Det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026. För befintliga byggnader innebär det stegvisa krav på energieffektivisering, där byggnader med sämst prestanda ska åtgärdas först, med målet att hela byggnadsbeståndet ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050.
Att det kommer innebära åtaganden i varierande grad för landets fastighetsägare står helt klart. Redan nu hörs det från olika håll och intressen utsagor om vad det i detalj kan innebära. Men det vet vi först när föreskrifterna är beslutade. Varje land ska bestämma gränser för hur mycket energi olika typer av byggnader får använda. Och det är alltså idag som Boverket skickar ut sitt förslag om detta på remiss.
[ Annons ]
Det är totalt nio författningsförslag som remitteras samtidigt och som syftar till att genomföra det omarbetade direktivet. Boverkets föreskrifter om livscykel-GWP kommer att remitteras senare.
Vi är många som på allvar kastar oss över innehållet
– Direktivet genomförs på både lag-, förordnings- och föreskriftsnivå. Boverkets förslag utgår från förslag till lagändringar i lagrådsremissen ”Genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda” och Boverkets förslag till ändring i plan- och byggförordningen och i förordningen om energideklaration för byggnader som Boverket tidigare har rapporterat till regeringen. En utgångspunkt i arbetet har varit att minimera risken för att olönsamma åtgärder behöver genomföras av hushåll och företag. Hoppas att så många som möjligt av remissinstanserna tar chansen och svarar på remisserna så att vi får ett användbart regelverk, säger Yvonne Svensson, rättschef på Boverket.
Äntligen, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, och konstaterar att det är ett mycket omfattande material som nu ska analyseras på kort tid
– Vi är många som på allvar kastar oss över innehållet. För vår del handlar det både om att bejaka inriktningen – men också om att noggrant bevaka och kritiskt granska hur kraven faktiskt utformas, säger Rikard Silverfur.
Dit hör inte minst nya krav på laddinfrastruktur. Men också nya och skärpta krav rör också energiprestanda, solenergiinstallationer, energirenoveringsplaner, inspektioner av tekniska system samt krav kopplade till hållbar mobilitet.
– Det är frågor med betydande konsekvenser för fastighetsägare, både tekniskt och ekonomiskt, konstaterar Rikard Silverfur.
Han konstaterar att, vad han anser vara en särskilt känslig och viktig fråga lämnats i stort sett orörd. Vilket är hur olika energislag värderas.
– Här förväntar vi oss många kommentarer och sannolikt skarp kritik, inte minst mot att Boverket även fortsättningsvis låter el och fossila bränslen värderas på likvärdigt sätt genom sina viktningsfaktorer.
Även om han välkomnar att det nu klarnar hur direktivet kan komma att genomföras anser Rikard Silverfur att direktivet i grunden är mer detaljstyrande än vad som är ändamålsenligt.
En sådan anomali är att olika krav ställs på samma byggnad beroende på vem som äger den
– Det leder till flera systemavvikelser i svensk rätt. En sådan anomali är att olika krav ställs på samma byggnad beroende på vem som äger den. Och än mer anmärkningsvärt, beroende på vem som är hyresgäst eller nyttjar byggnaden. Det är främmande för svensk bygglagstiftning och skapar rättsosäkerhet, svårförutsebarhet och snedvridna incitament, menar Rikard Silverfur.
Han anser att det leder till att Boverket tvingas föra in direkt olämpliga detaljregleringar i svensk rätt – där krav på exempelvis cykelparkering är ett tydligt exempel.
– Det är regler som ligger långt från traditionell svensk bygglagstiftning och riskerar att skapa onödig komplexitet, ökade kostnader och minskad flexibilitet.
Rikard Silverfur påpekar att regeringen dagarna lämnat en lagrådsremiss med välkomna förändringar när det gäller krav vid ändring av byggnad.
– Redan vid en första anblick är det tydligt att Boverket ännu inte har beaktat de föreslagna lättnaderna för ändring av byggnad. Det är något vi förutsätter att myndigheten korrigerar i den slutliga föreskriften, säger Rikard Silverfur.
Synpunkter på Boverkets förslag kan lämnas fram till och med den 17 april.
