Energimarknadsinspektionen (Ei) har inte lyckats sammanställa hur mycket elnätsavgifterna stigit i Sverige. Nu gör Nils Holgersson-gruppen det – och bilden som framträder är tydlig: avgifterna har ökat med 26 procent på tre år, att jämföra med en inflation på 5 procent under samma period.
Dyrast är kommuner i Skåne med 194,8 öre per kilowattimme, billigast är Umeå med 75,2 öre – en skillnad på nära 160 procent. Bolag som infört effektavgifter höjer ännu mer, i genomsnitt 10 procent i år, och i flera fall över 20 procent.
[ Annons ]
– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört så kallade effektavgifter, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson-gruppen och energiexpert på Sveriges Allmänytta.
Vi har inte data/underlag som rakt av kan säga att om det är effektavgiften som driver upp kostnaden eller om det är ett kännetecken på bolag som vill höja.
Möjligtvis lutar jag mot det senare
Längre svar…
Mölndal energi höjde mest förra året och höjer mest i år igen – Det verkar finnas något i det bolaget som gör/gjort att de nästintill behöver dubbla sina avgifter på två år!
Oavsett avgiftsmodell så regleras, som du vet, intäkterna av energimarknadsinspektionen genom att de bestämmer maximalt totala intäkter.
Så bolagen ska inte kunna öka sina intäkter, totalt, genom att införa effektavgifter
Jämför man de två föregående åren (före detta år) så finns det, bland nätbolag med effektavgifter, bolag som både höjt och sänkt sina nätavgifter
Nils Holgersson-huset har inga höga effekttoppar, så jag skulle säga att det inte beror på införande av effektavgifter, utan att dessa bolag nyligen kommit till insikt om att de kan/behöver höja kraftigt. Varför kan jag inte svara på.
Jag tycker främst effektavgifterna och resultaten visar på hur svårt det är som elkund att förstå avgiftsmodellerna och hur de kan påverka sina elnätskostnader.
[ Annons ]
Fyra av tio hushåll bor i en kommun där elnätsbolagen infört effektivavgifter. Bolag som har infört effektavgifter höjer med i genomsnitt 10 procent, att jämföra med 4 procent för de bolag som ännu inte infört modellen. I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent. Björn Berggren konstaterar att det utifrån undersökningens data med säkerhet går att säga om effektavgifterna ger bolagen utrymme att smyghöja, eller om det är effektavgifterna i sig som driver upp priserna. Men han menar att sambandet ändå framträder tydligt.
– Mölndal energi höjde mest förra året och höjer mest i år igen. Det verkar finnas något i det bolaget som gör att de nästintill behöver dubbla sina avgifter på två år.
Han konstaterar dock att det bland nätbolag med effektavgifter finns bolag som både höjt och sänkt sina nätavgifter.
– Nils Holgersson-huset har inga höga effekttoppar, så jag skulle säga att det inte beror på införande av effektavgifter, utan att dessa bolag nyligen kommit till insikt om att de kan, eller behöver, höja kraftigt. Varför kan jag inte svara på, säger Björn Berggren.
Han ser dock främst att resultaten visar på hur svårt det är som elkund att förstå avgiftsmodellerna och hur de kan påverka sina elnätskostnader.
Regeringen stoppade i mars 2026 kravet på effektavgifter med motiveringen att modellerna ”har varit svåra för kunderna att förstå och agera utifrån”, och gav Ei i uppdrag att upphäva föreskrifterna senast 30 juni 2026 och ta fram ett nytt förslag till modell senast april 2027. Här har alltså myndigheten själv inte kunnat sammanställa de faktiska avgifterna per kund, prismodellerna har varit för komplexa för att kunna räkna på kundnivå helt enkelt.
Nils Holgersson-gruppen kringgår det problemet genom att räkna på en schablonkund. Man använda en gemensam beräkningspunkt: verkliga timvärden under ett helt år från fyra fastigheter och tolv lägenheter, med uppmätta effekttoppar för varje månad. Den profilen har sedan applicerats på varje elnätsbolags specifika tariffstruktur – inklusive hur de hanterar höglast och låglast, om effektavgiften gäller dygnet runt eller bara dagtid, och om toppen beräknas på en eller flera timmar per månad. Ett metodarbete som i sin komplexitet speglar den svåröverblickbara verklighet den försöker mäta.
Fyra av tio hushåll bor i en kommun där elnätsbolaget infört effektavgifter. De bolagen höjer med i genomsnitt 10 procent, mot 4 procent för de som ännu inte gjort det. I flera fall uppgår höjningarna till över 20 procent.
De högsta elnätsavgifterna finns i södra Sverige, där sju av tio av landets dyraste kommuner ligger i Skåne. Kraftringen är dyrast i länet. Ändå finns det även i södra Sverige bolag som hör till de billigaste i landet.
– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren.
Höjningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket gett bolagen större möjlighet att ta ut mer av kunderna. Riksdagen och Energimarknadsinspektionen har båda pekat på behovet av att se över regleringen för att säkerställa att bolagen inte överkompenseras.
Regeringen beslutade i mars 2026 att stoppa kravet på att alla elnätsbolag skulle ha infört effektavgifter senast januari 2027, med motiveringen att modellerna varit svåra för kunderna att förstå och inneburit höga kostnader. Energimarknadsinspektionen fick samtidigt i uppdrag att ta fram ett nytt regelverk, att redovisa senast april 2027.
– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.
