Skatteverkets utökade kontroller av felaktig folkbokföring är ett viktigt vapen mot välfärdsbrottsligheten. Fastighetstidningen följde med på en kontroll av misstänkta adresser.
I snögloppet är det nästan svårt att urskilja Joanna Eklundh när hon genar över torget i den norra Stockholmsförort där vi stämt träff. Som sektionschef på folkbok-föringen på Skatteverket har hon fått extra bråda dagar sedan myndigheten i november förra året fick extra resurser för att öka bosättningskontrollerna.
Exakt vilken förort snön vräker ner i har Fastighetstidningen lovat att inte avslöja. Dels för att besöken är känsliga ur integritetshänseende, dels vill man inte skylta med sin närvaro. Men man kan kanske förmoda att folk håller sig hemma – om det nu i strikt juridiskt mening är att anse som hemma – i ovädret. Vilket borde vara en uppenbar fördel när folkbokföringen ska kontrolleras.
[ Annons ]
– Kanske det, jag har aldrig tänkt riktigt så, säger Joanna Eklundh.
Inne på ett fik på andra sidan torget väntar hennes kollega Cajsa Toresten, samordnare på Skatteverket, och de tre tjänstepersoner som strax ska ut i området för att kontrollera ett par adresser. De bär på portabla larm. Ett tryck på den röda knappen och ett vaktbolag skyndar till undsättning. De vet aldrig vad som väntar när de ringer på någons dörr. I debatten framställs ofta folkbokföringen i Sverige i termer av kaos och förlorad kontroll över vilka som befinner sig i landet, och att åtgärderna följaktligen behöver vara av det repressiva slaget.
Det skulle vara lätt att fortsätta bygga upp dramatiken i denna riktning. Men det är inte riktigt vad de fem tjänstepersonerna förmedlar.
Så ni gör inga gryningsräder?
– Absolut inte, betonar Cajsa Toresten.
Att folkbokföringen stämmer är en viktig pusselbit för att välfärden ska fungera.
Att de tydligt vill tona ner dramatiken betyder dock på intet sätt att de avskriver allvarlighetsgraden. Det finns beräkningar på att ungefär tio miljarder kronor om året betalas ut från våra trygghetssystem på grund av fusk. En typ av bedrägerier som allt mer uppmärksammas som en intäktskälla för kriminella nätverk. Inte sällan har fusket sin grund i avsiktliga felaktigheter i folkbokföringen.
Men det Skatteverkets handläggare oftast stöter på är det lite mer ”vardagliga” myglet. Som att personer som egentligen är bor ihop tar ut skilsmässa på pappret och folkbokför sig på olika adresser för att kvalificera sig för bidrag man egentligen inte har rätt till.
– Att folkbokföringen stämmer är en viktig pusselbit för att välfärden ska fungera. Men också för att planering av allt från dagis- till busshållplatser ska bli riktig, säger Joanna Eklundh.
Det var i november förra året som Skatteverket fick extra resurser för att öka bosättningskontrollerna. Året innan kom också ett nytt regelverk, som innebär att man kan göra kontrollbesök tidigare i en utredning än vad som förut var tillåtet.
– Det är viktigt att vi fått möjligheten att göra detta, det är absolut ett verktyg som krävs. Besöken är ofta de öron och ögon vi behöver för att få en rättvisande bild, säger Cajsa Toresten.
Hon gör en snabb summering: Förra året gjordes 940 kontrollbesök på olika adresser som en del av totalt 120 000 bosättningskontroller. Merparten av arbetet är således rena ”skrivbordskontroller”.
Den första folkräkningen i Sverige genomfördes 1749. Men redan under andra halvan av 1600-talet förde prästerna nogsamma anteckningar i husförhörslängder. Detta har lett till att vår befolkningsdata är betydligt mer tillförlitlig än nästan alla andra länders. SCB uppskattar att det totala folkbokföringsfelet är omkring två procent.
Cajsa Toresten bedömer att merparten av dessa är oavsiktliga fel, som att man råkat skriva fel lägenhetsnummer, studenter som missat att skriva sig på studieorten, boende på äldreboenden som, av ibland kanske förklarliga skäl, glömt att registrera flytt.
– När vi talar med personerna så säger många att de inte riktigt visste om att man skulle göra flyttanmälan, och man är mån att rätta till felet när vi påtalat det, säger Joanna Eklundh.
Det utesluter inte att det finns problem med organiserad brottslighet som hyr ut vad som mest är att betrakta som sovplats, om ens det.
– Men det är trots allt ett fåtal sådana dörrar som öppnas när vi kommer, säger Cajsa Toresten.
Det var 2018 som det blev straffbart att skriva sig på fel plats. Ett brott som kan ge upp till två års fängelse. När dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) presenterade lagen var det med syftet att slå mot organiserad brottslighet och sätta stopp för välfärdsfusk.
I en stor granskning som Hem?&?Hyra gjorde 2021 framträder dock ett annat mönster. Av 123 åtalade i folkbokföringsbrott var det i fyra fall av tio ren hemlöshet som orsakade den felaktiga folkbokföringen. I den ambitiösa granskningen syntes bara enstaka spår av den organiserade brottsligheten.
Liselott Herschend är kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala och ansvarar för folkbokföringsbrott på myndighetens utvecklingscentrum. Hon konstaterar att det inte gjorts någon uppföljning av vilka som egentligen döms för felaktig folkbokföring. Men hennes gissning är att bilden är ungefär densamma som i Hem och Hyras granskning.
– De ärendena är helt enkelt lättare att utreda. I regel är det personer som direkt medger att de skrivit sig på en adress, eftersom de inte har något egentligt alternativt. De som har ett rent kriminellt syfte kan vara svårare att leda i bevis, säger Liselott Herschend.
Om vi får kännedom om hot eller våld får ärendet högsta prioritet.
Hon konstaterar att folkbokföringsbrott i de flesta fall är svårbevisat satt i relation till straffvärdet, som i normalfallet är 70 dagsböter.
Förra hösten kom två nya verktyg riktade till fastighetsägare och privatpersoner, som fått tipsen att strömma in. Våldsvågen med gängkriminellas bostäder som måltavlor gjorde att många ville kontrollera att ingen olovligen skrivit sig på adressen. Hela 30 000 felaktiga folkbokföringar meddelades via den nya tjänsten förra året.
– Om vi får kännedom om hot eller våld får ärendet högsta prioritet. Men rent statistiskt var det få fall där någon helt utomstående skrivit sig på en adress, säger Joanna Eklundh.
Finns det en riskbild har Skatteverket sedan en tid tillbaka möjlighet att ta ett interimistiskt beslut om att mantalsskriva personen i kommunen.
– Förut var det många som kände obehag eftersom vi inte kunde ändra folkbokföringen för den personen, säger Cajsa Toresten.
Ett mål med regeringens satsning på korrekt folkbokföring är att underlätta utvisning av personer utan laglig rätt att uppehålla sig i Sverige. Ofta används begreppet ”skuggsamhället” om en växande grupp människor utan uppehållstillstånd och därför utanför samhällets skyddsnät. För att ge en bättre bild av skuggsamhällets omfattning och sammansättning har Zenia Hellgren, forskare inom mångfald och migration vid Universitetet Pompeu Fabra (Barcelona, Spanien) på uppdrag av Delmi, Delegationen för migrationsstudier, gjort en kunskapsöversikt som presenteras den 20 mars. Redan nu kan avslöjas att en av slutsatserna just är hur lite vi egentligen vet om denna grupp, allra minst hur många personer det egentligen rör sig om.
– Vi vet antalet som avviker efter ett utvisningsbeslut, men inte hur många som stannar eller tar sig vidare på egen hand. De siffror som används bygger på en uppskattning som gjordes för över tio år sedan – mellan 10 000 till 50 000 personer. Men alla är överens om att det inte är en realistisk siffra, utan att det är betydligt fler, säger Zenia Hellgren.
En hårdare linje gör tillvaron ännu svårare för de papperslösa, men de stannar ändå.
Men hon betonar att det i den icke-folkbokförda befolkningen också finns asylsökande, med full juridisk rätt att befinna sig i landet under tiden deras asylärende prövas. Zenia Hellgren konstaterar att det är en politiskt laddad fråga full av motsägelser. Hot om repression leder sannolikt enbart till att skuggsamhället blir ännu mer osynligt och att vi får veta mindre, inte att det försvinner.
– En hårdare linje gör tillvaron ännu svårare för de papperslösa, men de stannar ändå. Det är nog få av dem som inte har en reell anledning att inte vilja återvända, konstaterar Zenia Hellgren lakoniskt
En lagändring 2013 gav papperslösa rätt till ”vård som inte kan anstå”. Men många vågar inte söka kontakt med vården, och överlag är förhållandena enormt tuffa för denna grupp, menar Zenia Hellgren. Hon konstaterar att de papperslösas utsatthet sträcker sig över alla delar av livet. Från usla förhållanden på den informella arbetsmarknaden till osäkra boendesituationer.
– Men när det gäller deras situation på bostadsmarknaden finns det i princip ingen forskning alls. Där finns det en stor kunskapslucka, det vi vet bygger på ganska generella uppgifter, säger Zenia Hellgren.
Det förekommer ofta begrepp som madrassboenden, om adresser som ingår i avancerade brottsupplägg kopplat till penningtvätt, skattebrott, bedrägerier och gängkriminalitet. Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm larmade på DN Debatt 2021 om att ”folkbokföringen utnyttjas som verktyg för brott mot välfärden”. Hon talade om ”en kapplöpning mellan oss och den organiserade brottsligheten”.
I vilken utsträckning de utökade kontroller som nu görs kommer avgöra utgången på denna kapplöpning återstår att se.
– Det är absolut ett problem som existerar men det är sällan vi ser detta i vår vardag, säger Cajsa Toresten.
– Å andra sidan kan det, även om det är en liten del rent statistiskt, få stor effekt på ett samhälleligt problem som det är viktigt att komma tillrätta med, fortsätter Joanna Eklundh.
På en annan plats jobbar Sanna Berg, verksamhetsutvecklare på Fastighetsägare i Järva. Hon välkomnar Skatteverkets kontroller. Även om hon inte riktigt vet vilken betydelse det kommer att få för fastighetsbolagens redan intensiva arbete att komma till rätta med olovlig andrahandsuthyrning – ett problem som ofta kan kopplas till felaktig folkbokföring.
– Angelägenheten är stor. Det skapar otrygghet i området att man inte vet vilka ens grannar är, säger Sanna Berg.
Fastighetsbolagen får ofta kännedom om felaktiga boendeförhållanden via störningsärenden. De får också napp genom att bevaka olika forum för andrahandsuthyrning.
Utöver den uppenbara otryggheten att inte veta om det är en gängkriminell skriven i ens trapp, märker Sanna Berg också mer vardagliga problem.
– I och med att man inte vill bli påkommen så använder man i många fall inte miljöstugorna, vilket förstärker otryggheten ytterligare när det blir nedskräpat.
Tillbaks till den förort där Skatteverket gjorde kontroller just denna dag. Besöket var planerat utifrån misstanke om en felaktig folkbokföring och man ville stämma av om samtliga folkbokförda bodde på adressen. Det visade sig att en av familjemedlemmarna flyttat utomlands på grund av arbete under en längre tid.
