Robotarna kliver in

Robotarna kommer att förändra fastighetsbranschen. Men kanske inte som du tror.

Välkommen till den andra maskinåldern. Om den första handlade om konstgjord muskelkraft, handlar det nu om konstgjord tankekraft. Robotarna har för länge sedan lämnat sina burar på verkstadsgolvet och rör sig alltmer bland oss.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, gjorde 2014 en granskning av 702 yrken på den svenska arbetsmarknaden. Slutsatsen blev att mer än vartannat svenskt yrke kan automatiseras. Bland de yrken som löper störst risk är kassapersonal, försäljare, maskinoperatörer, bokförings- och redovisningspersonal. Yrkesgrupper som till viss del återfinns i fastighetsbranschen.

Stefan Fölster, nationalekonom och vd för tankesmedjan Reforminstitutet, är en av rapportförfattarna och han har även skrivit boken ”Robot-revolutionen, Sverige i den nya maskinåldern”:

– Allt som kan automatiseras, kommer förstås inte automatiseras. McDonald’s har till exempel haft hamburgarstekningsrobotar i tio år, men använder dem inte eftersom det är lätt och billigt att anställa ungdomar. När det gäller fastighetsskötseln tror jag att det kommer att automatiseras i första hand där arbetskraftsbrist uppstår. Men det borde finnas ett utrymme för fastighetsbranschen att erbjuda nya tjänster, säger Stefan Fölster.

Daniel Wikström är affärsutvecklare på Stronghold, med uppdrag att suga upp de senaste digitala trenderna för att omvandla till affärsnytta. Han konstaterar att fastighetsbranschen än så länge inte tagit till sig potentialen i robotutvecklingen.

– Men det händer en del om man blickar utomlands.

Leendet på hans läppar avslöjar att det nog kan vara något på gång.

– Det är sannolikt att vi kommer att investera i något bolag inom området. Stronghold äger, bland annat, Newsec Asset Management vars affärsidé bygger på att kunna leverera förvaltning till en högre kvalitet och effektivare än om fastighetsägarna skulle göra det själva. Jag ser robotisering mer som en kvalitetshöjande åtgärd än kostnadsundvikande.

Ulf Boman, framtidsstrateg på Kairos Future, haltar tillfälligt fram på kryckor med ena foten i gips.

– För en koffeinist som mig är det oerhört irriterande att hela tiden behöva be någon bära kaffe-koppen. I framtiden kommer man få med sig kryckor och en hjälprobot som kan hjälpa till med enklare saker.

Han skrattar. Nä, det finns nog lite mer avancerade uppgifter för robotarna att hugga tag i. Men poängen är att det kommer uppstå nya affärsmöjligheter.

Fastigheten kommer man ha kvar. Men man kommer att kunna göra affärer på ett smartare sätt.

– Fastigheten kommer man ha kvar. Men man kommer att kunna göra affärer på ett smartare sätt. Och framförallt kommer man att kunna hjälpa kunder på ett bättre sätt.

Eller om någon annan hinner före. Linus Bille, vd i innovationsbolaget Eicorn, varnar för att lugnt luta sig tillbaka och tro att man även i framtiden kommer att äga hela sin värdekedja.

– Jag tror att man bör vara med på tåget. Om man själv inte är innovativ så är nog det bästa som fastighetsjätte med stora pengar att investera i startup-bolaget med idéerna och vara med på deras tillväxtresa, säger Linus Bille.

Innan vi utforskar vilka fastighetsjobb robotarna kan tänkas ta över behöver vi reda ut en sak. Hur kunde det gå så fort? Eller kanske snarare, är vi verkligen där redan?

Linus Bille är van vid frågan. Han förklarar att vi människor helt enkelt har svårt att förstå den exponentiella utveckling som skett.

Vi är inte vana vid att saker blir dubbelt så bra vartannat år, vilket ofta är fallet i den digitala utvecklingen.

– Digital utveckling följer inte de linjära principer som vi är vana vid. Vi är helt enkelt inte vana vid att saker blir dubbelt så bra vartannat år vilket ofta är fallet i den digitala utvecklingen. Därför övervärderar vi vad som kommer att ske på ett år. Men samtidigt siktar vi alldeles för lågt på en femårsperiod.

Det går att se ett par tydliga genombrott där utvecklingskurvan vek av uppåt.

– Tittar man exempelvis på de självstyrande bilarna handlade det om att man bytte strategi och släppte tanken på att kunna programmera precis allt till att utveckla självlärande datorer. Nvidia, den hittills mest avancerade plattformen, är ursprungligen en grafikprocessortillverkare. Men istället för att generera bilder så analyserar man bilder från bilens olika kameror.

Genom att man lyckats skapa datorer som är medvetna om sig själva i en omgivning är det inte längre livsfarligt att blanda människor och robotar i samma miljö. Såklart också relevant för kontorsrobotar.

Artificiell intelligens (AI), eller machine learning, är ett begrepp att ha koll på. Det handlar om självlärande algoritmer som kan ta stora datamängder och lära sig själv om sammanhang och fel så att systemet blir bättre över tid.

– Det roliga är att det länge varit i princip omöjligt för forskarna att rent matematiskt förklara hur det fungerar. Det enda vi egentligen vet är att vi har lyckats modulera den mänskliga hjärnans sätt att hantera information, säger Linus Bille.

En milstolpe var när IBM:s superdator Watson 2011 sopade mattan med de mänskliga Jeopardy-mästarna I USA. Sedan dess har Watson bara blivit bättre inom en mängd områden.

– Watson är extremt bra på att förstå mänsklig intuition i textform. Inom cancerforskningen släpps det 300 timmar läsning per vecka med nya rön. Det går inte att läsa all den forskningen om man samtidigt ska sköta ett jobb. Men Watson klarar det och kan sammanfatta på 50 sidor som upplyser läkarvetenskapen om att det finns helt nya sätt att diagnostisera cancer, säger Linus Bille.

I det uråldriga brädspelet Go är antalet möjliga utfall så enormt att det i praktiken kan betraktas som oändligt. Därför var det en smärre sensation när stormästaren Lee Sedol den 15 mars i år erkände sig besegrad av Google Deep Mind. Bevisligen hade man nu lyckats bygga en dator som av egen kraft på samma sätt som våra hjärnor lärt sig ”förstå” de vinnande dragen.

– Där Watson är duktig på att förstå enormt komplexa informationsmängder så är Deep Mind lämpad för beslutsfattande på ett helt annat sätt, säger Linus Bille.

Och här finns det uppenbar bäring på fastighetsbranschen. För Deep Mind har också på egen hand hittat de oerhört komplexa strategierna för att spara 40 procent av energiåtgången i Googles huvudkontor.

– Här är det viktigt att förstå skillnaden mellan automatisering och autonomi. Automatisering är att skapa regler för utförandet av en strukturerad uppgift. Autonomi är självbestämmande. Roboten får en uppgift och löser den efter en egen plan, säger Linus Bille.

– Det pratas en massa om big data. Men faktum är att vi helt enkelt inte har så mycket data i fastighetsbranschen att vi kan börja använda artificiell intelligens och dra slutsatser från stora mängder asymmetrisk information, säger Daniel Wikström.

En utveckling han menar banar väg för nya intressanta affärslösningar istället för dagens omsättningsbaserade hyror.

– Omsättningen kan bara hyresgästen påverka, fastighetsägaren kan däremot påverka hur människor rör sig och interagerar med byggnaden. Borde inte det ligga till grund för hyressättningen? frågar Daniel Wikström.

Det är också i de mjukvarubaserade robotarna som Ulf Boman, hur mycket han än hoppas på sin kaffe-robot, ser den största potentialen.

– Även om vi tekniskt sett kan sitta var som helst så kommer vi alltid ha ett behov av att mötas. Så behovet av kontor och bostäder minskar inte. Men man kommer att behöva vara mycket mer flexibel kring hur lokalerna används. Där kan robotar hjälpa till med besluten.

Ett annat område där han menar att robotar har större potential att ge snabb och bra service än människan är kundtjänst.

– Det finns klara fördelar, de tappar inte humöret – om vi inte programmerar den för det. Men framförallt kan de jämföra med oändligt många andra liknande förfrågningar och troligen mycket snabbt komma fram till ett svar som är ganska så bra, säger Ulf Boman.

Men de riktiga robotarna av kött och blod? Ja, utvecklingen av humanoida robotar har faktiskt gått så långt att det nästan går att ta fel.

Det kanske inte gäller den 58 centimeter höga Nao på kundtjänsten hos Mitsubishi UFJ Financial Group, Japans största bank som talar 19 språk och kan läsa av känslouttryck.

Och i byggbranschen jobbar robotarna redan för högtryck. På Lewis Grand Hotel i Filippinerna kan man välja att bo i världens första 3d-printade svit.

Men Linus Bille tror att roboten ännu inte är redo att ta över fastighetsskötarens jobb.

– Jag tror att innan man köper en Atlas 2 och hänger på ett verktygsbälte så har vi hittat en massa andra autonoma och automatiserade lösningar som hjälper människor att utföra sysslan. Att vara fastighetsskötare är ju ett rätt trevligt yrke. Men man vill kanske inte promenera in i Fukushima och skyffla radioaktivt vatten, säger Linus Bille.

Eller styra upp när avloppet pajat, för att ta ett mer fastighetsnära exempel.

Om det är någon som har koll på gränsen mellan människa och robot så är det Danica Kragic, professor i robotik på KTH. Hon menar att vi lätt låser oss i att tänka utifrån existerande strukturer.

Ska vi ha en robot som går runt och inspekterar och kan detektera att det är en vattenläcka? Eller kommer vi istället att ha små robotar som kryper runt i varje rör?

– Ska vi ha en robot som går runt och inspekterar och kan detektera att det är en vattenläcka? Eller kommer vi istället att ha små robotar som kryper runt i varje rör? Vi måste tänka utanför boxen och hitta lösningar på ett annat sätt än hur vi människor gör idag.

För att bygga en robot som till fullo efterliknar människans förmåga att lösa problem i en fastighet är svårt.

– Exempelvis är vi människor väldigt bra på att generalisera. Om du inte har en skruvmejsel kan du lätt använda en kniv för att skruva med. Roboten har svårt att göra det, förklarar Danica Kragic.

Stefan Fölster konstaterar i sin bok ”Robotrevolutionen” att det vid varje större teknikskifte i historien har funnits farhågor för utbredd arbetslöshet men att ”många gånger har liknande varningar fått sorteras till historiens skräphög för dystopiska prognosmissar.” Samtidigt konstaterar han att ”ändå är denna gång verkligen annorlunda”. I dystopin har en stor del av befolkningen mist sina jobb och styrs av en högrobotiserad elit. Men vi behöver inte hamna där menar Stefan Fölster. En faktor han menar ofta glöms bort är att datoriseringen innebär en ökad komplexitet. Han tar livsmedelsbutiken som exempel. Själscanning tar över kassajobbet, men samtidigt möjliggör datoriseringen ett större sortiment. Det i kombination med stigande inkomster gör att det skapas personalintensiva verksamheter som delikatessdisk och bageri i butiken.

Inte minst kommer vi att omdefiniera vad som anses vara ett jobb. Att vi har ganska så lätt att acceptera snabba omdaningar manifesteras redan nu i högstatustiteln ”sociala medier-expert”. Ett jobb som inte fanns i tankevärlden bara något decennium tillbaka.

Men att skaffa en högskoleutbildning för att få ett jobb bakom en dataskärm är inte längre självklart. Inte när det gäller att utföra avancerade analyser och sammanställa rapporter. Färre revisorer kommer att behövas när bokföringen sköts av en robot, både effektivare och med mindre felmarginaler. Redan nu finns de digitala verktygen för att analysera och bevaka fastighetstransaktioner, stegen är nog kortare än vad många tror till att datorn också tar ett köpbeslut.

– Robotisering kan vara ett alternativ till att outsourca till lågkostnadsländer. Istället för att skeppa hela avdelningar till lågkostnadsländer kan man uppnå samma effekt genom att automatisera många manuella arbetsintensiva moment, säger Daniel Wikström.

– Det finns flera rapporter som pekar på att ungefär hälften av dagens jobb försvinner. Det innebär ju inte att hälften av oss måste gå arbetslösa, utan att hälften får göra något annat, säger Ulf Boman.