När Patrik Persson, teknisk direktör på Wallenstam, betraktar Rose-Marie Gulleberg, Anders Adlerborn eller Gun Karlsson borde han vara nöjd. De är inte bara några av de medarbetare som har arbetat längst tid i bolaget. De har också, tillsammans med ytterligare ett par kollegor, fått ge namn åt de 14 vindkraftsparker som är basen i att bolaget är självförsörjande på förnybar energi sedan 2013.
– Vi installerar även solceller på i princip alla våra fastigheter där det är möjligt förutsatt att vi får bygglov. Det gäller såväl nyproducerade som äldre fastigheter, säger Patrik Persson.
[ Annons ]
Besluten har tagits både av hållbarhetsskäl och för att vara säkrade mot volatila elpriser av den sort vi ser idag. Men när det kommer till ren lönsamhet blir det snårigare. Med solceller, som i de flesta fall är placerade på fastigheten och används direkt utan att gå vi det gemensamma elnätet, undviker man nätkostnader och energiskatt förutsatt att anläggningen inte är alltför stor.
Vi installerar även solceller på i princip alla våra fastigheter där det är möjligt
Med vindkraften är det krångligare. I regel går elen via det gemensamma elnätet och man får betala dels för nätet, dels utgår energiskatt. Produceras vindkraften i ett annat elområde måste man först sälja elen till rådande pris där (billigt) för att sedan köpa tillbaka den från marknaden (dyrt). För Wallenstams del har investeringarna gått på drygt 2,6 miljarder, till dagens datum har den sammanlagda förlusten uppgått till cirka 1 miljard kronor. Vad förlusten landar på slutligen vet man först efter krisens slut.
[ Annons ]
Men det kan vara värre att helt sitta i händerna på energibolagen, något som Heimstaden fått erfara när Eon i Malmö aviserade en höjning av fjärrvärmeavgiften på 20 procent.
– Kortsiktigt går det självklart inte att byta till något annat alternativ. Men långsiktigt blir vi naturligtvis tvungna att undersöka andra uppvärmningsalternativ. Vilket såklart egentligen är helt onödigt då fjärrvärmen i grunden är ett mycket bra uppvärmningsalternativ, säger Patrik Hall, vd Heimstaden.
På de flesta håll gör fastighetsbolag vad som går med till buds stående medel. Det handlar om allt ifrån än effektivare tätning av klimatskal till modernisering med effektiv och automatiserad styrutrustning genom bland annat AI. Men i förlängningen kommer vi sannolikt att se allt fler försöka uppnå större oberoende och samverkan. Två saker som i ett bättre fungerande energisystem inte är motsatser.
Här är fyra strategier som förenar egennytta med nyttigheter för elsystemet i stort.
OBEROENDE MED EGEN PRODUKTION
Att installera solceller i nyproduktion är numera näst intill standard. Bara för att ta ett av många exempel så testar Wallenstam (i projektet kvarteret Skogsvaktaren) en installation med 69 solhybrider på taket. Solhybrider producerar både el och värme. Konceptlösningen gör att verkningsgraden i elproduktionen ökar tack vare att solcellerna kyls. Den kalla vätskan värms upp genom värmen från solhybriden och skickas tillbaka ner i ett borrhål som fungerar som säsongslager, den värme som inte nyttjas under sommaren lagras och används under vintern.
Allt fler fastighetsägare vill ”äga” sin egen energi, för att inte att hamna i nuvarande läge i framtiden.
– Att energikrisen kommer att få stor påverkan är ett faktum. Frågan om att minska energianvändningen är inte ny för någon, den stora skillnaden med den verklighet vi befinner oss i nu är att vi måste kunna göra allting snabbare med syfte att få effekt så fort som möjligt. Därför arbetar vi brett med frågan, bland annat ser vi över möjligheterna att installera fler alternativa energikällor som solpaneler för att minska vårt beroende av köpt energi, säger Mattias Celinder, affärsområdeschef Fastighet, Atrium Ljungberg.
Här finns hindren idag: Energiskatt och långa köer för nödvändiga tillstånd sätter ofta käppar i hjulen. Fastighetsägarna har föreslagit att avskaffa solelsskatten på stora solcellsanläggningar. Idag lägger skattegränsen för solcellsparker med en effekt över 500 kW ett hinder för utbyggd solelsproduktion.
LÄGG ENERGI PÅ ATT LAGRA
Att som Wallenstam spara värme inför vintersäsongen i borrhålslager är relativt vanligt. Men att jämka produktionskapacitet med elbehov med hjälp av fastighetsbatterier väntar fortfarande på sitt stora genombrott.
Batterier har under en tid utvärderats hos Vasakronan, och är något som bolaget kommer att skala upp, enligt Ulf Näslund, chef teknikutveckling.
– Men det är inte helt enkelt. Batterier är fortfarande dyra och komplicerade att styra. Dessutom innehåller de en del råvaror som inte alltid är de bästa ur hållbarhetssynpunkt.
Intressant är då den typ av samarbete som elbolaget Bixia och BatteryLoop inlett där kasserade fordonsbatterier får ett andra liv som batterilager. En fördel är att man då inte behöver konkurrera om begränsade råvaror i tillverkningsprocessen. I Riksbyggens bostadsrättsförening Viva på Guldheden i Göteborg lagrar man sedan länge el från solceller i begagnade elbussbatterier.
Här finns hindren idag: Batterilagring kräver utrymme, men framförallt handlar det om höga råvarupriser och utmaningen att utveckla energilager som ska kunna laddas och tömmas snabbt för att klara effektutmaningar.
DELA EL MED VARANDRA
Det 1 januari 2022 blev det möjligt att bygga lågspänningsnät för delning av energi mellan byggnader i lokala nät. Detta genom att undantagen från kravet på så kallad nätkoncession utvidgats, det vill säga det tillstånd som för att bygga elnät utanför en fastighet för att överföra el till en annan fastighet.
Detta är något som Örebro Fastigheter tittat närmare på, berättar Jonas Tannerstad, chef el och automation på Örebrobostäder.
– Detta gör att man kan tänka annorlunda vid projektering av en solcellsanläggning och möjliggör större möjligheter till att man själv nyttjar den energi som produceras i stället för alternativet, att den säljs ut på elnätet.
Om bolaget inte vill eller vågar göra hela investeringen själv så kan man dela på riskerna genom att slå ihop sig med andra bolag. Örebrobostäder deltar i projektet Tamarinden där fem byggherrar bygger ett område med 700 lägenheter och där byggnaderna ska kunna dela energi med varandra.
Här finns hindren idag: Att det blev möjligt att bygga lågspänningsnät för delning öppnade upp för en hel del möjligheter. Men reglerna om vem som är skattskyldig för energiskatten är krångliga och det finns begränsningar kring hur stor den sammantagna effekten får vara för att man ska undantas från skatt.
Om man har flera mindre anläggningar som sammanlagt producerar mer än 500 kW finns en rätt att dra av energiskatten helt och hållet. Men den administrativa hanteringen för en juridisk person som sammanlagt producerar över 500 kW i flera mindre anläggningar är påtaglig.
Om man vill föra över el från exempelvis en solcellspark på längre avstånd blir den ekonomiska kalkylen svårare, se exemplet med Wallenstam i inledningen.
FLEXIBILITET GER STOR EFFEKT
Med smartare styrning och batterier går det att jämna ut effektuttag, och därmed använda mindre energi när behovet i övriga samhället är som störst. Men riktigt stor skillnad blir det när byggnaders roll i energisystem inte längre är att enbart vara passiva konsumenter.
På olika håll förekommer pilotprojekt att skapa en helt nya flexibilitetsmarknader för eleffekt. Där kan elkonsumenter med flexibel elförbrukning tjäna pengar på att slå av och på sin elförbrukning under korta perioder.
– Vi var ett av Sveriges första fastighetsbolag att ansluta sig till FCR-marknaden (Frequency Containment Reserve), vilket innebär att vi under perioder går ned i vår elkonsumtion med förhoppningen att kunna bidra till ett stabilare kraftnät. Rent konkret innebär det att vi under vissa kritiska perioder stänger av ett antal installationer i våra fastigheter och på så vis sänker vårt energibehov, säger Michael Eskils, hållbarhetschef, AMF Fastigheter.
Även Skandia Fastigheter har ett sådant system där de kan slå av ventilationen under en kort period när det behövs, berättar Lars Pellmark, Chef teknikstöd på Skandia Fastigheter.
Här finns hindren: Än så länge handlar det om forskningsprojekt. Men Fastighetsägarna ser gärna att Energimarknadsinspektionen inför regler som ålägger elnätsbolag att aktivt jobba med flexibilitetslösningar.
