I snart två år har Kungsbacka kommun testat den så kallade Bostad först-modellen, där personer i hemlöshet först får en egen bostad – och med den tryggheten som grund erbjuds individuellt anpassat stöd för mer komplexa problem som psykisk ohälsa eller missbruk.
Beslutet att göra satsningen permanent togs efter att kommunen sett goda resultat under testperioden.
[ Annons ]
– Under pilotprojektet begränsade vi medvetet deltagarna till ett fåtal personer, för att se att det bar. Men framåt kommer behovet och möjligheten att få fram lägenheter styra, vilket känns väldigt bra, säger Tommy Rydfeldt (L), ordförande i nämnden Individ och familjeomsorg.
Det är svårt för fastighetsägare att ställa upp med lägenheter om de inte har en garanti för att de faktiskt får betalt
Enligt Tommy Rydfeldt beror framgången på det nära samarbetet med Göteborgs stadsmission, som hjälpt till i det individuella stödet till deltagarna. Även relationen till kommunens fastighetsägare, både kommunala och privata, har haft stor betydelse.
– Tillsammans äger de fastighetsägare som hittills har engagerat sig omkring 85 procent av lägenhetsbeståndet i Kungsbacka kommun, vilket ger oss goda förutsättningar. Samtidigt ser vi ett fortsatt behov av fler bostäder och behöver därför samarbeta med ännu fler fastighetsägare för att kunna hjälpa fler personer.
Tommy Rydfelt betonar dock att så kallade hyresgarantier – där kommunen går i borgen för hushåll som annars inte skulle få ett förstahandskontrakt – i viss mån är avgörande för att få fler fastighetsägare att engagera sig. Nyligen gick regeringen vidare med en lagrådsremiss som innebär att kommuner ska bli skyldiga att erbjuda den här typen av garanti. I Kungsbacka är arbetssättet dock sedan länge etablerat.
– Vi har arbetat med det i minst 20 år. Jag skulle säga att det är något av en förutsättning för att modellen ska fungera. Det är svårt för fastighetsägare att ställa upp med lägenheter om de inte har en garanti för att de faktiskt får betalt. Sedan kan garantierna självklart se olika ut beroende på hyresgästens behov.
Det är ett stort framsteg att man i Sverige börjat ägna sig åt evidensbaserade modeller, i stället för att mer eller mindre gå på känsla
I Sveriges stadsmissioners senaste Hemlöshetsrapport konstateras att hemlösheten i landet inte har minskat, men att det finns ljuspunkter. En sådan är att det under 2025 fördelades 68,5 miljoner kronor i statsbidrag till 126 kommuner för att starta, utveckla eller förstärka arbetet med Bostad först, menar Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner
– Det är ett stort framsteg att man i Sverige börjat ägna sig åt evidensbaserade modeller, i stället för att mer eller mindre gå på känsla, sade han i en tidigare intervju med Fastighetstidningen.
Samtidigt pekar Jonas Rydberg på att man i flera kommuner använt begreppet Bostad först för verksamheter som i praktiken är något helt annat. Till exempel att det är tidsbegränsade boenden, att bostaden är kopplad till krav på drogfrihet (i modellen är tanken att det tar man tag i när man fått tak över huvudet) eller att det handlar om insatser som bygger på biståndsbedömning.
I Kungsbacka kommun har man dock valt att följa modellen, som från början etablerades av Stadsmissionen, till hundra procent.
– Vi har inte velat göra någon egen variant. Mycket på grund av att samarbetet med Stadsmissionen i Göteborg är så pass värdefullt eftersom de har en lång erfarenhet av att arbeta med personer i hemlöshet och missbruk. Genom partnerskapet får kommunen också tillgång till kunskap som de egna tjänstemännen inte alltid besitter, säger Tommy Rydfelt.
