Stora möjligheter när kontinenten kommer närmare

Det är Fastighetstidningens reporter som har insisterat på att HSB ska låna ut sitt konferensrum högst upp i Turning Torso. Det skulle väl egentligen gå att prata om en dansk-tysk infrastruktursatsning i en mer marknära lokalitet. Men 54 våningar upp, med utsikt över Öresundsbron, verkar särskilt lämpligt för dagen. Tyvärr gör ett lätt dis att Köpenhamn, och resten av den europeiska kontinenten, mest kan anas.

Men det är å andra sidan kanske en tämligen symbolisk dimma.

[ Annons ]

Faktum är att det till viss del är Sveriges förtjänst att Fehmarn Bält-tunneln nu byggs. I avtalet med Danmark vid byggandet av Öresundsbron lades det in en klausul om en förbindelse ut i Europa. En vision som nog får sägas vara lite suddig nu. Självklart är det inte första gången betydelsen av Fehmarn Bält lyfts ur ett fastighetsinvesterings-perspektiv, men då oftast nästan i en bisats. Syftet med den rapport som Fastighetsägarna Syd nu lanserar är att peka ut behovet av att den potential som nu byggs under havsytan måste matchas av beslut ovan mark.

Med tanke på hur underrapporterat detta är det nog på sin plats med en kort recap. För den som väljer att inte flyga så är båtturen på 45 minuter, exklusive väntan i kö, mellan danska Rödbyhamn och tyska Puttgarden en självklar del av rutten. Redan 2007 kom danska och tyska regeringen överens om att det skulle byggas en fast förbindelse över eller under sundet. Invigning är planerad till 2029, men i nuläget är bygget minst tre år försenat. När tunneln öppnar kommer en resa med tåg mellan Köpenhamn och Hamburg minska med två timmar – från dagens 4,5 timmar till 2,5 timmar totalt. Ännu större skillnader innebär det för godstrafiken som inte längre behöver ta omvägen över Jylland.

Riktigt så långt går det inte att se, dimma eller ej, uppifrån översta våningen på Turning Torso. Men vi kikar ner på de docklika kvarteren i Västra hamnen och leksakslastbilarna i Nyhamnen – nästa enorma stadsbyggnadsprojekt. Ola Yndeheim, chef investeringsbefrämjande och etablering i Malmö stad, pekar för Ellen Dahl, regionchef på Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Anna Wiking, stadsutvecklings- och samhällsstrateg på Fastighetsägarna Syd ut hur Näsan ska växa. Alltså inte sin egen, utan den konstgjorda halvö som efter många års strid med Länsstyrelsens fått tillstånd att byggas ut i hamnen för att möjliggöra expansion.

Även om de tre förmodligen hör till de mest engagerade i Malmös stadsutveckling finns det behov att uppdatera varandra om det allra senaste. Ty Malmö är en stad under ständig förändring.

Lättillgängligheten kommer att göra etableringen av huvudkontor här i regionen intressant.

Det var inte alltför länge sedan det utspelade sig en varvskris nedanför oss. Slutgiltig nedläggning 1986, och förvandling till Bo01 som en symbolisk start för den vändning mot havet, och mot kontinenten, Malmö fortfarande är mitt uppe i. Turning Torso är varumärket, men viktigaste är egentligen invigningen av Öresundsbron den 1 juli 2000. Öresundsregionen är Nordens största arbetsmarknad med cirka 2 miljoner sysselsatta. Under andra kvartalet 2025 arbetspendlade 22 476 personer över Öresund, sju procent fler jämfört med samma kvartal 2024.

– Med Fehmarn Bält-förbindelsen kommer vi att ha huvudstäderna och de näst största städerna i tre länder på ett avstånd inom fem timmar. Lättillgängligheten kommer att göra etableringen av huvudkontor här i regionen intressant och föra med sig en hel del arbetstillfällen. Men även för många av de som inte kommer att arbeta på den svenska sidan kan den mest intressanta bostadsmarknaden lika väl vara här, säger Anna Wiking.

Frågar man regionens fastighetsägare ser man främst en ökad efterfrågan på fastigheter kopplade till turism (hotell, besöksmål och restauranger och på andra plats logistikfastigheter. Men i rapporten från Fastighetsägarna lyfts även stora utmaningar för att kunna dra nytta av Fehmarn Bält. Främst infrastruktursatsningar i olika former.

I nuläget ses Fehmarn Bält i mångt och mycket som ett ’litet’ regionalt projekt i stället för en nationell satsning.

I det sammanhanget är det ganska typiskt att Ola Yndeheim just kommer från ett möte om Bromma flygplats. Han är noga med att inte lägga någon värdering i den lilla flygplatsens betydelse och fortsatta existens – det finns såklart skånska näringslivsintressen i att även kunna ta sig till huvudstaden. Men det går inte att komma ifrån att, satt i relation vad Fehmarn Bält-förbindelsen kan komma att innebära, så har Bromma en ganska marginell betydelse. Men i mediaarkivet Retriever ger Bromma flygplats 7594 träffar de senaste 5 åren, Fehmarn Bält 1815 träffar (varav en stor del är Sydsvenskan, Helsingborgsdagblad och så vidare).

– I nuläget ses Fehmarn Bält i mångt och mycket som ett ’litet’ regionalt projekt i stället för en nationell satsning, vilket hämmar potentialen när möjligheterna inte antas gälla för hela Sverige, konstaterar Ola Yndeheim.

Fast han lägger till att fastighetsinvesterare och näringsliv trots allt visar stort intresse.

– Det är flera bolag som knackar på dörren. Men samtidigt har vi som region svårt att få genomslag för krav på infrastrukturinvesteringar, säger Ola Yndeheim.

Ellen Dahl fyller i.

– Det är såklart att vi i Skåne och Sydsverige har bättre koll på det som sker i närområdet. Men man kan ju samtidigt konstatera att det är en lack of opportunity ifall Sverige i övrigt inte sätter sig in i detta. För det kommer att bite us in the ass ganska så snart om resten av landet ska kunna dra nytta av det som sker. Ellen Dahls internationella vokabulär får ursäktas av sammanhanget – även om det kanske borde vara ”Mangel an Möglichkeiten” och ”das würde uns in den Hintern beißen” (Ola Yndeheim konstaterar för övrigt också utmaningen att endast 17 procent av de svenska eleverna läser tyska som B-språk i årskurs 9, mer än en halvering under de senaste 25 åren.)

Ellen Dahl försöker sig på en förklaring av det än så länga ljumma intresset utanför regionen.

– Här är vi vana vid att ha Danmark och kontinenten så nära. När man i övriga Sverige ser detta som en internationell fråga långt borta, ser vi det naturligt som en bredare nationell fråga. Det är inte så att vi inte försökt få gehör. Det är bara synd att vi inte kommit längre. Ibland får jag känslan av att Sverige planerar sina infrastruktursatsningar som om vi vore en isolerad ö, säger Ellen Dahl.

Men på Trafikverket försäkrar regiondirektör Anna Wildt-Persson, att man i planeringen utgår från vad som sker på kontinenten, och inte enbart från Brofästet i Lernacken, när man planerar svensk infrastruktur.

– Vi jobbar för närvarande med ett antal större infrastruktursatsningar för att utveckla infrastrukturen koppla till Fehrman Bält. Framför allt att handlar det om att öka kapaciteten på järnvägssidan, men det finns även några satsningar på vägsidan, säger Anna Wildt-Persson.

De största satsningarna på längre sikt är utbyggnaden av Södra stambanan och Västkustbanan.

– Men vi har också ett antal åtgärder för att öka kapaciteten på godsstråket genom Skåne har som blir färdiga i närtid som förbigångsspår och godsbangårdar.

Det kommer att finnas begränsningar i den kapacitet vi kan erbjuda på järnväg.

Men Anna Wildt-Persson konstaterar att järnvägssträckan mellan Lund och Hässleholm kommer att vara en flaskhals när Fehrman Bält öppnar.

– Tidigare hette det ju nya stambanan eller höghastighetsjärnväg men det var ett projekt som regeringen lade ner. Men för knappt två år sen fick vi tillbaka det som ett nytt projekt att bygga två nya spår på den här sträckan, men då inte med en höghastighetsspår utan för att underlätta för gods och för arbetspendling.

Men det beräknas vara klart någon gång i mitten 2040-talet.

Så en inledande logistisk huvudvärk som sakta lindras alltså?

– Jo, så kan väl sammanfatta det. Det kommer att finnas begränsningar i den kapacitet vi kan erbjuda på järnväg fram mot mitten av 2040. Men vi har väldigt många åtgärder, både på kortare sikt och på lite längre sikt, som över tid kan möta den här efterfrågan.

Men Anna Wildt-Persson konstaterar at att det handlar om prognoser. Hon hänvisar till en graf i Fastighetsägarnas rapport som visar hur det tog det ungefär åtta år innan antalet fordon nådde en högre och mer stabil nivå Öresundsbron.

Å andra sidan är nog de flesta överens att effekterna av Öresundsbron nu blivit betydligt större än vad man faktiskt räknade med. När det gäller Fehmarn Bält-förbindelsen finns det flera kostnads- och nyttoanalyser som visar att den är samhällsekonomiskt lönsam på europeisk nivå, men inga officiella beräkningar som i kronor och ören uttrycker vinster för den svenska ekonomin. Så heller inte i Fastighetsägarnas rapport. Dock tre tydliga krav för att inte missa vad man menar är helt avgörande för att inte missa den enorma potential som finns:

• Återinvestera Öresundsbrons intäkter i infrastruktur i regionen.

• Öka kapaciteten på Södra stambanan och E6:an

• Skapa en regional näringslivsstrategi för hur Fehmarn Bält-förbindelsens potential
bäst tas tillvara.

I rapporten konstateras också att ”kännedomen om Fehmarn Bält-förbindelsen är hög bland Fastighetsägarna Syds medlemmar, sex av tio känner till projektet.”

Fast i kanten har reportern gjort en anteckning: ”låg?”

De tre skrattar.

– Det är relativt, konstaterar Anna Wiking. Jämför man mot resten av landet är siffran troligen hög.

Ellen Dahl håller med om att Fehrman Bält-förbindelsen, utifrån vilken betydelse den lär få, även här en fråga som inte riktigt kommit in på dagordningarna.

– Men man ska tänka på att det handlar om fem år fram i tiden. I ett näringslivsperspektiv är det lång tid, säger Ellen Dahl.

Man kan visserligen hinna lära sig tyska på fem år. Men pratar vi fastighetsetableringar är det trots allt väldigt kort tid. Finns det risk att man missar tåget?

– Det finns helt klart ovisshet. Bara 13 procent säger att man har anpassat sin strategi i redan nu. Men de som är på nu är också de som kommer att kunna vara längre fram och dra fördelar när det väl är dags. Men så kan man ju också se att det är en rätt liten andel, 18 procent, som tror att detta kommer att ändra efterfrågan på bostäder, säger Anna Wiking.

Men att det kommer att innebära helt nya möjligheter är de Anna, Ola och Ellen helt ense om. Men kanske inte på det traditionella sätt vi varit vana vid. Nya huvudkontor kommer vara en motor. Men Anna Wiking konstaterar att vi inte längre på samma sätt flyttar dit jobben finns. Det är snarare andra värden som gör regionen attraktiv. De betydligt lägre kostnaderna för boende är det mest uppenbara.

”Flerkärnighet” är viktigt att utveckla.

– Närheten till Köpenhamn har ju varit ett tydligt argument för att välja Malmö. Nu kommer vi att kunna åka enkelt till Hamburg också, säger Anna Wiking.

Hon menar att det inte längre handlar om konkurrerande städer. Avstånden blir så korta att i stället handlar om hur hela regionen och städerna kompletterar varandra.

Det förutsätter att de efterfrågade satsningarna på infrastruktur blir av. Men då talar vi alltså om ett scenario där en tysk, dansk eller svensk kan välja att bo inom rimligt avstånd från Öresundsbron, dra nytta av det svensk sjukvård och utbildning, för att på helgerna dra till Hamburg för att se en spännande konsert då och då.

Men Anna Wiking pekar på att det också finns en risk att det lika väl innebär att det är kulturutövarna som beger sig i väg. Hon tar Hats, Boots & Bourbon, en butik/bar som öppnades av svenska Erik Lohaven Persson i Köpenhamn 2017. Ett koncept som är just vad det heter. Men uppenbart för vilda västern för att fungera på denna sida sundet.

– I Hamburg har de samma problem med vakanta lokaler som här och har identifierat att kultur är ett sätt att lösa det. Som en följd lanserade man där också ett affärskoncept med subventionerade lokalhyror i stadskärnan. Vad är det då som säger att man som kulturaktör inte ska välja att etablera sig där? Vi behöver fundera på vad vi behöver göra här så att man inte väljer bort Malmö av enbart sådana skäl, säger Anna Wiking.

Fehrman Bält-förbindelsen