På ett seminarium under tisdagen (som Fastighetstidningen bevakar) redovisar egnahemskommissionär Stefan Attefall sin delredovisning nummer tre. En glimt av innehållet ger han på DN Debatt, där han menar att ”det finns särskilda kostnadsproblem som bidrar till Sveriges unikt låga småhusbyggande.”
Stefan Attefall, också tidigare bostadsminister och i dag landshövding, anser att en stor del av taxehöjningarna beror på att kommunerna inte ser någon anledning till att effektivisera verksamheten för de olika tekniska verken.
[ Annons ]
Stefan Attefalls tes att systemfel ligger bakom snabbt stigande kommunala taxorna har såklart bäring på mer än enbart småhusbyggande. Enligt Attefall är det brist på kontroll och felaktiga incitament som får kostnader att skena. Han skriver:
”Systemfelet är att kommuner tillåts bestämma taxorna själva och behålla pengarna. Medan anslagen till äldreomsorgen prövas minutiöst i budgetberedningar blir de kommunala taxorna ofta bara en informationspunkt.”
En av de reformer han föreslår är en ny kommunal effektivitetsrevision under riksdagen, motsvarande Riksrevisionens granskning av statlig verksamhet.
[ Annons ]
– Man kan i fullmäktige ägna mycket tid till att diskutera hur kostnaderna för förskola eller äldreomsorgen ska minska, men när det kommer till taxorna så klubbas det bara snabbt igenom, säger Stefan Attefall.
Han påpekar att 17 procent av kommunernas intäkter är taxor och avgifter så det visar vilken stor del av kommunens finansiering som berörs, och att när det är monopol inte heller finns skäl att vara orolig för intäktstapp om priserna höjs.
Stefan Attefall lyfter fram att taxorna ökat mer än KPI. För perioden 1996–2022 har KPI ökat med 40 procent medan taxorna för bostadshus ökat över 110 procent.
– Skulle taxorna följt KPI hade hyran för en trea varit cirka tusen kronor lägre för en trerummare, säger Stefan Attefall.
Men även byggkostnaderna har ökat bra mycket mer än KPI. Är det inte ett tecken på att det generellt blivit dyrare med infrastruktur?
– Jag kan förstå att vissa kommuner har eftersatta system som måste åtgärdas, och att bränslet till fjärrvärmen ökat i pris. Men det förklarar inte de systematiska prishöjningarna över lång tid, säger Stefan Attefall och fortsätter:
– Vanliga företag tvingas hela tiden effektivisera sin verksamhet med några procent varje år, annars tappar man lönsamhet – något sådant ser vi inte i dessa bolag. Ta till alla dessa uppgrävningar av gator som görs, om de kunde samordnas skulle mycket tid och pengar sparas.
Men om kommunerna inte får in pengar från högre taxor så höjer man väl skatten?
– Jo, men då får du i alla fall ta den debatten med invånarna. För att sätta press på en mer effektiv verksamhet kommer det krävas att utomstående oberoende aktörer går in och agerar lite som en nagel i ögat på kommunen och deras bolag.
Stefan Attefalls förslag för att öka effektiviteten är i korthet:
- att staten strikt tillämpar budgetlagen och avskaffar systemet med myndigheter som bestämmer sina taxor själva och får behålla pengarna samt att kommunerna tillämpar samma princip
- att självkostnadsprincipen preciseras och regleras
- att produktivitetsavdraget i statlig budgetering även tillämpas för avgiftsfinansierad verksamhet och att kommunerna tillämpar samma princip
- att en kommunal effektivitetsrevision under riksdagen införs, motsvarande Riksrevisionens arbete med statlig verksamhet.
