När Regeringen tidigare i en lagrådsremiss lämnade en rad förslag på nya lagar i elsystemet fanns det farhågor kring en passus om att el endast ska få delas om någon har åtagit sig balansansvaret.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, konstaterade då att det – även om Fastighetsägarna likt regeringen är tydligt positiva till energidelning – skulle kunna komma att bli en oproportionerlig hög tröskel. Han menade att det skulle kunna innebära helt orimliga krav på små aktörer. Exempelvis att en bostadsrättsförening måste teckna avtal med en extern part, exempelvis ett elbolag, för att lösa balansansvaret.
[ Annons ]
Rikard Silverfur vill inte helt ropa hej när regeringen nu gått vidare i en proposition. Han konstaterar att man delvis uppmärksammat det problem Fastighetsägarna med flera pekat på. Men att det nu återstår att se hur det tolkas och praktiseras.
I propositionen lyfts problematiken: ”I praktiken finns det skäl som talar emot att elanvändare, framför allt om de är privatpersoner eller små företag, ska vara balansansvariga parter. Det ställs krav på en balansansvarig part som är svåra för exempelvis en privatperson att uppfylla.”
Men i sak har regeringen inte förändrat lagkraven, utan snarare förtydligat hur man anser att det kommer att lösas.
Att man inte kan frångå balansansvaret motiverar regeringen dels utifrån att EU:s elmarknadslagstiftning kräver att den som deltar i energidelning också ska vara ekonomiskt ansvarig för de obalanser de orsakar i systemet. Dels att balansansvar krävs rent praktiskt för att Svenska kraftnät ska kunna upprätthålla frekvensen i elnätet i realtid.
Men regeringen menar att mindre aktörer inte alltid förväntas agera balansansvariga själva. Där elen förbrukas finns det redan en balansansvarig part genom elanvändarens befintliga elleverantör, resonerar man och skriver: ”I likhet med vad bl.a. Fastighetsägarna förespråkar kommer då inte ansvaret för de obalanser som uppstår i uttagspunkten att ligga på den som tar ut delad el.”
– Då kan ju jag känna att kravet på att det ska finnas en balansansvarig är lite överflödigt eftersom det så att säga redan är löst genom kravet på leveransavtal, resonerar Rikard Silverfur.
Men rent praktiskt bedömer han alltså att förslaget inte längre behöver bli den tidigare befarade hämskon för energidelning även om balansansvarskravet delvis består. Förenklat kan man summera det som att tar man emot delad el ska balansansvaret vara löst, men om man vill skicka ut el på nätet för delning behöver man säkerställa att det finns en balansansvarig.
– Regeringen har dock uppgifter kvar att lösa gällande delning av el då Sverige ännu inte infört någon definition av energigemenskaper, vilket varje medlemsland är skyldig att göra. Sverige riskerar att hamna i ett överträdelseärende om energigemenskaper inte införs i nationell rätt. EU:s Elmarknadsdirektiv och Förnybartdirektiv ställer tydliga krav på att medlemsstater ska möjliggöra medborgarenergigemenskaper och förnybara energigemenskaper. Både Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen har rekommenderat regeringen att lagreglera energgigemenskaper, säger Rikard.
Även Lagrådet hade invändningar. Det låg dock mer på språkliga detaljer och begreppsanvändning som man menade skulle kunna göra lagen svår att tolka. Här har regeringen i huvudsak följt Lagrådets synpunkter.
I stort syftar förslagen till att öka leveranssäkerheten och främja konkurrenskraftiga priser för både el och elnät.
– Vi fortsätter städa i energipolitiken genom att förtydliga systemansvaret och modernisera regelverket. Genom propositionen lägger vi grunden för en stabil och trygg elförsörjning som möjliggör elektrifieringen. Propositionen innebär också att vi genomför en av de centrala punkterna om energi i Tidöavtalet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
