Med rapporten Från reglering till rörlighet – vägar mot en fungerande hyresmarknad, närde Herman Donner, universitetslektor vid KTH i Stockholm, viss förhoppning att dyrka upp en låst debatt. Det med siffror där han kommit fram till att en avreglering av hyresmarknaden kräver 6 miljarder kronor i olika stöd. Vilket kan ställas mot att dagens hyresreglering, enligt hans beräkningar, kostar samhället nära 14 miljarder årligen. Ett förhållande som, Herman Donner och Stockholms Handelskammare, anser motiverar en reform som samhällsekonomiskt motiverad.
– En slutsats är att i dagens hyressättningssystem är det hushållen som bär kostnaderna. Det exempelvis i form av alla som tvingas köpa ett boende fast man egentligen vill hyra, eller alla som tvingas hyra dyrt i andra hand, eller de som inte kan flytta. Med mer riktade insatser genom bostadsbidrag, eller kanske behovsprövade bostäder, skulle det bli tydligare vilken kostnadspost staten faktiskt behöver stå för, sa Herman Donner när han presenterade rapporten hos Stockholms Handelskammare under tisdagen.
Men hans förhoppningar om en upplåst debatt gick snabbt i stöpet. Som vanligt när det diskuteras bostadspolitik var det många olika dörrar det knackades på.
Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro höll med om en av rapportens förtjänster var att dagens dolda samhällskostnader tydligare skulle hamna på staten. Men i diskussion med Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen, kom det att till stor del handla om Finlands (ett föredöme enligt rapporten) höga kostnader för bostadsbidrag (som dock bland annat delvis finansierar studenters boende och inte är helt jämförbart).
Hebas vd Patrik Emanuelsson välkomnade rapporten och bidrog med en egen matematik.
– Det ägda boendet subventionerar vi med ränteavdrag på dryga 50 miljarder. Lägger man på ROT och RUT är det 20 miljarder till. Att jämföra med de 5 miljarder som går till bostadsbidrag. Det är väl ganska pinsamt att vi inte kan lösa detta.
Men i övrigt kom debatten i ärlighetens namn mer att handla om andra bostadspolitiska käpphästar. Som huruvida det inte istället är det ägda boendet som ska vara det billigare alternativet, eller om man snarare ska undersöka hur bostadsköer kan utvecklas.
Det skulle bli tydligare vilken kostnadspost staten faktiskt behöver stå för.
Socialdemokraten Leif Nysmed passade på att försäkra att hans partikollega Joakim Järrebring är lika mycket emot marknadshyra som han själv. Detta med anledning av att ett uttalande till Fastighetstidningen fått både Hyresgästföreningen och Vänsterpartiledare att se rött. Rapporten ansåg an dock inte bjuda på så mycket nytt.
– Jag tycker att detta handlar mer om att det skulle bli en förskjutning av makten från hyresgäster till fastighetsägare. Det raljerades över vad hyresgästföreningen tjänar på hyresförhandlingarna, men hur mycket skulle inte fastighetsägarna tjäna på att får hyrorna fria här i innerstan, sa Leif Nysmed.
Det senare bemötte en lätt besviken rapportförfattare när debatten var över.
– Det blir hela tiden att man fokuserar på extremerna i stället för att se helheten.
Det andra problemet, enligt Herman Donner, är när debatten enbart fokuserar på de som idag bor i hyresrätt, i stället för att se vad en avreglering skulle göra för bostadsmarknadens outsiders som tvingas till betydligt dyrare alternativ.
– Lite förvånad är jag att det blev så lite diskussion i sak om vad rapporten faktiskt diskuterar. Jag fick egentligen inga egentliga kommentarer från de politiska företrädarna på vad jag föreslår. Man vill väl inte det eftersom det inte är någon valvinnare.
Synd menar Herman Donner då han anser sig ha kunnat visa att gruppen förlorare i dagens system är betydligt större än vad många tror.
– Vi har lågt bruksvärde på attraktiva adresser, medan andra tvingas betala hög presumtionshyra på betydligt mindre efterfrågade lägenheter. Många är rädda för en avreglering och att det ska bli otryggt, men jag menar att det bygger på missförstånd som politikerna är medvetna om.
En annan problematik som Cathrine Holgersson, vd Sveriges Allmännytta, pekade på var att det snarare kan bli problem för fastighetsägare på svaga orter där en marknadshyra innebär en sänkning. I Herman Donners beräkningar är det 25 av 78 undersökta kommuner. Syntetiskt höga hyror med vakanser som följd, enligt Herman Donner
– Men jag tycker att det vore absurt att reglera upp priserna av den anledningen. Men det blir märkligt när man resonerar att man inte ska avreglera för att det skiftar resurser från hyresgäster till fastighetsägare. Men samtidigt kan man mena att när hyrorna går ner så ska man ta den överhyra hyresgästen idag betalar och ge till hyresvärden. Det blir lätt absurt, säger Herman Donner.