Under flera år har budskapet varit entydigt: bygg- och fastighetsbranschen står inför ett massivt kompetensbehov. Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd bedömer att omkring 12 000 nya medarbetare behövs fram till 2030, särskilt inom tekniska roller såsom drift, skötsel och fastighetsteknik. Detta har bland annat lett till stora satsningar på yrkeshögskoleutbildningar, vilket i sin tur skapat ett nytt dilemma: det saknas kompetenta lärare och många utbildningsplatser riskerar att förbli tomma.
Samtidigt som vi kraftsamlar för att utbilda fler så har något fundamentalt förändrats: AI har gått från framtidsvision till operativ realitet. Nästan alla aktörer implementerar eller testar AI-baserade system, men endast en liten andel når sina mål. Varför kan man fråga sig. Jo, problemet är oftast inte tekniken, utan kompetensbrist och organisationsstrukturer.
[ Annons ]
Det enorma framtida rekryteringsbehovet som branschen varnat för är delvis på väg att upphävas av teknikutvecklingen
Det som tidigare uppfattades som ett linjärt kompetensgap är nu i snabb förändring. Kompetensbehovsrapporten från Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd visar att de mest efterfrågade kompetenserna inte längre är kopplade till rent tekniska och praktiska färdigheter, utan snarare till digital förmåga, IT, energieffektivisering och AI-kunskap. OECD bekräftar samtidigt att AI kraftigt förändrar arbetsinnehåll och kompetenskrav, och att företag nu fokuserar mer på omskolning än på nyrekrytering i takt med att arbetsuppgifter automatiseras.
Med andra ord: Det enorma framtida rekryteringsbehovet som branschen varnat för är delvis på väg att upphävas av teknikutvecklingen. Många av de arbetsuppgifter som utbildningarna riktar in sig på kommer i ökande grad att automatiseras av prediktiva system, autonoma arbetsflöden och agentbaserad AI. Spänner man den mentala bågen lite till så är fysisk AI, det vill säga robotar och andra system som knyter samman det fysiska med AI, även på snabb frammarsch vilket kommer påverka arbetsuppgifterna inom ännu fler områden.
Det kanske inte är helt fel att påstå att AI inte bara ersätter arbete, utan möjliggör helt nya typer av roller där människor verkligen behövs
Samtidigt öppnar denna automatisering upp för att frigöra tid och resurser för mer människonära och trygghetsskapande roller. När ren förvaltning effektiviseras genom AI kan fastighetsorganisationer i stället fokusera på mänskliga relationer och närvaro, arbeten som stärker social hållbarhet. Det kanske inte är helt fel att påstå att AI inte bara ersätter arbete, utan möjliggör helt nya typer av roller där människor verkligen behövs.
Sammantaget innebär detta att Sverige nu riskerar att utbilda människor för yrkesroller som redan håller på att försvinna eller omformas i grunden. Vi måste därför styra om innan utbildningsmaskineriet cementerar gårdagens behov.
Tre funderingar att ha med sig vid framtida planering av utbildning:
1. Justera utbildningarna baserat på medellång sikt i stället för historiska linjära antaganden: Gamla prognoser är inte längre tillförlitliga. Automatisering och AI minskar behovet av traditionella roller, samtidigt som digital och analytisk kompetens blir avgörande.
2. Skapa snabbfotade utbildningsinsatser: Teknikutvecklingen är för snabb för fleråriga cykler. OECD visar att korta, riktade kunskaps-insatser ofta räcker för att möta förändringstakt relaterat till exempelvis AI.
3. Inför en omställningsfunktion i varje (större) organisation: Forskning (bl.a Nobelpris i ekonomi 2025) visar att verklig effekt kräver strukturerad, kontinuerlig kompetensomställning, inte isolerade projektexperiment. Detta är centralt när AI kräver att roller omformas och att ”creative destruction” blir en del av vardagen.
Slutsats: Vi står inför ett avgörande vägval, red pill or blue pill…
Sverige måste välja mellan två scenarier:
- fortsätta utbilda stora volymer människor för roller som snart är delvis eller helt automatiserade,
- eller anpassa utbildningssystemet och branschens strukturer för att matcha den AI-drivna utveckling som redan nu förändrar arbetet i grunden.
Bygg- och fastighetsbranschen kommer fortsatt behöva mängder med kompetens, men inte nödvändigtvis fler personer i traditionella roller, utan rätt personer med rätt digital och analytisk förmåga.
Att snabbt styra om är avgörande för att bibehålla konkurrenskraft och säkerställa värdet i vår gemensamma fysiska infrastruktur. Annars riskerar vi att slösa bort både skattemedel och människors tid, och stå med utbildad arbetskraft som arbetsmarknaden inte längre efterfrågar.
Jonas Anund Vogel, Scientific Lead på Techseed och forskare vid KTH
