Antalet långpendlande ingenjörer har närmast fördubblats på flera orter. På Sveriges Ingenjörer talar man nu om 13 ”Teams-trakter”.
Det var för en månad sedan som Sveriges Ingenjörer lanserade rapporten Distansarbetsrevolutionen. Utifrån analyser av postnummer för bostad jämfört med arbetsplatsen såg man en tydlig trend där avståndet till jobbet ökat med 20 procent i genomsnitt sedan 2020. Numera har drygt 11 procent av ingenjörerna mer än 10 mil till sitt jobb.
På Gotland och i Härjedalen har antalet långpendlande ingenjörer i det närmaste fördubblats på några få år.
[ Annons ]
– Vi har undersökt var ingenjörerna bor och var de jobbar före respektive efter pandemin och listat 13 så kallade ”Teams-trakter”. Det är områden som har sett en särskilt stor ökning av långdistanspendlare sedan 2019, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Hans slutsats är att dessa distansarbetare lockats av lägre bostadspriser och närheten till naturen.
”Teams-trakter” är områden som har sett en särskilt stor ökning av långdistanspendlare sedan 2019.
Det är dock Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och som forskar om regional utveckling och kreativitet på Jönköpings universitet, inte helt säker på.
– Detta är ett fenomen som jag studerat en hel del tillsammans med min kollega Lina Bjerke – inte för ingenjörer specifikt, men för alla som arbetar i landet. Var det verkligen så att man i hög grad flyttade ut från städer under pandemin för att sedan jobba på distans? frågar Charlotta Mellander.
De landade i slutsatsen att det, trots stor uppmärksamhet av fenomenet i media, skedde i relativt låg utsträckning.
– Vad vi däremot såg var att fler hade jobb över en större geografisk yta. Då gör man lätt tolkningen att det är många som flyttat ut från Stockholm till Sveg, Värnamo, Lidköping, Ljungby och så vidare. Men det kan precis lika gärna vara så att de som redan bodde på något av dessa ställen nu haft möjligheten att bo kvar och söka arbete i Stockholm där de kan få mer betalt.
Vad vi däremot såg var att man i betydligt högre grad sökta jobb över en större geografisk yta.
Charlotta Mellander har alltså inte siffror specifikt för ingenjörer, men generellt har det inte skett någon massiv utflyttning från storstäder.
– Även om vi arbetar på nya sätt så innebär det inte per definition att vi också flyttar på nya sätt. Det är viktigt att komma ihåg, säger hon.
Sveriges Ingenjörer undersökningen omfattar enbart ingenjörer. Men man drar slutsatsen att det totalt handlar om 1,8 miljoner svenskar som regelbundet arbetar på distans.
– Det ökade distansarbetet kan komma att ha stora samhällseffekter, på alltifrån skattesystem till offentliga investeringar och bostadspriser. En ingenjör i Stockholm tjänar cirka 20 procent mer än ingenjörer med liknande roller i exempelvis Västernorrland och Norrbotten, där Timrå respektive Haparanda ligger, säger Johan Kreicbergs.
Charlotta Mellander är dock skeptisk.
– Det skulle i sådana fall fortfarande kräva att det skett en omfattande flytt för att öka efterfrågan på bostäder.
Men om herr eller fru ingenjör med sin högre lön kan efterfråga och byta upp sig till en dyrare bostad på orten?
– Det är lite svårt att bedöma hur många personer vi talar om här, då det är de rent procentuella förändringar som redovisas här. Det kan handla om ett fåtal personer på varje enskild ort. Så även om det är relativt små orter är det sannolikt så pass få personer i reella tal att det faktiskt sker någon större påverkan på bostadsmarknaden, säger Charlotta Mellander.
Här är Sveriges 13 ”Teams-trakter” enligt Sveriges ingenjörer:
| Postnummer | Referensort | Ökning långpendlare |
| 62 | Visby/Gotland | 93 procent |
| 84 | Sveg/Härjedalen | 92 procent |
| 79 | Falun | 82 procent |
| 33 | Värnamo | 75 procent |
| 53 | Lidköping | 63 procent |
| 34 | Ljungby | 61 procent |
| 56 | Habo | 59 procent |
| 95 | Haparanda | 59 procent |
| 81 | Hofors | 59 procent |
| 80 | Gävle | 59 procent |
| 86 | Timrå | 58 procent |
| 67 | Arvika* | 56 procent |
| 78 | Borlänge | 51 procent |
