Fjärrvärmepriserna i Sverige har ökat med över 25 procent under de två senaste åren. En ständigt återkommande fråga är om det hamnar som ren övervinst i fjärrvärmebolagens. Något rakt svar på den frågan ges dock inte i Fastighetsägarnas rapport Fjärrvärmekollen 2025.
Enligt rapporten är den genomsnittliga avkastningen i fjärrvärmebranschen relativt måttlig. För perioden 2020 till 2024 uppgår den till cirka 3,3 procent. Det är dock mycket stora skillnader mellan enskilda bolag. Ett begränsat antal fjärrvärmebolag uppvisar avkastningsnivåer över 10 procent och i vissa fall över 20 procent.
[ Annons ]
En slutsats är enligt rapporten att höga fjärrvärmepriser inte är en förutsättning för god lönsamhet. Skillnader i prisnivå kan i stället i stor utsträckning hänföras till bolagsspecifika beslut om investeringar, produktionslösningar och hur verksamheten har organiserats och drivits över tid inom ramen för lokala monopol.
Å andra sidan skulle man kunna vända på steken. Faktum är att ett bolag som Solör Bioenergi uppvisar låg, och på vissa orter negativ, avkastning. Men Anders G Johansson, näringspolitisk chef vid Fastighetsägarna GFR, menar att det inte kan tas som intäkt för att bolaget gjort helt rimliga, eller faktiskt för låga prishöjningar.
– Fjärrvärmekollen tar inte ställning till orsakerna bakom Solörs , eller något annat bolags), redovisade avkastningsnivåer och vi har inget underlag för att bedöma hur exempelvis koncernstruktur, förvärv eller redovisningstekniska överväganden påverkar resultatet. För att kunna dra sådana slutsatser skulle det krävas en betydligt djupare genomgång av enskilda bolags räkenskaper, säger Anders G Johansson.
Han anser att det är alldeles för svårt för kunder att granska och jämföra monopolföretagen.
– Det är rentav omöjligt att utläsa ekonomiska aspekter för enskilda nät genom Ei:s data, när bolagens redovisningar till Energimarknadsinspektionen sker på koncernnivå. Om kunderna med en rimlig insats ska kunna bilda sig en uppfattning om rimlighet och skälighet i prissättningen, behöver Ei:s ställa krav på högre precision i redovisningen.
Anders G Johansson tycker dock att det vore fullt rimligt att myndigheten granskar utvecklingen i en koncern som utmärker sig genom mycket höga prisnivåer i många nät och som dessutom förekommit i flera ärenden om medling i Fjärrvärmenämnden.
Men om man återgår till rapportens resultat menar Anders G Johansson att de bolag som redovisar högst avkastning i genomsnitt har en starkare finansiell ställning än branschen som helhet, med hög soliditet och starka balansräkningar.
– Detta indikerar att det går att kombinera rimliga fjärrvärmepriser med god och stabil avkastning. Den visar också att flera bolag har en stark finansiell ställning och därmed förutsättningar att visa större återhållsamhet i sin prissättning än vad kunderna möter i dag, säger Anders G Johansson.
