Green claims-direktivet kan bli nästa greenwashing-reform från EU. Det kan sätta stopp för fastighetsbolag att marknadsföra sig som klimatneutrala, när det egentligen innebär att man köpt klimatkompenserad fjärrvärme.
Införandet av CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, drog ut på tiden. Syftet med den nya lagstiftningen är att minska skillnaderna mellan hur olika bolag hållbarhetsredovisar. CSRD blir en del av svensk lagstiftning nu i juli, vilket innebär att det först är för årsredovisningarna 2025 som det nya regelverket gäller.
Men fler tuffa krav är att vänta. Den 12 mars 2024 antog EU-parlamentet sin ståndpunkt kring det så kallade green claims-direktivet. Det handlar om skärpta krav på hur företag marknadsför sina miljöpåståenden, så kallade gröna påståenden.
[ Annons ]
Green claims-direktivet handlar främst om att skydda konsumenter från vilseledande marknadsföring. Det återstår också flera turer i EU:s beslutsmaskineri innan det finns ett färdigt förslag att förhålla sig till.
Men helt klart kommer det att bli svårare att hållbarhetsredovisa och kommunicera efter eget bevåg – vilket alltså är möjligt nu (även om flertalet redan idag rättar in sig efter en gemensam branschstandard). Ett tydligt exempel är hur fastighetsbolag förhåller sig till klimatkompensation, och då framför allt klimatkompenserad fjärrvärme. Det handlar alltså om hur energibolag köper åtgärder på annat håll, som kompenserar för de direkta produktionsutsläpp som kommer från fjärrvärmeanvändningen.
Vasakronan klimatkompenserar för en del av de utsläppbolaget orsakar. Det nämner man även i sin hållbarhetsredovisning.
– Det är bättre att klimatkompensera än att inte göra något alls, säger Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell.
Ändå talar hon om klimatkompensation i termer av potentiellt fusk och bedrägligt beteende. För henne kokar det ner till hur man väljer att kommunicera.
– Tidigare var det ett minustecken i Vasakronans redovisningar som gav ett noll i klimatutsläpp på sista raden. Men vi insåg att det är bedrägligt att uttrycka sig på det sättet. Därför har vi tagit bort minustecknet, i våra tabeller och vi kallar oss inte heller klimatneutrala, säger Anna Denell.
Det är bättre att klimatkompensera än att inte göra något alls.
I stället redovisar Vasakronan enbart hur mycket utsläpp som bolaget eller några av deras energileverantörer har kompenserat.
Utöver att hon anser det vara bedrägligt att påstå att man har noll-utsläpp, fast det inte alls är så – i praktiken innebär det inte att några utsläpp försvinner ur atmosfären, utan bara att samma mängd utsläpp inte släpps ut en gång till – så menar Anna Denell att det dessutom riskerar att upprätthålla status quo.
– I stället för att se till att vi får bort de fossila bränslena ur fjärrvärmen så godtar man energiföretagens klimatkompensation.
Bostadsbolaget Lansa fastigheter, med 2 569 lägenheter i förvaltning, gick i april ut med ett pressmeddelande om att man under 2023 sänkt växthusgasutsläppen i den egna verksamheten med drygt 70 procent jämfört med föregående år.
I samtal med Fastighetstidningen berättar Anders Woodall, förvaltningschef på Lansa Fastigheter, att det till 99 procent rör sig om utsläppsminskningar tack vare köp av klimatkompenserad fjärrvärme.
– Några av fjärrvärmebolagen vi har avtal med betalar en klimatkompensation som vi sedan ersätter för, andra köper in mer av biobränslen som vi också ger ett extra bidrag till, säger Anders Woodall.
Men anser ni att kompensation kan redovisas som att ni sänkt era egna växthusgasutsläpp i bolaget?
– Ja, absolut. Det är enligt scope 1 vilket omfattar bolagets egna direkta utsläpp samt indirekta utsläpp från el, värme och kyla. Det går att minska koldioxidekvivalenter på många olika sätt och även mäta det på olika sätt. Men det är otvetydigt en minskning vi gjort, menar Anders Woodall.
Men är det egentligen redan nu förbjudet enligt lag att kalla något för klimatneutralt eller nollutsläpp bara för att man har kompenserat? Faktum är ju att Arla fälldes av Patent- och marknadsdomstolen för att under många år hävdat att deras ekoprodukter är klimatneutrala.
Lagen är inte supertydlig – det är den ju sällan.
Nja, säger David Frydlinger, advokat och delägare på Cirio advokatbyrå, som skrivit boken ”Spelregler för hållbar affärsverksamhet”.
– Lagen är inte supertydlig – det är den ju sällan. Arla fälldes inte bara för att man påstod netto noll, utan det var substansen i påståendet som bedömdes. Man hade använt klimatkompensation som innebar att Arla kanske skulle ha kompenserat för sina utsläpp efter 100 år. Det ansågs vara vilseledande, säger David Frydlinger.
Om vi lämnar kohagen för fastighetssektor så kan vi konstatera att de klimatkompenserandet inte bara kommer till uttryck i bolagens hållbarhetsrapporter. Det kan också handla om hur enskilda fastigheter marknadsförs. Ett exempel på det senare hittar vi när vi söker på en av Castellums fastigheter under hyresgästservice på hemsidan. Där får man veta att fastigheten har fjärrvärme och noll CO2-påverkan. Detta gäller en fastighets i centrala Stockholm där Stockholm Exergi ännu inte har fasat ut de sista fossila resterna i sitt fjärrvärmenät.
– Gällande siffran CO2 under hyresgästservice så reflekterar det en marknadsbaserad beräkning i enlighet med GHG-protokollet. I Stockholm köper vi den klimatkompenserade fjärrvärmen och använder de emissionsfaktorer vi får från vår energileverantör. Marknadsbaserade metod innebär att vi använder de utsläppsfaktorer som våra energileverantörer ger till oss avseende de energiavtal vi köper, säger Castellums hållbarhetschef Filip Elland.
Dock håller han med om att det kanske inte är självklart för den klimatintresserade kunden. Strax efter Fastighetstidningens påpekande är sidan uppdaterad med ett förtydligande.
I hållbarhetsdelen i Castellums årsredovisning redovisas även anläggningsbaserad beräkning där man räknat man bort samtliga ”gröna” produkter som grön el, grön fjärrvärme, klimatkompenserad fjärrvärme etc.
För att göra ekvationen än krångligare så erbjuder många energileverantörer både klimatkompenserad- och klimatallokerad fjärrvärme. Det senare innebär att leverantören faktiskt producerar motsvarande mängd grön energi som man köper.
– Klimatallokerad fjärrvärme är matematiskt sett noll utsläpp, till skillnad från den kompenserade, konstaterar Anna Denell.
Klimatallokerad fjärrvärme är matematiskt sett noll utsläpp, till skillnad från den kompenserade.
Rent redovisningsmässigt anser hon att det är mer korrekt att påstå att man minskat växthusgasutsläppen med klimatallokering, än via klimatkompensation, i alla fall om man redovisar enligt market based metoden. Även för redovisning av utsläpp kopplat till elenergi används den principen (ursprungsmärkning). Men det är ändå inte utan problem, menar hon. Filip Elland utvecklar:
– Man behöver funder på vad som är bäst i verkligheten. Allokerad innebär att de kunde som inte ”bryr” sig får den sämre delen och de som köper allokerad får den ”fina delen”. Ingen ändring görs i sig i nätet. För den kompenserade fjärrvärmen så köps utsläppsrätter som ska leda till att inte samma utsläpp sker ytterligare en gång någon annanstans för att kompensera.
Filip Elland menar att bägge varianter har sina klara brister.
– Däremot är det viktigt att vi som fastighetsägare ställer krav så att fjärrvärmeaktörerna driver på omställningen. Den riktiga omställningen ska synas i utsläppen som beräknas anläggningsbaserade.
Anna Denell instämmer.
– Det bästa är givetvis är att använda mindre fjärrvärme och annan energi. Den renaste kilowattimmen är alltid den som inte behöver användas alls.
SÅ HANTERAR BRANSCHSTANDARDEN KLIMATKOMPENSATION
För att harmonisera branschens hållbarhetsrapportering tog Fastighetsägarnas Hållbarhetsråd 2022 fram vägledningen Rapportering av utsläpp i Scope 3 för fastighetsägare. Den utgår från GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol), som är den mest använda internationella redovisningsstandarden. Enligt GHG-protokollet ska klimatkompensation inte tas med för att beräkna företagets direkta eller indirekta växthusgasutsläpp.
Klimatkompensation kan användas för att neutralisera eller kompensera för de utsläpp som redan har redovisats, som ett sätt att nå hållbarhetsmål. Dock är det viktigt att i kommunikation och rapportering vara tydlig med hur klimatkompensation används i förhållande till totala klimatmål och utsläpp.
