Det finns en viss eftersläpning i statistiken. I Sveriges Allmännyttas rapport Bästa vräkningen? Den som inte blev av hänvisas till statistik från Kronofogden som bygger på siffror från 2024, som visar att antalet avhysningar ökat med 53 procent sedan 2017 – och antalet barn som berörs av avhysning har stigit från 449 till 711 på bara fyra år. Statistik från första halvåret 2025 pekade på att det var en fortsatt trend.
I undersökningen har Sveriges Allmännytta ställt frågan till 302 bostadsföretag – varav 232 svarade – om man arbetar aktivt för att förebygga avhysningar. Rapporten visar att 86 procent av bostadsföretagen arbetar vräkningsförebyggande och att 91 procent av dessa samverkar med socialtjänsten. Utifrån det dras slutsatsen att allt fler bolag bedriver ett förebyggande arbete.
[ Annons ]
Åsa Schelin, expert inom bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta, håller med om att det inte går att dra någon helt statistiskt säker slutsats om att fler bolag arbetar förebyggande. En liknande fråga ställdes i en undersökning 2020. Då var det 65 procent som uppgav att de hade ett systematiskt arbete mot vräkningar. Men det går inte direkt att jämföra då underlaget skiljer sig.
– Så man kan inte ta gift på att det ökat med exakt 20 procent. Men det är en tydlig indikation på att det skett en förflyttning, säger Åsa Schelin.
Hon upplever att det finns ett tydligt och växande intresse för att förebygga avhysningar, och att det är ett arbete som i många fall är både omfattande och framgångsrikt. Men Kronofogdens siffror visar tydligt att det inte räcker. När hushållens ekonomi inte går ihop ökar risken för avhysning, oavsett hur bra samverkan mellan bostadsbolag och socialtjänst fungerar, konstaterar Åsa Schelin.
80 procent av bostadsföretagen angav att obetalda hyror är den vanligaste grunden för uppsägning. Andra orsaker är olovlig andrahandsuthyrning, störningar, brist i hyresgästens vårdnadsplikt – inte sällan en kombination av dessa.
Det skulle vara helt fel väg att helt lägga ansvaret på bostadsföretagen.
Det är såklart uppenbart positivt att bolagen visar ett växande engagemang. Men kan det samtidigt innebära en risk i att det då förutsätts att fastighetsbolagen själva löser detta?
– Ja det är just det vi vill peka på i rapporten. Även om fler jobbar systematiskt och hela tiden utvecklar sitt arbete så ökar ju antalet avvisningar. Det visar på att det på sätt och vis egentligen inte spelar någon roll hur mycket man förebygger. Man måste ju ändå ha råd att betala sin hyra, säger Åsa Schelin.
Inte sällan dyker det i debatten upp åsikter som att det helt enkelt borde vara förbjudet att vräka i fall där barn är inblandade. Något som Åsa Schelin menar riskerar att vrida diskussionen helt fel.
– Det skulle vara helt fel väg att helt lägga ansvaret på bostadsföretagen. Det blir ju som att säga att man faktiskt inte behöver betala sin hyra. Det blir en väldigt märklig signal till alla andra hyresgäster som betalar sin hyra. Och skjuter man över de kostnader det faktiskt skulle innebära landar det i slutändan på de andra hyresgästerna, säger Åsa Schelin.
Hon betonar att det också kan handla om psykisk ohälsa där en hyresgäst inte klarar av att sköta sin lägenhet, och vilket därmed också kan drabba grannar. Uppenbart orimligt att i sådana fall förvänta sig att hyresvärden ska lösa situationen, menar Åsa Schelin.
Vad bostadsföretagens vräkningsförebyggande arbete innehåller varierar. Vanligtvis handlar det om en kombination av ett flertal olika insatser där de vanligaste i egen regi handlarar om att erbjuda hyresgästen en avbetalningsplan, att vara snabb med att skicka betalningspåminnelser och att hänvisa till kommunens budget- och skuldrådgivning. Många erbjuder också hyresgästen byte till en bostad med lägre hyra, eller hjälper till så att kommunen övertar hyresavtalet.
– Tidiga kontakter och tydliga kontaktvägar är två återkommande och mycket tydliga framgångsfaktorer, säger Åsa Schelin.
Men rapportens viktigaste slutsats är alltså att hur bra samverkan och tidiga insatser än är, så behövs det nationella reformer.
– Där menar jag att ett moderniserat och indexerat bostadsbidrag, även ätt se över bostadstillägget, är en lågt hängande frukt. Även om regeringen gjorde en höjning av bidraget så är genomsnittshyran högre än det högsta bostadskostnadstaket, säger Åsa Schelin.
Rapporten lyfter även vikten av tidigare insatser. Ett exempel som lyfts är hur Skelleftebostäder, Skebo, sedan flera år är ute i kommunens gymnasieskolor för att ge grundkunskaper om hyresboende, inte minst hur viktigt det är att betala hyran. Man pekar också på behovet av stärkt stöd vid psykisk ohälsa.
– Vi ser att man skulle kunna vinna mycket genom att förbättra vårdkontakterna och då framför allt se till att det finns en väg in för att kunna få hjälp.
Där hoppas Åsa Schelin att den nya socialtjänstlagen ska kunna underlätta.
Något som också lyfts är att långa handläggningstider innebär att personer faktiskt är berättigade till stöd, men att det helt enkelt kommer för sent för att förhindra en vräkningssituation.
