Långt framme inom hållbar energi men tvåa på bollen i fråga om cirkulär materialanvändning. Det är några av omdömena om hållbart byggande i Sverige. Andra länder har helt annorlunda styrkor och utmaningar. Häng med på en kort expose.
Byggnader står för 40 procent av den globala energianvändningen och en tredjedel av växthusgasutsläppen på jorden. Vägen mot ökad hållbarhet, klimatneutralitet och grön energi är på många håll lång. Men framförallt ser den ganska annorlunda ut på olika håll i världen.
Trender och fokus för hållbarhetsarbetet inom bygg har samtidigt skiftat i olika perioder och regioner. Där exempelvis Sverige tidigare satsade hårt på omställning av energisystemet mot fjärrvärme, och numera vind och sol, har vi sedan dess gått över mer till energieffektivisering och hållbara materialval.
[ Annons ]
– Sveriges elnät har lågt klimatavtryck, med mycket vatten- och vindkraft. Därmed har man också låg klimatpåverkan från byggnadernas elanvändning, säger Sarah Welton, chef för benchmarkingstiftelsen GRESB.
Detta, menar Welton, möjliggör att marknaden här kan skapa innovation på andra områden. Ett exempel är det svenska storskaliga trähusbyggandet, inklusive höghus i trä, som hon menar är mer utbrett i Sverige än på de flesta andra håll.
Carolina Larsson, avdelningschef certifiering på Sweden Green Building Council (SGBC), beskriver en förflyttning i prioritering mellan olika hållbarhetsområden för svenska bygg- och fastighetsföretag.
– Först var det miljö, sedan klimat, nu är det cirkularitet och resiliens i bebyggelse, alltså hur man skapar motståndskraft mot klimatförändringar, säger hon.
När det gäller cirkularitet ligger Sverige dock enligt statistiken hopplöst efter. Vi använder helt enkelt en avsevärt större mängd jungfruliga råvaror än de flesta andra ekonomier – endast 3,4 procent av de resurser som används här cirkuleras tillbaka i samhället efter användning, enligt Circularity Gap Report. Bland annat de stora materialuttagen från svensk gruvnäring belastar det nationella kontot kännbart.
– Vårt cirkularitetsindex är jättelågt, bekräftar Christine Olofsson, specialist inom hållbarhet och innovation vid Byggföretagen. Ett ökat fokus på frågan kommer att krävas framåt för att nå branschens klimatmål. Nya regler och rapporteringskrav inom EU sätter också fokus på frågan.
Inte minst driver EU-taxonomins regler på. Det handlar om att 70 procent av allt icke miljöfarligt rivningsavfall ska förberedas för återanvändning eller återvinning.
Där Sverige brottas med högt resursuttag och låg cirkularitet är det delvis andra utmaningar inom bygg- och fastighetssektorerna i andra länder. Nederländerna och Finland nämns av många aktörer som långt framme inom cirkulär materialanvändning.
– Norge sticker ut inom utsläppsfria byggarbetsplatser under produktionsfasen. Det gäller arbetsmaskiner, byggbodar och så vidare, där de minimerar och effektiviserar transporter och elektrifierar arbetsmaskiner, berättar Christine Olofsson.
Norge sticker ut inom utsläppsfria byggarbetsplatser under produktionsfasen.
Utmaningen har där bestått i att få byggföretagen att köpa in de miljövänligare maskinerna som ofta är dyra i inköpskostnad men billigare i drift. Vårt södra grannland Danmark har å sin sida satt gränsvärden i form av klimatbudgetar för nya byggnader.
– Det finns ett sådant förslag här i Sverige, från Boverket, som ligger på regeringens bord. Nu vill vi gärna att det ska komma ut på remiss, säger Christine Olofsson.
Generellt gäller ofta att lägre utvecklingsnivåer i ett land innebär sämre förutsättningar för hållbar stadsbyggnad. Det gäller såväl energiförsörjning som stadsplanering, fastighetsförvaltning och andra byggfrågor.
– Östeuropas stater har ofta en högre fossil andel i sin energimix, så de behöver oftare hantera den typen av frågor, exemplifierar Carolina Larsson vid SGBC.
I Rwanda i Afrika träffar vi den lokale arkitekten Christian Benimana, som pekar på låg utbildning och fattigdom som hinder för en medveten och formaliserad afrikansk byggmarknad och stadsplanering.
– Arkitektur kan bli den pådrivande faktorn för en säker urban miljö, genom att definiera till exempel vad som är ett bra hem. Att leva i ett slumområde i en förort är till exempel inte något man bör sträva efter, säger han.
Rätt utvecklad, menar Benimana, skulle en framväxande afrikansk bygg- och fastighetssektor kunna bryta mot den brist på planering och design som hittills kännetecknat många afrikanska städer, som i dag ofta framstår som ”sprawls” med undermålig tillgång till vatten och sanitet. Men hindren är många och stora.
– Som ett exempel har Italien fyra gånger så många arkitekter och designers som hela den afrikanska kontinenten!, berättar Christian Benimana.
Åter andra områden, som Nordamerika eller Australien, har ett generellt högt klimatavtryck och potential att göra mer i fråga om byggnaders energieffektivitet. Samtidigt kompenserar man med andra tekniker.
– USA och Australien ligger i topp när det gäller konceptet Grid-interactive Efficient Buildings (GEB), som kan skicka tillbaka energi till nätet samtidigt som byggnadens grundfunktioner är intakta. Det är viktigt i områden där man inte har överföringsbar hållbar energi, säger Sarah Welton vid GRESB.
I USA är emellertid klimatanpassning en politiserad fråga, där demokrater och republikaner har väsentligt olika inställning.
– De progressiva delstaterna är mer beredda att investera i klimatförbättrande lösningar, säger Christine Olofsson vid Byggföretagen. Det gäller särskilt energisidan, men också under byggskedet och i fråga om material.
LUMMIGA SKYSKRAPOR OCH GRÖN INNOVATION
I Singapore byts gamla energikrävande AC-aggregat ut mot smartare tekniska system och lummig grönska.
Grönskan möter resenärer till Singapore redan vid ankomsten. På Changi-flygplatsen tronar det spektakulära Jewel-atriet, invigt 2019, komplett med världens största inomhusvattenfall och en enorm terrasserad inomhusskog. Över 50 000 kvadratmeter Solarban 70-lågutsläppsglas, utvalt för maximal solinsläppskontroll och för att ge perfekt miljö för skogen därunder, bildar en enorm kupol över hänförda besökare.
Allt fler exempel på (bokstavligt talat) gröna byggnader radar upp sig ju närmare downtown man kommer: skyskrapor med hängande trädgårdar, klätterväxter på meshgaller och andra innovativa kombinationer av bebyggelse och grönska.
– Det bidrar dels till att minska effekten av så kallade urbana värmeöar, dels till att skapa en mer trivsam stad, där du inte bara är omgiven av betong hela tiden, säger David Berger, hållbarhetschef på fastighetsrådgivaren Colliers i Singapore.
Arkitektfirman Woha ligger bakom en del av denna mix av skyskrapor och grönska. Byrån har bland annat ritat de iögonfallande hotellen Park Royal Collection Pickering, med parker längs loftgångarna ovan mark, och Oasia, täckt av planteringslådor likt en ruin i 2000-talsskepnad.
– På grund av olika regleringar är det inte så dyrt att anlägga trädgårdar här. De räknas nämligen inte som golvyta. Fast de får bara vara allmänningar, inte privata, berättar Richard Hassell, arkitekt och medgrundande chef vid WOHA.
I den extremt tättbebyggda stads-staten Singapore, med en befolkningstäthet om 8 358 invånare per kvadratkilometer (Sverige har 25 invånare per kvadratkilometer), räknas grönområden som allmännyttor, vare sig de är anlagda i form av horisontella parker eller vertikalt på stadens många skyskrapor. I gengäld kan man anlägga hur mycket grönytor som helst på byggnaderna utan att byggloven påverkas.
Landets Green Building Masterplan är ett nyckeldokument i sammanhanget, med sitt mål om att 80 procent av landets byggnader ska vara hållbarhetsklassade till år 2030. Den ansvariga myndigheten Building and Construction Authority (BCA) mäter dessutom byggnaders energiprestanda och offentliggör resultaten, allt i syfte att främja energieffektivisering.
Detta har man tagit fasta på vid institutionen för arkitektur vid National University of Singapore. Vi möter institutionens dekanus, Erik Gerard l’Heureux, docent och arkitekt.
Man behöver kanske tio minuter nu för att låta ämnesomsättningen gå ned. Men människor vande sig vid det.
L’heureux har ansvarat för en genomgripande renovering och utbyggnad av arkitektskolans lokaler, inklusive energieffektivisering till den nivå att byggnaden nu är nettopositiv i fråga om energikonsumtion – en utmaning i ett land som Singapore, med en årlig genomsnittstemperatur om uppemot 30 grader och ständigt hög luftfuktighet. Ventilationssystemet designades därför som ett så kallat hybridkomfortsystem, med mindre kylning men bibehållen friskluftsförsörjning.
– Driftstemperaturen är 27 grader, så det är rätt varmt. Men vi har fläktar som höjer luftgenomströmningen, så vi får ingen uppbyggnad av flyktiga organiska föreningar, berättar Erik Gerard l’Heureux.
Därmed frångår man den klassiska luftkonditioneringsstrategin med överkylda rum och extrema temperaturskillnader mellan ute och inne, särskilt i tropiska klimat. Här på institutionen är temperaturen i stället mer i samklang med utetemperaturen, med väsentligt lägre kostnader för kylning som tydligt resultat.
Vi går genom lokalerna i arkitekturinstitutionen, förbi väggar av putsad betong och sobra träpaneler. Flera elever sitter i grupp och bygger på husmodeller i kartong, ömsom glatt samspråkande, ömsom koncentrerade.
– I början var det klagomål, erkänner Erik Gerard l’Heureux. Man behöver kanske tio minuter nu för att låta ämnesomsättningen gå ned. Men människor vande sig vid det, och nu har vi knappt några klagomål längre.
Men även om Singapore inspirerar med sina gröna skyskrapor och krav på energieffektivisering saknas det inte utmaningar. Vittnesbörd om detta får man inte minst genom de hundratals tankers som ligger parkerade i sundet utanför kusten. Singapore täcker hela 95 procent av sitt energibehov genom flytande naturgas (LNG), knappast en långsiktigt hållbar energikälla.
VÄRME OCH VATTENBRIST FORMAR BYGGNADERNA
I Mellanöstern är man van att behöva rätta sig efter klimatet när man utformar bebyggelsen. Klimatförändringarna har ytterligare understrukit behovet.
Oman längst ute på den Arabiska halvön har på samma gång hög luftfuktighet, på grund av den omgivande Omanbukten, och ökenhetta från landets inre.
– Det är ett av de svåraste klimaten man kan ha, säger professor Awni Shaaban, professor i byggnadsteknik vid Sultan Qaboos-universitetet i Oman samt konsult inom hållbar stadsbyggnad.
Där Sverige försöker maximera solinsläpp och värme gäller motsatsen i Oman. På universitetscampuset har man därför satt upp modellhus som ”Oman Eco House”, som ska tackla de värsta värmeböljorna med hjälp av dubbelfasader och så kallade brise-soleils, som avskärmar från hettan och ger välbehövlig skugga.
– Genom att plantera ut dadelpalmar kan vi ge skugga och avleda vindarna för svalka, berättar Awni Shaaban.
Det behövs. Hela 70 procent av elanvändningen i Oman används till fastigheter, en stor del till luftkonditionering.
Målet för regeringen är att 30 procent av energiförsörjningen ska utgöras av solenergi till år 2030.
I Libanon invid Medelhavet är klimatet mildare, men antalet soltimmar per år fortfarande högt (2 940 timmar per år i Beirut jämfört med 1 973 timmar per år i Stockholm). Ändå nyttjas inte solinstrålningen för exempelvis utbyggnad av solceller.
– På grund av den ekonomiska kollapsen här måste vi förlita oss på att enskilda fastigheter har sina egna dieselgeneratorer, säger Pierre Dammous, rådsdirektör vid Lebanon Green Building Council (LGBC).
Detta försämrar givetvis klimat och närmiljö ytterligare, men förändringar är på ingång. Under de två senaste åren har det installerats rekordhöga nivåer av solpaneler i landet, runt 1 GW. Även vattenpumpar har börjat drivas med solkraft, tack vare bistånd från USA och EU.
– Målet för regeringen är att 30 procent av energiförsörjningen ska utgöras av solenergi till år 2030, säger Pierre Dammous.
För att ytterligare utveckla hållbart byggande i Libanon har LGBC varit med och utvecklat det inhemska certifieringssystemet ARZ särskilt för de libanesiska förutsättningarna.
SÅ BLIR FYRKANTIGT GIPS CIRKULÄRT
Sverige är högt rankat i många hållbarhetskategorier inom bygg och fastighetsförvaltning, men hopplöst långt efter när det gäller cirkulärt byggande. Detta vill fastighetsbolaget Vasakronan bidra till att vända på.
Lumi är latin för ”livets ljus”, ett begrepp som ska förkroppsliga Vasakronans ambitioner i ett nytt byggnadsprojekt i centrala Uppsala. Centralt för satsningen är återanvändning – hela 80 procent av stommen återanvänds, liksom hela grundläggningen. Plåt från den gamla byggnadens tak bearbetas och sätts upp som dekorelement på trappor och hisstorn. Tegel, dörrar, skåp och glaspartier demonteras, ses över och rekonditioneras för att sedan monteras upp på nytt.
Dessutom ska 108 ton gipsskivor försiktigt monteras ned och sättas upp på nytt i stället för att, som tidigare var brukligt, bara kastas.
– Men det är nästan så att vi skäms över att vi inte alltid har gjort så här, säger Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan, uppriktigt. Även om vi ”skäms med stolthet”, eftersom inga andra hade gjort det innan oss.
Problemet har främst bestått i att man inte vetat var skruvarna sitter på gamla uppmonterade gipsplattor, varför den enklaste åtgärden har varit att helt enkelt slå ned väggarna och skicka de trasiga plattorna på deponi. En lösning på problemet blev att använda en magnet.
– Då var det någon som uppfann ett sådant litet verktyg, och så gick man och skruvade ut skruvarna så att det bara var att plocka ned dem. Dessutom kunde man återanvända regeln som sitter på baksidan. Därmed har vi även stålreglar med rätt längd för de nya väggarna som byggs med de återbrukade gipsskivorna.
Med lite tuffare gränsvärden och om man säger att återbruk får sättas till noll hade man kunnat driva ett kraftfullare klimatarbete
Ofta kunde den yttre gipsskivan vara kantstött, ha hål eller på andra sätt vara lite ful. Då man alltid brukar bygga med dubbla gipsskivor finns det dock generellt sett en felfri skiva innanför den trasigare, yttre plattan.
– Förstår du hur mycket gips vi har skickat i väg under de här senaste 20 åren? Men det är ett billigt material, så det är ingen som har brytt sig utifrån ett kostnadsperspektiv, menar Anna Denell.
Till det kommer förbättrad arbetsmiljö, eftersom projektet inte behövde lägga 108 ton gips i rivningshögar. Dessutom sparade man på transporter och arbetstid.
För att bädda för fler miljösmarta och cirkulära satsningar anser Anna Denell att byggherrar som använder återbrukat material i byggprojekt bör premieras genom att materialet i fråga ges ett nollvärde i klimatdeklarationen. Undantaget skulle vara om man köper in återbrukat material långväga ifrån och får en betydande negativ transportpåverkan.
Här är Vasakronan kritiska mot Boverkets förslag till gränsvärden för byggnader som föreslogs ifjol, som de menar är alltför generösa och väl tilltagna.
– Med lite tuffare gränsvärden och om man säger att återbruk får sättas till noll hade man kunnat driva ett kraftfullare klimatarbete, säger hon.
