Väldigt få fastighetsolag har någon anställd med hisskompetens, säger Björn Nilsson, hissingenjör på Svenska Bostäder Foto: Erik Cronberg
Publicerat 15 mars, 2021

Hissnande brister

Hissar är livsnödvändiga för människor med funktionsnedsättningar och förenklar livet för småbarnsfamiljer. Men beståndet i Sverige är Europas äldsta och men än en femtedel av alla hissar brister i underhållet.

Enligt en rapport från branschorganisationen Hissförbundet är en femtedel av Sveriges 126 000 hissar osäkra och riskerar att orsaka olyckor. Många av dessa hissar finns i gamla bostadshus och i miljonprogrammet.

[ Annons ]

Hissförbundet jobbar hårt med att driva frågan och generalsekreterare Anne Geitmann delar med sig av riktiga skräckexempel.

– Barn kan till exempel fastna i utrymmet mellan schaktdörren och hisskorgens dörr på gamla hissar, och det kan då bli riktigt allvarliga skador. Eller att barn sträcker ut armen genom gallret i hissen och kläms allvarligt, säger hon.

Hur kommer det sig då att ett så reglerat land som Sverige har så bristfällig hissäkerhet? Enligt Anne Geitmann är orsakerna flera.

– Vi har varit förskonade från krig och har en stor del av bebyggelsen kvar. Och vi har inte heller uppdaterat beståndet i lika stor omfattning under de senaste årtiondena som i övriga europeiska länder. Kostnader och brist på kunskap är en del i det, men framför allt saknas adekvat lagstiftning för modernisering av gamla hissar, säger hon.

Den här hissen i ett miljonprogram i Rinkeyby ska uppdateras. Den gamla slagdörren ska bytas ut mot automatiska dörrar, vilket eliminerar risken för klämskador, berättar hissingenjör Björn Nilsson på Svenska Bostäder. Foto: Erik Cronberg

EU införde säkerhetsregler för nya hissar 1999, men för befintliga hissar kom endast rekommendationer. De omfattade visserligen åtgärder för de brister som Hissförbundet påtalar, men det var samtidigt upp till medlemsländerna själva att bestämma hur man tog frågan vidare.

Efter flera dödsolyckor med hissar utan skydd i korgöppningen i arbetslokaler infördes ett nytt regelverk år 2012, men när det gäller hissar i bostadshus råder status quo.

– Då var det Arbetsmiljöverket som drev frågan och efter att regelverket ändrades har det inte inträffat några dödsolyckor där någon klämts med gods i hissen. Det visar att åtgärder ger effekt. Men i bostadshus är hissar utan korgdörr fortfarande tillåtna, trots att det är just här som samhällets mest sårbara personer – såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning – vistas. Samtidigt används även bostadshissar som arbetsredskap för till exempel hemtjänst, post eller räddningstjänst men också för att flytta skrymmande föremål, säger Anne Geitmann.

Ett problem som Hissförbundet står inför är att det inte finns någon tillförlitlig statistik över hur många tillbud och olyckor som sker i Sverige. De som inträffar anmäls inte alltid om inte någon blir allvarligt skadad vill säga. Fastighetsägare har visserligen skyldighet att anmäla alla olyckor till sin kommunala byggnadsnämnd, men Anne Geitmann tvivlar på att det är allmänt känt.

– Även om siffrorna kommer in till byggnadsnämnden så stannar de där, de sammanställs inte eller skickas vidare till Boverket. Och vi kan inte få ut dem från byggnadsnämnden heller eftersom vi då måste veta exakt datum för när olyckan inträffade och vilken fastighet det gäller. Så mörkertalet är stort, säger hon.

Hissförbundet arbetar med att informera allmänheten och fastighetsägare om säkerhetsfrågor samt har påbörjat en egen kartläggning av olycksfall och tillbud. Hösten 2020 publicerade Hissförbundet en rapport där man uppmanar regeringen att ge Boverket i uppdrag att utreda problematiken. Man kräver bland annat retroaktiva krav på skydd i korgöppningen för hissar i bostadshus, byte av saxgrindar till tät korgdörr samt nödtelefon med tvåvägskommunikation.

– Vi är en liten organisation och har begränsade möjligheter. Alla i branschen vet att det har hänt allvarliga olyckor och att det kommer att hända igen. Vi behöver en dialog med politikerna för att få till en regeländring, säger Anne Geitmann.

Hissingenjör Björn Nilsson på Svenska Bostäder har arbetat med hissar under hela sitt yrkesverksamma liv och han tror att många fastighetsbolag saknar den kompetens som krävs.

– Väldigt få fastighetsbolag har någon anställd som kan berätta vad som behövs göras och när. Jag antar att det är en kostnadsfråga, och att man i stället köper in konsulter. Men det gäller ju att veta när man ska ta in konsulter, säger han.

I kvarteret bredvid är renoveringen genomförd. Hissingenjör Björn Nilsson visar upp den nya hissen, som har automatiska dörrar, nödtelefon och nödljus. Foto: Erik Cronberg

Enligt Björn Nilsson nöjer sig många fastighetsägare med den lagstiftade årliga besiktningen. Men den säger väldigt lite om hissens säkerhet.

– Man besiktar mot det regelverk som fanns när hissen installerades. Men det är ett gammalt regelverk som kanske inte uppfyller dagens krav.

Svenska Bostäders bestånd finns till stor del i miljonprogrammen och underhållet har tidigare varit eftersatt. Men sedan flera år arbetar man aktivt med att åtgärda många av problemen.

– Vi har försökt ta ett helhetsgrepp. Vi byter i stort sett ut hissen, förutom gejder, korgram och motvikt. Vi installerar alltid korgdörr och i 90 procent av fallen har vi tagit bort slagdörrarna och satt in automatiska skjutdörrar, vilket även ökar tillgängligheten, säger Björn Nilsson.

Problemet med äldre slagdörrar är att tröskeln på våningsplanet är blottad innanför den stängda dörren, vilket medför att föremål antingen kan tippa framåt eller bakåt beroende på om hissen åker upp eller ned.

– Jag var till och med om att en basketboll fastnade i mellanrummet mellan hissens golv och tröskeln på våningsplanet. Den gick inte att få bort så vi fick slå sönder hissdörren. De här problemen försvinner med automatiska skjutdörrar, säger Björn Nilsson.

Ett första steg en fastighetsägare bör ta för att uppdatera sina hissar är att anlita en konsult som besiktar beståndet. Det finns många relativt enkla insatser som ökar säkerheten markant.

– En sak som inte kostar så mycket är att byta ut viksamgrindar till motoriserade viksamdörrar, för då kan man inte stå mellan schaktdörr och hisskorg. Och så klart att installera nödtelefon. Det har vi gjort i alla våra hissar.

SÅ UNDVIKER DU DRIFTSSTOPP
Underhåll
Branschen rekommenderar fyra servicebesök per år. De bör anpassas utifrån hur mycket hissen används och i vilken miljö.
Informera
Informera de boende om hur de ska göra för att bli säkrare i hissen, så minskar risken för olyckor.
Avlägsna grus
Grus i tröskelspåren orsakar ofta driftstopp. Dammsug tröskeln ofta.
Rengör fotocellen
Smuts på hissens fotocell är en vanlig orsak till driftstopp.
Motverka vandalism
Installera hissknappar med vandalismskydd.

[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]