I april gick 6,3 procent av arkitekterna på a-kassa, en ökning från månaden innan. Men den sanna arbetslösheten är säkert den dubbla enligt Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.
Eftersom bostäder står för en stor del av uppdragen för arkitekter är det inte så förvånande att minskat bostadsbyggande satt sina spår i kåren. Från en överhettad marknad under tjugo års tid, då arkitektkontoren rekryterade alla som kom ut från utbildningarna, är det idag en krisbransch.
Den öppna arbetslösheten hos medlemmarna i Sveriges Arkitekter ökade från 5,9 till 6,3 procent i april. En hög siffra jämfört med andra arbetslösa akademiker som är runt 2 procent.
[ Annons ]
– Tyvärr kommer det att öka den närmaste tiden. Många är uppsagda och vi får en fördröjning där vi ser resultatet först om ett halvår eller ett år om folk inte hittar ett jobb innan dess, säger Tobias Olsson.
Till det kommer nyutexaminerade arkitekter som inte kvalificerat sig till a-kassa och egenföretagare som inte är med i arkitekternas a-kassa.
– Vi pratar om den dubbla siffran som idag inte arbetar som arkitekter. När snart några hundra fler arkitekter kommer ut från skolorna blir situationen än värre, säger Tobias Olsson.
Den kärva arbetsmarknaden har än så länge inte skrämt bort de som söker sig till landets arkitektutbildningar.
– Söktrycket är fortsatt högt trots de dåliga framtidsutsikter man kanske tänker att det ska ta slut snart, säger Tobias Olsson.
Några mindre kontor har gått i konkurs, mest känd är Utopia som var ett av de mer banbrytande arkitektkontoren under 2000-talet. Många av de större har dragit ner rejält och gjorts så kallade hyvlingar där personal gått ner i deltid. White, ett av Europas största kontor, har minskat sin bemanning med mellan 20-25 procent. Wingårdhs har skalat ner på kontoren i Stockholm och Malmö.
Situationen för landskaps- och planeringsarkitekter har klarat sig bättre i lågkonjunkturen, men även bland dessa yrkesgrupper har det skett en ökning i arbetslöshet, från 1,7 till 1,8 procent respektive från 0,4 till 0,6 procent.
En effekt av krisen är även att priserna pressas i den hårda konkurrensen. En kartläggning som Sveriges Arkitekter gjorde visade att timpriserna i offentliga ramavtalsupphandlingar ”sjunkit katastrofalt”.
– Bottennappet var en 330 kronor i timmen för en ansvarig arkitekt. Det går inte att få ihop en verksamhet på sådana priser, säger Tobias Olsson.
Runt hörnet väntar AI som kommer att påverka arkitektbranschen.
– En studie från USA jag tog del av i går kom fram till att två av fem dagar i veckan kan effektiveras bort med AI – det är till stor del projekteringsarbeten med att ta fram ritningar. Visserligen ett arbete med lågt timpris, men det är en bulk i kontorens verksamhet, säger Tobias Olsson.
När vänder det då?
– I början av krisen sade vi mars 2024, det tror vi inte längre. Men jag tror att vi nått botten nu, vi ser en viss ljusning på bostadsmakarna och att räntan gått ner. Frågan är bara hur länge vi är kvar på botten, säger Tobias Olsson.
