Om några veckor går Sverige till val. Runt om i landets kommuner kommer tusentals människor att söka väljarnas förtroende att forma utvecklingen de kommande fyra åren.
Jag skulle vilja ge dem ett råd. Bli fastighetsägarvänlig. Jag vet att ordet kan få en del att rygga tillbaka. Det låter nästan som om man väljer sida – som om man sätter ett särintresse före allmänintresset.
Kommunen vill ha ett levande centrum – fastighetsägaren vill fylla sina butikslokaler
Men efter många år som kommunpolitiker i Huddinge och Kalmar, och i dag som näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna, vet jag att det är precis tvärtom. Den kommunpolitiker som är fastighetsägarvänlig är oftast också den som skapar bäst förutsättningar för fler jobb, fler bostäder, levande stadskärnor och en växande kommun. Det beror på en enkel sak. Kommunens och fastighetsägarnas mål sammanfaller betydligt oftare än de krockar.
Kommunen vill ha fler invånare – fastighetsägaren vill bygga och hyra ut bostäder. Kommunen vill ha fler företag – fastighetsägaren vill investera och hyra ut lokaler. Kommunen vill ha trygga stadsdelar – fastighetsägaren vill att människor ska trivas där de bor och lever. Kommunen vill ha ett levande centrum – fastighetsägaren vill fylla sina butikslokaler.
Politiker och fastighetsägare arbetar egentligen mot samma mål. Det glöms ibland bort.
Jag har mött företrädare från fastighetsbranschen – från större börsbolag till små familjeföretag. Det som förenar dem är inte jakten på snabba vinster. Tvärtom. De flesta är djupt rotade på den ort där de finns. De sponsrar den lokala fotbollsklubben. De engagerar sig i stadskärnan. De renoverar hus som ska stå kvar i generationer. De tänker i decennier, inte i kvartal.
Framtidens mest framgångsrika kommuner kommer vara de kommuner där politikerna ser fastighetsägare som partners i samhällsbygget
Det gör dem till några av kommunens mest långsiktiga investerare. Ändå möts de ibland av en kommunal kultur där de snarare betraktas som motparter än medspelare. Långa bygglovsprocesser. Otydliga besked. Nya särkrav. Kraftiga taxehöjningar. Beslut som fattas utan att någon riktigt funderat över hur investeringsviljan påverkas. Varje enskilt beslut kan verka litet. Men tillsammans skickar de ett budskap. ”Det är svårt att investera här.”
Och investerare har alltid ett val. Kommuner konkurrerar inte bara om invånare. De konkurrerar om kapital, företagsetableringar och framtidstro. Därför tror jag att framtidens mest framgångsrika kommuner inte nödvändigtvis är de med lägst skatt eller störst markreserv. Det är de kommuner där politikerna ser fastighetsägare som partners i samhällsbygget. Där bygglov hanteras effektivt, detaljplaner tas fram i tid och fastighetsägare bjuds in tidigt när stadens utveckling diskuteras. Där man utgår från frågan: Hur kan vi tillsammans göra vår kommun bättre?
Jag säger inte att kommuner alltid ska säga ja. Fastighetsägare ska följa lagar, ta ansvar för sina hyresgäster och bidra till en hållbar stadsutveckling. Men de förtjänar att mötas med respekt och förståelse.
Inför valet talar många kandidater om tillväxt, jobb och attraktivitet. Mitt råd till dessa politiker är att också fundera över vilka förutsättningar de ger dem som faktiskt bygger, förvaltar och utvecklar de hus där människor bor, arbetar, handlar och möts. För den kommun som är attraktiv för fastighetsföretagande och investeringar blir alltid också attraktiv för invånare och företag. Det är därför jag menar att agera ”fastighetsägarvänligt” inte är ett särintresse. Det är ett annat ord för att stödja ett framtidsinriktat samhällsbyggande.
Jonas Hellberg, näringspolitiskt ansvarig i Kalmar län, Fastighetsägarna GFR

