Sedan 2020 har allt fler ingenjörer valt att bo längre från arbetsplatsen visar en mätning gjord av Sveriges Ingenjörer. ”Vi ser en samhällsförändring som kommer att påverka fastighetspriserna”, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Med pandemin och distansarbetet som stannat kvar därefter, har vi sett en ökad rörlighet där trenden varit att fler kan tänka sig arbete längre från arbetsplatsen, om arbetsgivaren accepterar distansarbete. Enligt SCB är det 1,8 miljoner svenskar som delvis arbetar på distans
På Sveriges Ingenjörer har man undersökt exakt hur det påverkat deras medlemmar. Analyser av postnummer för bostad jämfört med arbetsplatsen visar tydligt att avståndet till jobbet ökat med 20 procent i genomsnitt sedan 2020. Numera har drygt 11 procent av ingenjörerna mer än 10 mil till sitt jobb
[ Annons ]
– Drivkraften kan vara att sänka sina boendekostnader eller komma närmare natur, säger Johan Kreicberg.
Min känsla är att arbetsmarknadsregioner blir allt mindre intressanta.
En annan effekt som han pekar på är att arbetssökande har fått ett större sökområde när de vill byta jobb tack vare distansarbetet.
– Förr letade man bara jobb inom 45 minuter från bostad, och det är kring dessa så kallade arbetsmarknadsregioner vi byggt vårt samhälle. Min känsla är att arbetsmarknadsregioner blir allt mindre intressanta, säger Johan Kreicbergs.
I USA, som brukar ligga några steg före Sverige, gjordes en liknande undersökning som den Sveriges Ingenjörer gjort. Där var resultatet att det genomsnittliga avståndet fördubblats mellan bostad och arbete.
På andra sidan Atlanten finns också redan begreppet ”Zoom-towns” dit folk flyttar för att få billigare kostnader och sedan arbetar på distans. En annan trend är de så kallade digitala nomaderna med kontor i Portugal eller på Bali.
Mätningen är gjord för ingenjörer men Johan Kreicbergs tror att den till största delen är tillämplig för de flesta yrkesgrupper som kan arbeta digitalt, och inte har krav av arbetsgivare att vara på kontor mer än någon gång i veckan.
– Ingenjörer har en exceptionellt låg arbetslös och det är svårare för arbetsgivare att ställa krav om de vill ha tillbaka folk till arbetsplatsen. Där kan det finnas en liten skillnad mot andra tjänstemän.
Vad är signalen till fastighetssektorn och kommunerna utifrån er mätning?
– Många kommuner har arbetat med att skapa kontorsytor för att man har sett det som möjligheten att få folk att flytta, som sedan ska ge skatteintäkter. Men blir det verkligen intressant – kanske är det parkytor som kommer att efterfrågas mer.
Priserna på bostäder och även kommersiella fastigheter tror Johan Kreicbergs kommer att jämnas ut något när köpstarka grupper väljer att lämna dyra städer till det som i början är billigare områden.
– Även lönebilden kommer att förändras. Idag får en ingenjör som bor i Stockholm tjugo procent mer i lön än den som bor i Västerbotten. De stora löneskillnaderna har kunnat upprätthållas under åren, för att skillnaderna i boendekostnader varit så höga. Det har inte värt för ingenjören i Västerbotten att ta ett jobb i Stockholm eftersom löneökningen då skulle ätas upp av den ökade boendekostnaden. Men om både dessa ingenjörer till största delen har samma typ av arbete per distans blir det svårare att upprätthålla löneskillnaden, säger Johan Kreicbergs.
