Det fanns hos fastighetsägare förhoppningar om att utredningen som tillsattes maj förra året en gång för alla skulle lösa knutarna kring hur man kan hantera uthyrning av lokaler där en eller flera hyresgäster inte är momspliktiga.
När vissa hyresgäster i samma fastighet kan ha hyra med moms och andra inte leder det till komplexitet. I grunden är uthyrning av lokaler momsbefriat men med frivillig beskattning kan såväl fastighetsägare som hyresgäster se till att hantera momsen så att momsen inte fastnar som en kostnad som inte kan dras av – inte minst viktigt när byggarbeten görs där hyresvärden betalar moms som inte går att dra av om inte hyran kan momsbeläggas.
[ Annons ]
– När hyran är momsfri fastnar momsen på drift, underhåll och hyresgästanpassningar som en kostnad hos fastighetsägaren. Det skapar inlåsningseffekter i hela marknaden. Idag kan dock lokalhyra inte beskattas om hyresgästen inte bedriver momspliktig verksamhet i lokalen. Det förhindrar en mera resurseffektiv användning av våra byggnader, vilket i sig är ohållbart och medför rättslig osäkerhet och administrativ börda, säger Ulrika Hansson, skattejurist hos Fastighetsägarna.
Denna problematik skulle alltså utredningen med namnet ” Utökade möjligheter till frivillig beskattning för mervärdesskatt avseende fastigheter” se över.
Det utredaren Birgitta Pettersson nu föreslår är att inga förändringar av lokalmomssystemet görs. I sin skrivelse menar hon att hyresgäster som inte har avdragsrätt skulle få ökade hyreskostnader, och att de kan bli kännbara i vissa fall. Enligt utredningens uppskattning skulle exempelvis hyreskostnaderna inom vård- och omsorgssektorn och utbildningssektorn öka med mellan ungefär 600 miljoner kronor och 1 miljard kronor.
Främsta skälet till att utredaren denna gång fått kalla fötter är reaktioner från de privata vårdföretagen och även från friskolorna. De opponerade sig kraftigt mot effekterna. I en skrivelse till utredningen som Fastighetstidningen tagit del skriver Vårdföretagen att branschen är hårt pressade ekonomiskt och att hyrorna har stigit med över 20 procent till följd av indexeringar.
”Med frivillig moms kan hyrorna öka ytterligare, i värsta fall med upp till 25 procent, skriver Vårdföretagarna.
De avvisar även argument att utvidgad frivillig moms skulle underlätta tillgången till lokaler: ”Erfarenheterna visar att vård- och omsorgsföretag inte har svårigheter att hitta ändamålsenliga lokaler, och under de senaste tre åren har Vårdföretagarna inte fått några signaler om brist på tillgängliga lokaler.”
– Vi insåg i september när denna skrivelse kom in att utredaren lade stor vikt vid det. Men det är tråkigt att man inte insett att fastighetsägarna tillsamman med hyresgästerna kan lösa dessa saker. Det går i avtal att hitta olika konstruktioner som gör att de inte drabbas av momsen som de befarar, säger Ulrika Hansson.
I mångt och mycket bottnar kritiken från de privata vårdföretagen i att ersättningen för upphandlad vård inte speglar kostnader för bland annat lokaler där momsen ligger som en dold kostnad. Kommunalt ägda fastigheter med vård eller skola får tillbaka moms via det kommunala kompensationssystemet, vilket privata fastighetsägare inte kan få. En kompensation kan endast erhållas via olika statliga kompensationssystem som inte privata aktörer är anslutna till. Detta snedvrider konkurrensen.
Här lyfter Fastighetsägarna fram att en förändring med breddad moms skulle synliggöra och sätta press på den ojämlikheten och på sikt tvinga fram en förändring av hela kompensationssystemet.
Utredningens direktiv var även att titta på förslag om ändrade regler för justering av moms i efterhand när det sker ändrad användning av investeringsvara, t.ex. en ombyggnation, och fastigheten säljs. Detta utgör en anpassning till EU-rätten. EU anser att ansvaret för justering inte som idag kan överföras till en ny ägare. Något som hittills fungerat mycket bra i det svenska systemet och lett till mindre administration. Regeln blir nu att justering måste ske hos säljaren enligt utredningen.
– Kombinationen av oförändrade regler för lokalmoms och mer komplicerade regler för efterhandsjustering riskerar att förvärra problemen. Det leder till en mer snedvriden marknad, sämre resursutnyttjande och en ökad administrativ börda, säger Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna
