Sedan möjligheten att lösa låsta hyresförhandlingar via en oberoende skiljeman infördes den 1 januari 2023 har systemet använts i en omfattning som vida överstiger vad lagstiftarna förutspådde (här går vi igenom bakgrund). Prognosen var 50–200 ärenden per år. Verkligheten blev 1 464 ärenden 2023, 6 027 ärenden 2024 och 4 852 ärenden 2025 — totalt har lagen berört uppemot 150 000 hyror.
Läs även Fastighetstidningens längre intervju med Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna, och Erik Elmgren, förbundschef på Hyresgästföreningen, där båda utvecklar vad som gått fel och vad som behöver förändras och innehållet i rapporten fördjupas.
I den färska rapporten ”Tre år med skiljeförfarande – det nya vetot” konstaterar Fastighetsägarna att den stora tillströmningen av ärenden är ett direkt symptom på brister i lagstiftningen. Framför allt pekar organisationen på två grundproblem: att lagen saknar tydliga kriterier för vad som ska ligga till grund för hyresjusteringen, och att skiljemannens beslut inte behöver motiveras. Det gör processen svårförutsägbar och omöjliggör enligt Fastighetsägarna ett lärande mellan förhandlingsomgångarna.
Till detta kommer att, enligt Fastighetsägarna, möjligheten att använda förfarandet i praktiken kan blockeras. Man pekar på hur lokala delar av organisationen aktivt säga upp förhandlingsordningar just för att de innehöll sådana klausuler under 2025.
Fastighetsägarna lägger nu fram sju konkreta förslag till lagändringar:
- Ge alla hyresvärdar lagstadgad rätt till tvistlösning, oavsett hur förhandlingsordningen är utformad.
- Korta den obligatoriska förhandlingstiden innan skiljeman kan begäras från tre månader till sex veckor.
- Inför tydliga kriterier för vilka faktorer som ska ligga till grund för hyresjusteringen.
- Inför krav på att skiljemannen motiverar sitt beslut.
- Gör skiljemannens beslut direkt gällande, utan krav på att omsättas i en förhandlingsöverenskommelse.
- Inför tydliga processregler för skiljeförfarandet för en mer enhetlig och rättssäker hantering.
- Tydliggör att skiljemannen som regel ska anlita extern ekonomisk expertis.
Fastighetsägarna understryker att målet med förslagen inte är att göra skiljemannen till ett permanent instrument för hyressättning — utan tvärtom att göra systemet tillräckligt transparent och förutsägbart för att parterna ska kunna komma överens vid förhandlingsbordet utan att behöva ta vägen via skiljeman.


