Vi fortsätter granska hur Sveriges EU-parlamentariker ställer sig till förslaget om miniminivåer för energiprestanda. Denna gång Socialdemokraternas Jytte Guteland som utlovar ändringsförslag.
Liksom Sara Skyttedal (Kd) menar den socialdemokratiske parlamentsledamoten Jytte Guteland att intentionen i kommissionens förslag att vilja öka energieffektiviteten är bra. Hon menar att inom det europeiska byggnadsbeståndet finns en hel del lågt hängande frukter som gör att EU, med ett samlat grepp kring energieffektivisering, kan komma närmare löften i Parisavtalet.
– Glöm inte heller att vi även i Sverige har stora behov av energirenovering. Enligt Boverkets siffror har bara 15 till 20 procent av beståndet som byggdes under miljonprogrammet renoverats. Det är för lite, säger Jytte Guteland.
[ Annons ]
För att klara målen krävs det enligt Jytte Guteland ett samlat grepp för hela EU.
– Vi bör också se detta i kontexten att vi måste minska importen av gas som finansierar den ryska krigsmaskinen. Energieffektivisering är ett av de bästa sätten att minska beroendet. Vill vi då ha energieffektivisering i andra länder måste vi också vara beredda på att det även finns synpunkter från EU på vad vi bör göra. Men därmed inte sagt att vi för den skull ska lägga oss platt, säger Jytte Guteland.
Vi bör också se detta i kontexten att vi måste minska importen av gas som finansierar den ryska krigsmaskinen.
EU-kommissionen vill alltså att alla byggnader som hamnat i de två lägsta energiklassningarna, G och F, renoveras senast 2033. Med den nya definitionen av energiklasser som finns i förslaget skulle det innebära tvingande krav för cirka 30 procent av byggnadsbeståndet i varje enskilt medlemsland.
Den utformningen är en av de saker Jytte Guteland säger sig hålla ögonen på och itlovar också konkreta ändringsförslag när kommissionens förslag når parlamentet.
– Jag anser att kommissionen har ett för statiskt sätt att vilja genomföra detta. Sannolikt kan samma resultat uppnås med ett flexiblare arbetssätt. Det kan finnas andra byggnader, än de som pekas ut i förslaget, som det är effektivt att renovera tidigare för att man skulle uppnå väldigt mycket med det. Andra byggnader vet man inte kommer finnas med lika länge och vill därför inte att de ska omfattas av krav på renovering. De som jobbar med fastigheterna vet bäst vad som blir effektivast, säger Jytte Guteland.
Vi vill absolut inte att fjärrvärmen ska missgynnas genom en snäv tolkning av kravet på lokal produktion,
Jytte Guteland utlovar också ändringsförslag så att kravet på noll-emissionsbyggnader anpassas även till svenska förhållanden.
– I kommissionens förslag ska energin komma från lokalt förnybar energi. Visserligen nämns fjärrvärme, men man pratar då om att det ska vara lokalt. Den definitionen tycker jag, och även den svenska regeringen, är för snäv. I Stockholm, och flera andra städer, är fjärrvärmeområdet gigantiskt stort. Vi vill absolut inte att fjärrvärmen ska missgynnas genom en snäv tolkning av kravet på lokal produktion, säger Jytte Guteland.
Det låter som att ni är ganska överens över de svenska partigränserna i parlamentet?
– Det tror jag. Mycket kanske för att fjärrvärmen är något många av oss håller varmt om hjärtat. Då vill vi absolut inte ha regler som indirekt försvårar för fjärrvärmen att utvecklas.
Finns det någon diskussion över landsgränser i parlamentet?
– Än så länge har jag inte deltagit i några diskussioner om just detta. Däremot har jag diskuterat frågor kring energieffektiviseringsdirektivet och har därför lite på känn vilka frågor som skiljer respektive förenar. Från svensk horisont föredrar vi ett mer målstyrt arbete, andra länder har mer en vana att arbeta detaljstyrt. I Sverige har vi nog också en större vana att skapa helhetssystem genom samarbete mellan flera olika aktörer som vill åt samma håll. Det ska vi vara väldigt stolta att vi lyckats med, säger Jytte Guteland.
Jag är den första att värna att bostadspolitiken inte är en EU-kompetens.
Tvärtemot Sara Skyttedal menar Jytte Guteland att det är en korrekt tolkning att kommissionens förslag respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen i regeringskansliets faktapromemoria.
– Ja, det tycker jag. Jag är den första att värna att bostadspolitiken inte är en EU-kompetens. Men när det kommer till energieffektivisering och klimatpolitik har de enskilda medlemsländerna och EU delad kompetens. Det tror jag också är nödvändigt för att vi alla ska dra åt samma håll. EU har också visat sig vara överlägset när det kommer till att driva på frågorna.
