Antalet ungdomshushåll med bostadsbidrag har minskat med 44 procent de senaste fem åren. Bland barnfamiljer är minskningen 32 procent.
Enligt Försäkringskassan kan en förklaring vara att inkomstgränserna inte har hängt med i inkomstutvecklingen. Under de senaste drygt 30 åren har inkomsterna ökat med 134 procent, medan gränserna för bostadsbidrag bara höjts med 28 procent för barnfamiljer och stått stilla för ungdomshushåll.
– Om man tittar på inkomstgränserna för ungdomshushåll så skulle de ha varit mer än dubbelt så höga som dagens nivåer om de hade höjts i samma takt som inkomstutvecklingen. När gränserna inte höjs leder det till att färre kan få bostadsbidrag, säger Alma Wennemo Lanninger, analytiker på Försäkringskassan.
Det är dock inte bara antalet beviljade bostadsbidrag som har minskat – även antalet ansökningar har sjunkit. Enligt Försäkringskassan kan en förklaring vara att många tvekar inför risken att behöva betala tillbaka pengar i efterhand.
Under 2024 blev drygt var tredje hushåll med bostadsbidrag skyldiga att betala tillbaka hela eller delar av beloppet. I de flesta fall berodde det på att den faktiska inkomsten visade sig vara högre än den som uppskattats vid ansökan.
– Det är ytterligare en förklaring som brukar lyftas till varför allt färre ansöker om och får bostadsbidrag. Man är rädd för att hamna i skuld, säger Alma Wennemo Lanninger.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, välkomnar den nyligen genomförda höjningen av bostadsbidraget, men konstaterar samtidigt att det var den första på närmare 30 år. Något system för löpande uppräkning har inte föreslagits och eftersläpningen kommer därför att förstärkas över tid, menar han.
– Det är förstås ohållbart. Redan i dag är målgruppen för snäv och som Försäkringskassan visar blir det dessutom allt färre inom denna som beviljas tillräckligt stöd när gränsvärden för inkomster och hyror inte räknas upp över tid.
Samtidigt poängterar han att det inte finns något egenvärde i att ett visst antal hushåll beviljas bostadsbidrag varje år.
– Idealiskt klarar alla att lösa sina bostadsbehov av egen kraft. Men så länge behoven finns måste den sociala bostadspolitikens mest använda verktyg leverera bättre än så här.

