I våras besökte Greg Clark, en av världens främsta experter på städer, Stockholm i samband med evenemanget Platsform, arrangerat av Fastighetsägarna Stockholm. Clark har arbetat som rådgivare till regeringar, investerare och ledare i över 400 städer i 40 länder, skrivit över tio böcker om städer och driver poddarna The DNA of Cities och The Century of Cities. Under en intervju fick jag möjlighet att fråga honom varför det råder akut bostadsbrist i många av världens storstäder.
– Under de senaste femtio åren har marknadsstrategin prioriterats, offentliga subventioner till bostäder minskat och allmännyttiga hyresbostäder sålts av.
[ Annons ]
Att de flesta länder i OECD, EU och den utvecklade världen trodde att det bästa sättet att leverera tillräckligt med bostäder av god kvalitet var att uppmuntra marknaden att bygga dem var, enligt Clark, ett felslut.
En hälsosam, välfungerande stad behöver en bostadsstock som till runt femtio procent består av en kombination av allmännyttiga, sociala, kollektiva och kooperativa bostäder.
– Det vi har lärt oss sedan dess är att en hälsosam, välfungerande stad behöver en bostadsstock som till runt femtio procent består av en kombination av allmännyttiga, sociala, kollektiva och kooperativa bostäder, menar Clark.
Bostadsminister Andreas Carlson, som under mandatperioden prioriterat en bostadspolitik för att ge fler möjlighet att bo i småhus, har – om än något blygsamt – uppmärksammat bristen på hyresrätter i Sverige.
Den 1 juli trädde den nya privatuthyrningslagen i kraft, baserad på en proposition från Carlson. Lagförändringen ger utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter och nya regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder. Syftet är att använda det befintliga bostadsbeståndet mer effektivt, skapa en mer flexibel hyresmarknad och få ut fler bostäder på andrahandsmarknaden. Bland annat kan privatpersoner nu hyra ut två bostadsrätter i stället för en, utan att beskattas och regleras som kommersiella hyresvärdar. Med den nya lagen blir avtalsfriheten kring hyressättning och bostadens skick större. För bostadsrätter väger tidigare andrahandsuthyrning nu lättare när en ny ansökan prövas – tidigare minskade upprepade uthyrningar möjligheten att få tillstånd.
Privatpersoner köper lägenheter bara för att hyra ut
Boverkets enhetschef Magnus Johansson framhöll i en intervju i SVT den 12:e juli att lagändringen riskerar att ”privatpersoner köper lägenheter bara för att hyra ut”, det vill säga att den öppnar för spekulation. Han pekar också på att möjligheten att ta ut högre hyra när hyresgästen är ett företag gör det svårare för privatpersoner att få andrahandskontrakt, eftersom det blir mer lönsamt att hyra ut till näringsidkare.
Både Fastighetsägarna och Bostadsrätterna, som företräder bostadsrättsföreningar, är kritiska till den nya lagen. Fler uthyrda lägenheter i föreningen riskerar att göra det svårare att få medlemmar att engagera sig i styrelse- och föreningsarbetet, menar Bostadsrätternas företrädare. Fastighetsägarnas förbundsjurist ser att en ytterligare uppluckring av andrahandsuthyrningsreglerna riskerar att leda till spekulationsköp och ökad otrygghet för övriga bostadsrättshavare i huset (DN 260515).
De negativa konsekvenserna av ökad korttids- och andrahandsuthyrning lyfts i EU:s nya plan för överkomliga bostäder, The European Affordable Housing Plan (EAHP), som lanserades i våras. Under en av EAHP:s fyra strategiska pelare (huvudteman) uppmanas medlemsländerna att ”föreslå lagstiftningsinitiativ om korttidsuthyrning för att mildra dess inverkan på överkomliga bostäder lokalt”. Udden är särskilt riktad mot Airbnb och liknande plattformar för korttidsuthyrning.
Bostadspolitik handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha
Sambandet mellan Airbnb-liknande korttidsuthyrningar, höjda hyror och minskat utbud av permanenta bostäder är väldokumenterat. En studie från 2024 visar att förekomsten av korttidsuthyrningar höjde årshyrorna i Berlin med 1,3 till 2,7 procent. I de historiska delarna av Lissabon och Porto, med sin stora koncentration av korttidsuthyrningar, har bostadspriserna de senaste åren stigit med mer än 30 procent.
Nu är Stockholm varken Berlin eller Lissabon. Men en sökning på Airbnb efter en lägenhet för två personer från september till slutet av december ger 730 träffar. Priserna varierar mellan 11 000 kronor för en sovstuga i Åkersberga och 60 000 kronor i månaden innanför tullarna. Sannolikt är det via plattformen, eller liknande tjänster, som många av de andrahandsuthyrningar Carlsons lagändring vill utöka kommer att förmedlas.
I en debattartikel i Dagens Industri (DI 260821) skriver Andreas Carlson och partikollegan Larry Söder att ”bostadspolitik ytterst handlar om vilket samhälle vi vill ha” och att ”politiken ska riva hinder – inte bygga nya”. Om Carlsons lagändring river de hinder som satts upp för att motverka bostadsspekulation, begränsa hyreshöjningar och prisökningar på bostadsrätter samt öka tillgången på bostäder – vilket samhälle är det då han vill ha?
De kortsiktiga insatserna tenderar att gynna marknaden. Långsiktiga insatser tenderar att gynna mer medborgerliga eller samhällsinriktade tillvägagångssätt.
Enligt Greg Clark levererar dagens politiska system främst lösningar som ger effekt mellan två val.
– Det genererar kortsiktiga, marknadsbaserade initiativ – man väljer att stimulera bolånegivare, husbyggare, förstagångsköpare eller vad som helst. De kortsiktiga insatserna tenderar att gynna marknaden. Långsiktiga insatser tenderar att gynna mer medborgerliga eller samhällsinriktade tillvägagångssätt.
Veronica Hejdelind, journalist
