Förhandlingarna om 2027 års hyresjustering i Stockholms län och på Gotland inleddes i slutet av april mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen. Efter tre månader konstaterar Fastighetsägarna att parterna står för långt ifrån varandra.
– Vår förhoppning om att nå i mål förhandlingsvägen infriades tyvärr inte. För att undvika att hyresgäster och hyresvärdar ska drabbas av retroaktiva höjningar under 2027 tvingas vi nu vända oss till hyresnämnden, som i sin tur ska utse en skiljeman som ska avgöra hur mycket hyrorna ska höjas, säger Fastighetsägarna Stockholms förhandlingschef Nathalie Brard.
[ Annons ]
Enligt Fastighetsägarnas rapport ”Tre år med tvistelösning i hyresförhandlingarna” har antalet ärenden om utseende av skiljeman ökat dramatiskt sedan lagen infördes. 2023 registrerade hyresnämnderna 1 464 ärenden. Ett år senare hade siffran stigit till 6 027, 2025 var den 4 852. Utvecklingen är långt större än vad lagstiftaren räknade med när lagen infördes.
Rapporten pekar ut flera brister som förklaring till utvecklingen. En av dem är att lagen ger skiljemannen i uppdrag att bedöma hyresjusteringen utifrån ”den allmänna ekonomiska utvecklingen” på orten, utan att någonsin definiera vad det innebär. I stället för att utgå från det lagstadgade begreppet förhandlar parterna utifrån en egen överenskommelse från 2022, som enligt rapporten är för oprecis för att fungera som ett effektivt underlag.
Att skiljemännens beslut sällan motiveras, eftersom det kräver godkännande från båda parter och Hyresgästföreningen konsekvent sagt nej, gör enligt rapporten att det inte finns något inbyggt lärande i systemet. Det är ett av flera påståenden i debatten som Fastighetstidningen tidigare granskat närmare.
Fastighetsägarna föreslår sju lagändringar. Bland dem finns en lagstadgad rätt för alla hyresvärdar att få en tvist prövad, kortare förhandlingstid innan skiljeman kan kopplas in, tydliga kriterier för hyresjusteringen, krav på motiverade beslut och att skiljemannens beslut ska gälla direkt utan nytt avtal mellan parterna.
Nathalie Brard uppmanar den riksdag som tillträder efter höstens val att åtgärda bristerna.
– Det måste ske en snar förändring. Ytterst handlar det om legitimiteten för det svenska kollektiva förhandlingssystemet. Om varken hyresgäster och hyresvärdar litar på systemet har vi ett grundläggande problem som måste åtgärdas, säger Nathalie Brard.
Läs också: Tre år med skiljeman – båda parter missnöjda, av helt olika skäl
