HSB Stockholms energirenovering av en 70 år gammal fastighet visar att det går att nå samma energiprestanda i äldre flerbostadshus som i nyproducerade.
I fastigheten Skidstaven i Västertorp har teoretiska antaganden omsatts i praktiken. Utgångspunkten i projektet har varit att besvara frågan hur långt det är möjligt att sänka energianvändningen i en typfastighet från 40-talet.
Och det visade sig att det går att sänka ganska rejält. Skidstaven har nu en 66 procent lägre energianvändning, säger Anders Joachimsson, chef för hyresfastigheter, HSB Stockholm.
[ Annons ]
– Slutsatsen bygger på att vi med all tillgänglig energiteknik minskat energianvändningen med två tredjedelar, och därmed nått en energiprestanda i en 70 år gammal typfastighet som motsvarar energikraven för nyproduktion vid tidpunkten för renoveringen. Det innebär att vi förflyttat Skidstaven från energiklass G till C, säger han.
Bland annat har man sänkt användningen med hjälp av bergvärme och solceller, tilläggsisolering och FTX-ventilation. Det är dock tydligt att investeringskostnaden för en så pass omfattande energirenovering är alldeles för hög i förhållande till de lägre drift- och energikostnaderna.
– Återbetalningstiden för energiåtgärderna är cirka 30 år, vilket är mer än livslängden för vissa av komponenterna. Det är en ekonomisk kalkyl och återbetalningstid som är svår att motivera, säger Anders Joachimsson.
Frågan om att sänka energianvändningen i det befintliga beståndet är central för många fastighetsägare, både av kostnads- och klimatskäl. Och frågan har aktualiserats ytterligare i och med EU:s energiprestandakrav EPBD, som bland annat innebär att energianvändningen i bostadshus ska minska påtagligt de närmsta årtiondena. 55 procent av minskningen ska ske i de byggnader som i dag har sämst energiprestanda.
Eftersom det är så dyrt att genomföra projekt som detta, hoppas ni på att Sverige ska ro hem möjligheter till EU-stöd?
– HSB Stockholm välkomnar EPBD, då ökade krav är ett måste. Men EU-kraven är lägre än den stora minskning av energianvändning vi åstadkommit i Skidstaven. Oavsett nivå så behövs ekonomiskt stöd för energieffektiviseringar och energirenoveringar om landets alla fastighetsägare, bostadsrättsföreningar inkluderande, ska klara av omställningen.
Kommer ni dra igång fler liknande energiprojekt?
– Vi har en tydlig plan för våra ROT-projekt och renoverar löpande vårt bestånd om cirka 70 fastigheter. Att minska energianvändningen är alltid en central fråga, och Skidstaven har i sammanhanget blivit en viktig referenspunkt. Exempelvis har ett liknande FTX-system som i Skidstaven nyligen installerats i fastigheten Skridskoremmen, också i Västertorp. Att sjösätta ännu ett omfattande energiprojekt som i Skidstaven har vi dock inga planer på i nuläget, säger Anders Joachimsson.
