Den typiska handläggningstiden för bygglov varierar från 6 dagar till 71 dagar beroende på kommun. Över hälften av alla inkomna bygglovsansökningar kräver komplettering innan handläggningen kan fortsätta, och för en och samma typ av åtgärd kan bygglovsavgiften skilja sig med mer än 40 000 kronor. Det är några av resultaten i Bygglovsrapporten 2026, en kartläggning som plattformen Bygglov.se tagit fram baserat på data insamlad direkt från kommuner och kompletterad med öppna källor.
Bakom rapporten ligger enkätsvar och direktkontakt med bygglovsenheter i 231 av landets 290 kommuner. Fokus ligger på handläggningstid, avgifter, ärendevolymer, avslag och kompletteringsärenden – det vill säga själva bygglovsprocessen, snarare än de bredare ledtiderna i samhällsbyggandet.
[ Annons ]
Rapporten tangerar Nationellt Ledtidsindex, som Fastighetstidningen tidigare rapporterat om, men kommunerna i topp och botten är inte desamma. Det beror på att de mäter olika delar av processen – något Matilda Nobel, innehållsansvarig på Bygglov.se, förklarar.
– Vi tittar alltså inte på samma fråga utan på olika delar av samma resa, där Ledtidsindex svarar mer på hur lång tid det tar innan byggandet kommer igång, medan vi försöker förstå hur själva bygglovsprocessen fungerar i praktiken och varierar mellan kommuner, säger Matilda Nobel.
Hon säger att Nationellt Ledtidsindex fanns med i arbetet med den egna rapporten.
[ Annons ]
– Som jag ser det konkurrerar de egentligen inte med varandra utan kompletterar varandra ganska bra eftersom de mäter olika delar av processen.
Snabbast typisk handläggningstid (median, 2023–2025):
- Härnösand – 6 dagar
- Haparanda – 6 dagar
- Kalmar – 10 dagar
Långsammast typisk handläggningstid (median, 2023–2025):
- Falun – 71 dagar
- Kinda – 65 dagar
- Hudiksvall – 42 dagar
Rapporten visar att handläggningstiderna generellt har minskat något mellan 2023 och 2025, men att bilden är ojämn. Kommunerna med längst tider uppger lokala förklaringar – äldre detaljplaner som kräver grannehöranden är ett återkommande skäl.
Kompletteringsärenden är en annan faktor som bidrar till att förlänga processen. Drygt hälften av alla ansökningar är inte kompletta när de lämnas in, och de vanligaste orsakerna är bristfälliga ritningar och saknade bilagor. Variationen är stor: vissa kommuner rapporterar att nästan alla ärenden behöver kompletteras, medan andra har andelen nere på nära noll.
Kostnaderna för bygglov speglar samma mönster. Den genomsnittliga bygglovsavgiften för ett planenligt en- eller tvåbostadshus ligger på drygt 28 000 kronor, men Sundbyberg tar ut mer än 60 000 kronor för samma åtgärd medan Åtvidaberg ligger på 17 271 kronor – landets lägsta taxa, som kommunen för övrigt uppger att de planerar att höja.
Rapporten innehåller också ett avsnitt om AI i kommunernas bygglovsarbete. Av de svarande uppger en klar majoritet att de inte använder AI i arbetet med bygglov, och bara ett fåtal – fem kommuner – gör det i dag. Ytterligare ett tjugotal kommuner uppger att intresset finns, men att implementeringen ännu inte kommit i gång.
Tillgången till bygglovsdata varierar också, något rapporten lyfter som ett transparensproblem. Trots att offentlighetsprincipen ger medborgare rätt att ta del av bygglovshandlingar tar knappt var fjärde kommun ut avgift för utlämning.
