Stenevi fokuserar på de sociala frågorna

Märta Stenevi talar hellre om jämställt boende, bättre skolor och minskad segregation i våra bostadsområden än om fri hyressättning och nya byggregler. Den nya bostadsministerns fokus är att verka för en bättre social bostadspolitik.

Det är mycket nu, säger Märta Stenevis pressekreterare när vi får en timme med ministern. Det är, säger hon, många förfrågningar om intervjuer från en mängd media, och inte bara i frågor som rör bostadspolitik. För i Märta Stenevis minister-cv finns vid sidan av bostäder och stadsutveckling även ansvar för jämställdhet och segregation. Till det ska läggas hennes roll som språkrör för Miljöpartiet.

Just denna kombination av ansvarsområden är ny för en bostadsminister. Sedan bostadsdepartementet lades ner 1991 har portföljen vandrat runt på olika departement och ansvarig minister har alltid fått lite fler frågor att ansvara över. Bostadsfrågor har bevisligen inte tillräcklig egen tyngd för att sysselsätta en minister på heltid. Vi möter upp Märta Stenevi på arbetsmarknadsdepartementet i regeringskvarteren. Några dagar innan, på den internationella kvinnodagen, syntes hon mest som jämställdhetsminister.

Vilka av hennes olika ansvarsområden ligger då henne varmast om hjärtat? Märta Stenevi ler lite när hon får frågan. Hon vet förstås, likt de flesta politiker, hur man undviker att det blir ”fel” rubrik i en artikel.

– Nej, jag har inga favoritområden, och jag vill betona att det finns många skärningspunkter i de frågor jag arbetar med. Ta till exempel en av de viktigaste frågorna i jämställdhetsarbetet, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, där kommer bostadsförsörjningen in som en extremt central del. Och när vi arbetar för jämställda inkomster är ägandet av bostad helt avgörande, eftersom den står för så stor del av vår privat-ekonomi.

Tydligt är att Märta Stenevi, mer än tidigare bostadsansvariga ministrar, kommer att adressera de sociala aspekterna inom bostadspolitiken. Hon kommer in i bostadspolitiken från det kommunala hållet (kommunalråd i Malmö, bland annat inom stadsbyggnad) där bostadsfrågor är tätt förknippade med socialtjänstlagen och bostadsförsörjningsansvar.

– I Malmö finns stora grupper med människor som behöver stöd med bostäder. Då kommer jämställdshetsperspektiven in, diskrimineringen och segregation på bostadsmarknaden blir också tydliga. För mig är det ett välbekant område jag väl känner till, säger Märta Stenevi.

Några exakta siffror på hur stor del av bostadsområdena i Sverige som är segregerade finns ännu inte, ett index ska tas fram av Delegationen mot segregation och ska presenteras för Stenevis departement. Däremot listar varje år polisen det man kallar för utsatta områden och som växer i antal för varje år som går och nu är ett 60-tal.

Bostadsbolagen har ett stort ansvar för att rusta upp bostadsområden.

Hur ska man då minska segregationen? Svaret från Märta Stenevi kommer reptilsnabbt.

– Satsningar på skolan. Bostadssegregationen och skolsegregationen är tätt förknippade med varandra. Det är i skolan vi sätter grunden för barnens fortsatta utbildning och senare möjlighet till egenförsörjning. Grunden till segregation är ekonomiska villkor, och det är inte som jag ser det enkom en bostadsfråga. Många trivs i sina områden, men är skolorna dåliga och föräldrar inte ser möjligheter för sina barn flyttar människor till andra områden när de får råd, säger Märta Stenevi.

Samtidigt, betonar hon, har bostadsbolagen ett stort ansvar för att rusta upp bostadsområden för att öka trivsel och trygghet, i platssamverkan mellan olika aktörer.

– Men, återkommer Märta Stenevi till ännu en gång, det räcker inte att jobba med bostäderna om skolsituationen inte fungerar.

Hur kommer då den nya bostadsministern att tackla den eviga frågan om även Sverige, likt andra länder, har behov av social housing – ett subventionerat boende till de som inte kommit in på bostadsmarknaden på grund av sociala problem eller svag ekonomi. På den punkten levererar Märta Stenevi synen som är gängse i politiken.

– Vi har byggt vårt samhälle med bostäder för alla, då ska vi inte ha särskilda områden eller fastigheter där enbart fattiga ska bo. Fattigdom är en livssituation som vi ska hjälpa människor ur, kanske rör det sig om en kortare tid, då stöttar vi med bättre verktyg än social housing.

Förra våren, innan Märta Stenevi tillträdde som minister, tillsattes en utredning om social bostadspolitik. Den ska bland annat analysera och förbättra verktyg så som kommunala bostadsförmedlingar och förturer, hyresgarantier och vilka villkor kreditgivare ställer på förstagångsköpare. Utredaren, Märta Stenevis partikollega Karolina Skog, har även hon varit kommunalråd i Malmö.

– Jag är spänd på att se vad den innehåller. Något jag såg tydligt i Malmö är de höga trösklarna som bolagen ställer för att få ett kontrakt, med krav på viss inkomst där inte försörjningsstöd och etableringsersättning räknas med. Visst ska fastighetsägare hantera risk i sitt företagande, men när man börjar betrakta en viss typ av inkomst som risk utan att så är fallet, då stänger man ute vissa grupper och det leder till ökad segregering.

Investeringsstöden till hyreshusbyggande som infördes 2016 betraktar Märta Stenevi som en del av den sociala bostads-politiken där en del av lägenheterna ska gå till unga och till sociala kontrakt.

– Men stödet har inte tillkommit som social housing och är inte tänkt att vara det. Syftet är att tillföra nya bostäder med rimliga hyror och där har det gett effekt. Det byggs fler hyreslägenheter och stödet har hållit uppe bostadsbyggandet även under pandemin.

Är det bostäder som kanske hade byggts även utan stöd?

– Det vet jag inte, men jag har talat med tillräckligt många fastighetsägare som säger att så inte är fallet, och vi ser en stark trend med stort byggande av hyresrätter den senaste tiden, säger Märta Stenevi.

Hon har i tidigare intervjuer talat sig varm för allmännyttan och betonat vikten av att Sverige har en stark allmännytta. Anser hon då att allmännyttan har en viktigare roll än de privata för bostadsförsörjningen?

– Nu har inte allmännyttan samma möjligheter att agera på bostadsmarknaden som innan 2011 (då lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag infördes). Men till skillnad från privata bolag är det medborgarna som äger allmännyttan och medborgarna kan genom politiker ge de ägardirektiv som kan leda till en bättre social bostadsförsörjning i kommunen. Jag tycker det är synd att vissa kommuner avvecklat sin allmännytta.

Nu, tillägger hon, finns inget som hindrar privata fastighetsägare att arbeta på samma sätt som allmännyttan.

– Vi har många goda exempel på privata bolag i Malmö som arbetar minst lika aktivt som allmännyttan med att lösa bostadssociala frågor, men bostadsförsörjningsansvaret ligger på kommunerna och det är synd att vissa kommuner valt att avhända sig det verktyget.

Hon vill inte, som tidigare bostadsministern Peter Eriksson, peka ut kommuner som inte tar sitt ansvar i bostadsbyggandet, utan påpekar diplomatiskt att alla kommuner har olika förutsättningar. I hennes egen kommun, Malmö, var det många byggstarter under åren 2016–2018 då Märta Stenevi satt som ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Var det din förtjänst?

– Nej, det hade varit kul att säga. I Malmö fanns en beredskap och framförhållning som gjorde att vi kunde underlätta för byggandet, även en aktiv markpolitik.

Märta Stenevi bor själv i ett radhus med sin familj, men hon anser att hyresrätten är en bra boendeform beroende på under vilken tid i livet och vilka omständigheter man lever i. Kan hon då tänka sig att göra förändringar så att ägt och hyrt boende har likvärdiga förutsättningar. Som att införa moms på hyran och ta bort fastighetsavgifterna för hyresrätten?

– Nej, det finns inga sådana förslag på bordet hos regeringen denna mandatperiod, men som miljöpartist skulle jag gärna titta vidare på den typen av lösningar. Jag är väl medveten om att det ägda boendet tack vare stora subventioner med ränteavdrag har gynnats, och de som varit inne i den marknaden en längre tid kan bo väldigt billigt tack vare pris-utvecklingen.

För att få än mer fart på bostadsbyggandet anser hon att krutet ska läggas på infrastruktur och fortsatt se över vilka regelverk som behövs och som kan förenklas.

– Sedan är inte jag den som anser man ska ta bort alla regelverk, bostäder ska stå i hundra år och de ska vara bra för alla som bor i dem. De bullerregler och tillgänglighetskrav som nu finns är rimliga. Vi ska inte ha en tudelad bostadsmarknad där människor med funktionshinder inte kan flytta in, säger Märta Stenevi bestämt.

Det måste finnas ett skydd för det gemensamma.

Skydd av strand och natur, höga miljökrav vid nybyggnation är hjärtefrågor för Miljöpartiet och i såväl riksdagen som i kommunerna har partiet drivit dessa frågor hårt vilket enligt kritiker stoppat många byggplaner. Märta Stenevi ser inga skäl till att ändra den linjen.

–  Vi har ungdomar i det här landet som aldrig kommer att kunna betala femton miljoner för en villa med en strandtomt. Det måste finnas ett skydd för det gemensamma.

Intervjutiden börjar ta slut och så var det där om friare hyra i nyproduktion, elefanten-i-rummet-frågan för en miljöpartistisk bostadsminister. Hennes företrädare Per Bolund fick utredningen i knät efter valet och det är säkert med viss lättnad han skjutit över frågan till sin språkrörskollega, även om själva utredningen ska hanteras på Morgan Johanssons departement. Märta Stenevi har fått frågan förut och har ett färdigt svar.

– Den utredningen är en del av januariavtalet, jag vet inte hur förslagen landar och jag kan därför inte kommentera något i detalj. Men jag vill understryka att utredningen endast handlar om nyproduktion. Tyvärr är det vissa debattörer som sprider missuppfattningar, och talar om att tre miljoner hyresgäster riskerar att få chockhöjda marknadshyror. Så är det definitivt inte.

Tror du att det byggs mer med fria hyror?

– Nej, inte nödvändigtvis, jag tror det finns andra verktyg som är mer effektiva, som att kommunerna mer effektivt använder sitt planmonopol och sin mark-användning. Att marknadshyror skulle vara allena saliggörande tror jag inte på.

Tidigare bostadsministrar har kanske inte gjort så mycket avtryck i förändrad bostadspolitik men några har lyckats att leva vidare som Friggebodar, Attefallhus och Bolundare. Vad kan då Märta Stenevis bidrag bli? Stenevillan – ett småhus nu när folk vill bo med grönska?

– Ja, grönska är viktigt, både i staden och utanför! Jag heter Stenevi men skulle nog gärna se något med fokus på träbyggande. Det vill jag underlätta för. Ännu större hus än Bolundaren utan bygglov kan jag tyvärr inte utlova!