska göra det lättare att identifiera hjälpare och stjälpare, det vill säga vilka bolag som medverkar till att uppfylla Parisavtalet eller signifikant reducerar koldioxidutsläpp, och vilka som inte gör det.

Med hjälp av tröskelvärden för hur en aktivitet bör se ut för att kvalificera enligt taxonomin blir svaret svart på vitt, eller kanske bättre uttryckt, grönt eller brunt.

Sverige har gått längre än EU när det gäller vilka företag som omfattas av kravet på obligatorisk hållbarhetsrapportering. Foto: Shutterstock

Taxonomin omfattar i dagsläget sektorer som tillsammans står för 93,5 procent av utsläppen. Bygg- och fastighetsbranschen är en av dessa sektorer. I taxonomin beskrivs bland annat hur renoveringsgraden i Europa behöver öka och att nya byggnader måste säkerställa att klimatpåverkan minimeras under byggnadens livscykel. Det framgår också att EU-kommissionens tekniska expertgrupp för hållbara finanser (TEG) haft flera utmaningar i arbetet med att fastställa tröskelvärden för de fyra ekonomiska aktiviteter som inkluderats för denna bransch.

En utmaning i att sätta ett enhetligt tröskelvärde är att klimatskillnader mellan regioner gör att byggnader har olika energibehov för uppvärmning, luftkonditionering och belysning, och därmed också olika potential att bidra till att minska klimatförändringen. Ett annat exempel är att arten av det befintliga byggnadsbeståndet varierar avsevärt från land till land och till och med från region till region på grund av skillnader i design, konstruktionsteknik och byggålder.

Detta har TEG löst bland annat genom att hänvisa till nationella föreskrifter. Exempelvis ska det primära energibehovet vara minst 20% lägre än den nivå som föreskrivs i nationella föreskrifter, för att konstruktionen av en ny byggnad ska anses vara taxonomi-compliant. Då ska även hänsyn till byggnadens typiska klimat- och beläggningsförhållanden tas.

Ett litet praktiskt dilemma när taxonomin ska implementeras är att den från och med december 2021 blir tvingande för finansiella aktörer som erbjuder produkter och rådgivning. Däremot blir de företag som omfattas rapporteringsskyldiga först 2022. Värt att nämna i det sammanhanget är att Sverige gått längre än EU när det gäller vilka företag som omfattas. Medan EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering omfattar företag med minst 500 anställda, har Sverige valt att halvera den siffran till 250.

Utöver finansiella aktörer och företag är tanken också att taxonomin ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. En produkt som påverkar bygg- och fastighetsbranschen är ramverket för gröna obligationer, där fastighetsbolag gått i bräschen och står för en stor andel av de obligationer som hittills emitterats.

Läget är oerhört allvarligt och kraftfulla åtgärder måste vidtas om världens länder ska ha en chans ett begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet.

Taxonomin är efterlängtad och ses som epokgörande av vissa. Men kritiseras av andra som menar att den är alltför komplicerad och alltför smal, då de anser att den inte täcker in tillräckligt många av näringslivets ekonomiska aktiviteter. Jag och mina kollegor som följt utvecklingen inom hållbarhetsredovisning under många år kan dock konstatera att oavsett åsikt så är taxonomin, tillsammans med det frivilliga TCFD-ramverket som syftar till att identifiera bolags klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter, något som driver på transparensen.

Bolag kommer att behöva resonera mer utförligt kring sin positiva och negativa påverkan i olika delar av värdekedjan framöver såväl vad gäller klimatfrågan som andra hållbarhetsfrågor som biodiversitet, mänskliga rättigheter etc. För att kunna göra det på ett sätt så att investerare känner sig komfortabla att inkludera det i sin bolagsvärdering behöver många bolag också fortsätta att utveckla och kvalitetssäkra sin hållbarhetsdata. Inom klimatområdet blir redovisning av såväl direkta som indirekta växthusgasutsläpp ännu viktigare.

Tiden tickar snabbt och den senaste rapporten från IPCC, FN:s internationella klimatpanel, talar sitt tydliga språk – läget är oerhört allvarligt och kraftfulla åtgärder måste vidtas om världens länder ska ha en chans ett begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet.

Foto: Shutterstock

Europa har satt som mål att bli den första klimatneutrala kontinenten i världen till 2050. Ett delmål är att reducera utsläppen av växthusgaser med 50-55% till 2030, vilket motsvarar ett uppskattat investeringsbehov på 260 miljarder euro per år. EU-kommissionens handlingsplan för hållbar tillväxt, den så kallade gröna given, och en särskild plan för hållbara finanser, där taxonomin ingår, ska ta oss dit.

Vi har alla ett ansvar att göra vårt bästa för att se till att de ekonomiska aktiviteter som bedrivs och de val vi gör inte skadar vår planet. Vi som arbetar med hållbarhetsredovisning och kommunikation behöver fortsätta vårt arbete för ökad transparens och begriplig investerarkommunikation tillsammans med bolagen så att förutsättningarna för välinformerade beslut hela tiden förbättras.

Monica Edblad
Rådgivare på kommunikationsbyrån Springtime-Intellecta där hon arbetar med att utveckla bolags finansiella och hållbarhetsrelaterade kommunikation

För att en ekonomisk aktivitet enligt taxonomin ska anses vara hållbar ska den bidra väsentligt till minst ett av följande mål:
1. Begränsning av klimatförändringarna
2. Anpassning till klimatförändringarna
3. Hållbart utnyttjande och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning
5. Förebyggande och begränsning av föroreningar
6. Skydd av biologisk mångfald och sunda ekosystem och återställande av skadade ekosystem.
Aktiviteten får inte göra någon avsevärd skada på något av de andra målen. Den ska också följa minimikraven i internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter (OECD Guidelines on Multinational Enterprises och UN Guiding Principles on Business and Human Rights).

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]