Fastighetsbolagens årsredovisningar publiceras nu på löpande band. Där märks tydligt hur hållbarhetsdelarna tar allt större plats. Här är fem tydliga trender i floden av rapporter.
År 2019 är det en självklarhet för de flesta företag att placera hållbarhetsfrågor högt på agendan. Det är något som med självklarhet tas upp i årsredovisningarnas inledande vd-ord. Vasakronans vd Fredrik Wirdenius nämner ordet hållbar nio gånger i sitt, för att nämna ett exempel.
[ Annons ]
Men det är ändå relativt nyligen som bolagen började redovisa hållbarhetsdata. För Vasakronan är det elfte året i rad som man gör det.
– De första åren gjorde vi det i form av en väldigt tjusig separat publikation. Men ganska snart insåg vi att det är jättekonstigt att ha en egen rapport för hållbarhet eftersom det är en så viktig del för hela bolaget. Då började vi lägga in det i årsredovisningen, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Fastighetstidningen har gjort nedslag i floden av årsredovisningar som nu publiceras och kan notera ett par tydliga trender som du kan läsa mer om här intill.
För två år sedan infördes det nya lagkravet om hållbarhetsrapportering för större bolag. Det har sannolikt lett till att en del av ”fluffet” i hållbarhetsredovisningarna har försvunnit. Bolagen blir helt enkelt mer försiktiga när hållbarhetsinformationen kan bli kurspåverkande.
Malin Lindfors Speace är grundare och rådgivare på Ethos international, en konsultbyrå specialiserad på hållbar affärsutveckling, tycker dock att det är en bit kvar innan hon är helt nöjd.
– Det har hänt mycket sen förra året, men det är fortfarande ganska förvirrat. Jag tycker att en hel del frågor fortfarande inte är satta i sitt sammanhang, vilket riskerar att göra rapporterna lite för översiktliga.
Det är jättekonstigt att ha en egen rapport för hållbarhet eftersom det är en så viktig del för hela bolaget.
Här kan det vara läge för många bolag att leverera mer hållbarhetsdata och på högre detaljnivå än vad som ryms i hållbarhetsredovisningen till ägarna.
– Det finns de som köper data från avancerade verktyg som exempelvis miljöorganisationen CDP (Climate Disclosure Project), dit vi rapporterar vårt klimatarbete och våra utsläpp. Ett annat verktyg dit vi också rapporterar är GRESB. Denna typ av tredjepartsrapportering har växt stort de senaste åren, säger Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.
Men om vi håller oss till det som redovisas i själva rapporten.
– Det märks tydligt att man förstår sig på miljö när det gäller drift av fastigheten. Men även om alla säger att hållbarheten är en integrerad del av affärsstrategin, så har jag svårt att se hur det konkret hänger ihop, säger Malin.
På samma vis menar hon att trenden att koppla hållbarhetsarbetet till FN:s globala klimatmål är vällovlig.
– Men man gör bara kopplingen till de 17 huvudmålen, sen finns det 169 delmål. Och det är först på den nivån som det säger något konkret om kopplingen till det egna bolagets affärsverksamhet.
FEM TYDLIGA HÅLLBARHETSTRENDER
Risker kopplade till klimatförändringar redovisas
Att rapportera om hur klimatrisker kan komma att påverka lönsamheten är något de flesta större bolag har börjat göra, eller säger sig komma att göra inom en snar framtid.
Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum, ser fördelarna med TCFD:s riktlinjer. Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) är ett sätt att rapportera om hur klimatrisker kan påverka lönsamheten.
– Klimatrisken är ett reellt hot. Att inte redovisa hur det kan komma att påverka vår affär vore inte ansvarsfullt. Men detta är början på en resa att försöka förstå klimatrisken bättre och vad vi kan göra. Vi behöver exempelvis förstå hur Castellums affär ser ut i en värld som är en och en halv grad varmare, två grader varmare och kanske mer än två grader varmare, säger Filip Elland.
Ett ökat finansiellt intresse för hållbarhet
Alla de hållbarhetschefer som vi har talat med säger att de märkt ett klart ökat intresse från ägarna och tilltänkta investerare.
Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, tycker sig se tydliga signaler från investerarmarknaden på hur även pengar som inte är grönt öronmärkta tenderar att dra sig till det gröna. Drivkraften är ett rent riskminimeringsperspektiv.
– Inledningsvis drevs det på av investerare som hade förbundit sig till gröna investeringar, exempelvis pensionspengar där man lovat att inte investera i miljöförstörande verksamhet. Även om det handlar om en relativt liten del av det samlade kapitalet så är det tillräckligt för att det ska finnas en extrem efterfrågan på bland annat gröna obligationer, säger Anna Denell.
Den egna hållbarheten kopplas till globala mål
Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling antogs av FN år 2015. Nu sätter de tydligt avtryck i många bolags hållbarhetsredovisningar.
Elisabeth Vansvik, kommunikationsdirektör på Wallenstam, menar att kopplingen till Agenda 2030 är viktig. Det sätter det egna hållbarhetsarbetet i ett omvärldsperspektiv och ger en jämförbarhet.
– Framförallt tror jag att det blir mycket lättare att ta till sig hållbarhetsdata när alla relaterar till samma sak. Det blir en mycket tydligare struktur.
Det går i cirklar
Utmaningen att få till en cirkulär ekonomi sätter tydliga spår i hållbarhetsredovisningarna. Det handlar både om att hitta alternativ till cement som byggmaterial och om att bidra till en mer hållbar konsumtion.
Michael Eskils, hållbarhetschef på AMF Fastigheter om bolagets cirkulära satsningar:
– Vi arbetar med att få in återbruk i våra hyresgästanpassningar genom att först försöka använda det internt inom lokalen och om det inte går så samarbetar vi med externa partner som säljer och distribuerar de begagnade produkterna vidare.
Robotisering av datainsamlingen
Också hur själva hållbarhetsrapporterna görs genomgår ständig utveckling.
Emma Henriksson, chef för digital utveckling och hållbarhet på Atrium Ljungberg, konstaterar hur graden av rapportering hela tiden ökar och kan ta dyrbar tid i anspråk.
– När jag började på Atrium Ljungberg så satt vi med gigantiska excel-filer. Nu tar vi hjälp av mjukvarurobotar som hämtar in data direkt och kontrollerar avvikelser. Fördelen med en automatiserad process är att den både effektiviserar arbetet och höjer kvaliteten.
Därför kommer kapitalmarknaden med intresse läsa hållbarhetsdelarna. Läs längre intervjuer:
http://fastighetstidningen.se.hemsida.eu/arsredovisningen-castellum-varderar-klimatrisker/
http://fastighetstidningen.se.hemsida.eu/sveriges-basta-hallbarhetschef-tar-sin-del-av-notan/
http://fastighetstidningen.se.hemsida.eu/arsredovisningen-amf-utforskar-cirkularitet/
