Myndigheten för civilt försvar (MCF) driver frågan om en frivilligorganisation för hemskyddsorganisation som kompletterar dagens beredskap. Bakgrunden är att det i dag saknas en formell struktur för befolkningsskydd, trots att skyddsrummen enligt lag ska kunna tas i bruk snabbt vid höjd beredskap.
– Vi har ingen formell organisation för befolkningsskydd just nu. För att skapa ett robust system där skyddsrum kan tas i bruk krävs att vi bygger någon form av struktur runt dem, säger Henrik Larsson tf chef för avdelningen för befolkningsskydd på MCF.
[ Annons ]
Sverige har omkring 64 000 skyddsrum. I en ny överslagsberäkning uppskattar MCF att minst 120 000 personer kan behövas för att täcka upp beståndet vid en aktivering, i praktiken i snitt två personer per skyddsrum.
Om vi ska veta vilka tekniska förutsättningar och tillträdeslösningar som gäller måste fastighetsägare vara med i processen
Henrik Larsson betonar att det inte handlar om att bemanna skyddsrummen i fredstid, utan om att skapa en bas av frivilliga som kan mobiliseras snabbt och effektivt. Här ser han att fastighetsägarna har en central roll.
– Fastighetsägaren sitter på kunskapen om sina byggnader. Om vi ska veta vilka tekniska förutsättningar och tillträdeslösningar som gäller måste fastighetsägare vara med i processen, säger han.
I dag finns ett krav på att skyddsrum ska kunna iordningställas inom 48 timmar vid höjd beredskap, vilket ställer krav på såväl förberedelser som praktiskt utförande. Henrik Larsson ser att frivilliga knutna till varje skyddsrum kan fungera som en praktisk länk mellan fastighetsägaren och de skyddssökande.
Det kan handla om att öppna lokaler, hantera tekniska funktioner eller hjälpa till att tömma utrymmen snabbt.
– Det är bara fastighetsägare som kan säga vilka tekniska förutsättningar skyddsrummet har. Men om man knyter två eller tre personer till varje skyddsrum kan det bli en enorm avlastning för fastighetsägaren, säger han.
Vi får inte glömma att skyddsrumssystemet bygger på samverkan, och då måste alla aktörer förstå sina roller
Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, välkomnar ambitionen att stärka kunskapen om skyddsrum och tydliggöra ansvar i en krigssituation.
– Det nya uppdraget som kommunen väntas få i att informera om hur man underhåller och vad som gäller vid iordningställande är välkommet. Men vi får inte glömma att skyddsrumssystemet bygger på samverkan, och då måste alla aktörer förstå sina roller, säger Anna Thureson.
Samtidigt varnar hon för att bemanningsfrågan riskerar att ta fokus från skyddsrummens faktiska skick. Många skyddsrum är över 50 år gamla, och Fastighetsägarna menar att ansvaret för upprustning inte kan ligga enbart på fastighetsägare.
– Vi ser att staten behöver ta ett större grepp om finansiering och modernisering av skyddsrummen. Erfarenheten från Ukraina visar specifikt på behovet av skydd som står emot väpnade angrepp, säger hon.
Anna Thureson understryker att frivilliga och organisation är viktiga delar, men att de inte kan kompensera för undermåliga skyddsrum.
MCF:s pågående arbete med att definiera roller, resurser och ansvar för civilt försvar och skyddsrum väntas fortsätta under året, med fokus på både informationsinsatser till branschen och handfasta lösningar för hur ett system med frivilliga ska byggas upp.
