För första gången på 25 år bedömer fler kommuner balans än underskott på bostadsmarknaden. Det är Boverkets huvudbudskap i årets bostadsmarknadsenkät.
I årets enkät rapporterar 130 kommuner balans, jämfört med 102 som rapporterar underskott. Räknar man i stället hur stor andel av befolkningen som faktiskt bor i kommuner med underskott ligger siffran på 57 procent, räknat med befolkningsstatistik från 2024. På centralorter, dit efterfrågan normalt är störst, är andelen ännu större.
[ Annons ]
Skillnaden kan förklaras av vilka kommuner det är som rapporterar balans. Av de 130 som rapporterat balans har 85 kommuner färre än 25 000 invånare. I storstadsregionerna ser bilden annorlunda ut. I Göteborgsregionen bor majoriteten av invånarna i kommuner med underskott, detsamma gäller i Stockholmsregionen och i Malmöregionen.
En del av de kommuner som nu rapporterar balans ligger i områden med vikande befolkningsunderlag. Frågan är alltså om balansen där faktiskt pekar mot ett stabilt tillstånd eller visar en ögonblicksbild på väg mot överskott och vakanser. Marie Sand, projektledare för bostadsmarknadsenkäten på Boverket, utesluter inte att så kan vara fallet.
– Det kan ju vara så. Sen har vi samtidigt en åldrande befolkning, och det kan ju vara så att det kommer att råda underskott av bostäder i större utsträckning för den åldrande gruppen invånare – för att de bostäder som finns inte är tillgänglighetsanpassade eller inte fyller de behov som efterfrågan ställer, säger hon.
[ Annons ]
Hon påpekar också att balans i enkätens mening handlar om matchning mellan utbud och efterfrågan, inte om att alla behov är tillgodosedda. Det kan finnas ett behov som inte täcks beroende på en åldrande befolkning.
Enkäten visar också att bristen i hög grad handlar om rätt typ av bostäder snarare än antal. 199 kommuner uppger att det främsta behovet de kommande tre åren är bostäder med rimliga boendekostnader. 178 kommuner pekar på seniorbostäder och 137 på tillgänglighetsanpassade bostäder.
– Det behövs fler bostäder inom särskilda boendeformer, senior- och trygghetsbostäder. Vi har även ett stort behov av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Sen är det avsaknad av lite större hyresbostäder med rimlig hyresnivå – det kan ändå vara personer som har normalinkomst men som ändå har svårt att efterfråga en dyr nyproduktion, säger Marie Sand.
Bostadsmarknadsenkäten används som underlag när politiker och beslutsfattare bedömer läget på bostadsmarknaden. Marie Sand avfärdar inte att ett budskap om mer balans kan tolkas som att problemen håller på att lösa sig, men menar att enkäten innehåller mer än vad en enskild siffra förmedlar.
– Jag tycker nog att vi är väldigt tydliga i hur kommunerna svarar och vad svaren står för. Det är så mycket olika information i hela enkäten, i och med att den är uppdelad i flera olika delar, säger Marie Sand.
Är man intresserad går det att läsa på Boverkets webbplats hur kommunerna har svarat. Där återges svaren på hur det ser ut för de olika grupper som kommunen har ansvar för och vilka svårigheter kommunen ser när den tar sitt bostadsförsörjningsansvar, menar hon.
