Luftiga argument för val av ny ventilation

Många väljer FX, frånluftsventilation med värmepumpar, vilket ger kortare återbetalningstid. Men ventilationsexperter förespråkar FTX då det ger bättre inomhusklimat. Här är argumenten du behöver ha koll på när det är dags att renovera.

Ännu är det många äldre bostadshus som inte renoverats med modern ventilation. Det kan yttra sig i för låg luftomsättning, med fukt och luktproblem. Till det kommer radonet, som fortfarande är en påtaglig riskfaktor.

[ Annons ]

Alternativen vid renovering idag är FTX (frånoch tilluftsventilation med värmeåtervinning) eller FX (frånluftsventilation där värmepumpar återvinner värmen). Branschorganisationen Svensk Ventilation argumenterar för FTX, då den har bättre kontroll över luftflöden och filtrerar tilluften.

– FX är bara som en konstgjord andning, förr eller senare bör man ändå installera FTX för inneklimatets skull, säger Eric Lindqvist, som är projektansvarig vid installationsfirman Gösta Schelin AB.

Han menar att FX är känsligt för störningar. Alla fönster måste vara stängda för FX ska fungera som avsett. Även alla uteluftsventiler måste vara rätt dimensionerade och verkligen vara öppna.

– Men det är vanligt att ventilerna stängs vintertid för att inte få drag, tillägger han.

Om man inte krånglar till det, så kan gammal frånluftsventilation renoveras till FTX och det med 8–12 års återbetalningstid.
Eric Lindqvist, Gösta Schelin AB

Men det är ekonomin som ger ramarna för vad som är möjligt. Hos exempelvis kommunägda Stockholmshem leder det till att man oftast väljer att installera FX.

– I vårt äldre bestånd har vi en enklare variant av frånluft. Den kan renoveras till dagens standard med FX med värmepump. Kostnaden blir 60 000 kronor grovt sett per lägenhet, och vi sparar 60–70 kWh/kvm/år, säger Gunnar Wiberg som är energistrateg hos Stockholmshem.

Stockholmshem har svårt att få ihop kostnadskalkylen med FTX, åtminstone om det krävs nya tilluftskanaler.

– Renovering med FTX är 2,5 gånger så dyrt, och sparar inte lika mycket energi, säger Gunnar Wiberg med erfarenhet av bland annat en ombyggnad där två likvärdiga hus försågs med FTX respektive FX.

FX ger enligt Stockholmshem en avkastning på tio procent i internränta på insatt kapital.
FTX skulle ge cirka en procent, vilket i princip är en förlust, menar Gunnar Wiberg. Att den ekonomiska kalkylen ibland talar för FX kan Eric Lindqvist förstå. Men han tycker att man måste vidga perspektivet.

– På kort tid så kan det vara billigare med FX, men installerar man på lång sikt och tänker på människorna är FTX alltid lönande.

Att installera FTX i ett äldre flerfamiljshus är bara ett alternativ under vissa omständigheter, menar Torbjörn Lundgren, som är teknisk chef vid Vätterhem i Jönköping.

– Det är extremt svårt att få ihop ekonomin med FTX med centralt aggregat. Man måste komplettera med nya kanaler, vilket kräver mycket borrning. Jag har pratat med andra bostadsbolag, det är ingen som får ekonomi i detta, säger han.

Men Torbjörn Lundgren ser ändå en öppning, nämligen FTX med små lägenhetsaggregat, som ger en betydligt enklare installation. Vätterhem har drygt 600 sådana installerade, främst i självdragshus och där det varit svårt att dra nya kanaler.

– Man borrar för tilluften genom fasaden, och har sedan interna kanaler till andra rum. De gamla frånluftskanalerna nyttjas för avluften, beskriver han.

I detta har Vätterhem funnit en rimlig totalekonomi, dock med en återbetalningstid på 15 till 20 år.

– Inneklimatet för hyresgästen blir helt klart bäst med FTX. Det blir ett jämnare och stabilare inneklimat, tillägger han.

I en del hus finns gammal FTX. Att ersätta den med modern FTX med bättre värmeåtervinning, uppemot 80 procent, ger en betydligt trevligare kalkyl. I sådana fall har Vätterhem landat på en återbetalningstid på fyra till fem år.

Svenska bostäder i Stockholm utreder både FTX och FX inför renoveringar, berättar Harald Lieber som är driftledare på företaget. Han förordar FTX utifrån ett långsiktigt perspektiv. Både inomhusmiljön och fastigheterna mår bättre av konstant ventilation.

– I större rot-projekt ska man satsa på FTX, när man tömt fastigheten på hyresgäster och kan göra riktigt bra installationer.
Men Harald Lieber utesluter inte FX helt.

– Är det ett energisparprojekt och ventilationen ska uppdateras, så är FX ett bra förslag, anser Harald Lieber, men varnar för att det elberoende FX för med sig gör ekonomin osäker på sikt.

De senaste åren har det hänt en del på utvecklingsfronten när det gäller FTX-installationer. Eric Lindqvist sammanfattar:

– Många tillverkare har gjort aggregat med bra återvinning. Nu finns bra avfrostningssystem så man slipper problem med lukter. På kanalsidan har man tagit fram enklare system för smidigare montage.

Det är framförallt nya system för kanaldragning som påverkar totalekonomin. På Vätterhem har man erfarenhet av en variant med en central tilluftkanal i trapphuset som grenar in sig till varje lägenhet. Utanför lägenheterna finns en box, som bland annat innehåller brandspjäll.

– Installationsmässigt har det fungerat ganska bra. Det är en stor fördel, då man ganska enkelt löst brandskyddet, vilket brukar kunna vara komplext med FTX, säger Torbjörn Lundgren.

Men trots nya lösningar har Gunnar Wiberg ändå svårt att se att det skulle gå att pressa FTX till en rimlig kostnad så att det kan bli aktuellt för Stockholmshem.

– Det kostar 150 000 kr per lägenhet med FTX, men den måste ned till cirka 25 000 kr per lägenhet, eftersom energibesparingen är mindre än med FX.

Här råder det uppenbarligen delade meningar.

– Om man inte krånglar till det, så kan gammal frånluftsventilation renoveras till FTX och det med 8 till 12 års återbetalningstid, säger Eric Lindqvist.

För att krångla till valet ytterligare så kan FX innebära ett ökat elberoende på grund av drift av värmepumpar. Det har länge varnats för dyrare el, och ännu dyrare när kärnkraften ska avvecklas. Men ännu har inte dessa farhågor besannats, och numera kan förnybar elproduktion byggas ut till rimliga kostnader.

– Så jag är inte så orolig längre för framtidens elprisutveckling, säger Gunnar Wiberg.