Platssamverkan ska fortsatt bygga på frivillighet, men om det behövs ska motvilliga fastighetsbolag betala en avgift. Det är grunden i ett lagförslag från regeringens utredare.
Det var ett redan från början kritiserat förslag, och än mer nu, som presenterades på fredagen. Men både utredaren Olle Lundin och bostadsminister Andreas Carlson kallar betänkandet Avgift för områdessamverkan för en ”möjlighetslagstiftning”.
Detta eftersom tanken är att fastighetsbolag och kommuner ska få verktyg för att kunna kräva en avgift av fastighetsägare som drar nytta av platssamverkan, men inte deltar i själva.
De som åker snålskjuts, av Olle Lundin så kallade ”free riders”, vill man få bort, säger Andreas Carlson.
– Jag har själv besökt olika platser med samverkansarbete, där fastighetsägare beskriver att i det här området eller på den här gatan fungerar det väl, men bara en gata bort eller ett kvarter bort så är det inte alls samma omständigheter, och det finns ingen möjlighet att vara med och påverka, säger han.
I Olle Lundins uppdrag har ingått att analysera i vilken omfattning samverkan bör vara obligatorisk mellan det offentliga och fastighetsägare i syfte att stärka trygghet, attraktivitet och det lokala näringslivet.
Utredaren skulle också föreslå andra insatser som bidrar till ökad trygghet och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön.
På förhand har arbetet kritiserats av flera instanser, bland annat Fastighetsägarna, SKR och Svensk Handel. Grundproblemet med lagförslaget, menar man, är att man inte ska tvinga fram engagemang från de fastighetsbolag som inte medverkar på frivillig basis. Bättre då att satsa på det redan existerande arbetet.
I utredningens framkommer dock att frivillig områdessamverkan fortsatt kommer att vara den vanligaste formen av områdessamverkan.
– Lagförslaget handlar om områdets samverkan där vi fortsatt bygger på att värna frivilligheten och att inte slå sönder sådan som fungerar väl idag, vilket jag tycker är positivt. Det är också någonting som fastighetsägarna har lyft fram och som utredaren har tagit intryck av, säger Andreas Carlson.
Om allt funkar bra fortsätter alltså samverkan precis som förr. Men om en majoritet av fastighetsbolagen i området ser att andra fastighetsägare drar nytta av arbetet utan att själva tillföra något, så ska de kunna vända sig till kommunen. Den ska då kunna ta ut en avgift av fastighetsägaren, och att denne därmed förhoppningsvis vilja delta mer i arbetet.
Allt för att boende inte ska behöva känna begränsningar på grund av otrygghet, eller att brottsligheten ska öka, menar Andreas Carlson.
– Risken att utsättas för brott kan växa ytterligare till följd av begränsad samhällsservice, begränsat lokalt näringsliv och brist på fritidsaktiviteter. Så ska vi inte ha det i vårt land. Vi måste se till att alla krafter hjälps åt med att ta ansvar för att sköta om våra livsmiljöer.
Likaså ska enligt lagförslaget kommunen själva besluta om att samverkan behövs, och ta ut en avgift om det inte sker frivilligt.
– Om kommunen ser att det behövs samverkan i området, men det finns inga fastighetsägare som driver det, då ska kommunen kunna initiera det och i sista hand tvinga in en sådan samverkan, säger Andreas Carlson.
Från Svensk Handel har det kommit kritik som går ut på att näringslivet inte fått mer utrymme i utredningen. Det håller dock inte Andreas Carlson med om.
– Utredare och utredningssekreterare har arbetat väldigt brett och vad jag förstått har det har varit väldigt dynamiska diskussioner där man mejslat fram de här förslagen som ska ta så många intressen som möjligt i beaktande.
Han hänvisar till att det lokala näringslivet och aktiviteten i området finns med som premisser för lagstiftningsförslaget.
– När man jobbar med utsatta områden eller områden där det finns otrygghet, så är det viktigt att inte enbart arbeta med att öka tryggheten. Trivsel och attraktivitet i ett område ska hänga ihop. Och om man trivs ute i sitt eget område så är det i sig trygghetsskapande, säger Andreas Carlson.
Utredningen föreslår även att ett nationellt kunskapscentrum om platssamverkan inrättas. Därtill föreslås att två nya utredningar tillsätts med fokus på tillsyn i den byggda miljön och krav på tillstånd för att ta ut hyra.
– Det handlar just om att kommunerna ska få bättre verktyg att utföra tillsyn när det gäller oseriösa fastighetsägare. De riskerar att skapa en osäker situation för de boende i en sådan fastighet, och påverkar också ett område negativt. Och faktiskt också påverkar det branschen negativt, för det finns ju oerhört många seriösa fastighetsägare som är viktiga att värna
Det tredje är ett förslag som utredaren själv beskriver som ett körkort för fastighetsägare.
– Det ska vara lätt att få, men med en möjlighet att kunna dra tillbaka tillståndet om man har misskött fastigheten. Ett intressant förslag, säger Andreas Carlsson.