I förra veckan presenterades Boverkets förslag om hur EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i Sverige. För bostadsbyggnader innebär förslagen framför allt en ny struktur för energikrav och energiklasser. Krav på åtgärder blir det enbart vid ändring eller ombyggnad.
Enligt remisserna införs alltså inga nya generella retroaktiva krav för bostadsbyggnader. Krav på energiprestanda, installationer och tekniska system faller i stället ut när byggnaden byggs om eller när större tekniska åtgärder genomförs, och ska då stå i proportion till åtgärdens omfattning.
[ Annons ]
– Att det inte införs retroaktiva krav på bostadsbyggnader var väntat. Direktivet bygger inte på att tvinga fram åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet genom byggregler, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
Instruktionen från regeringen var också att implementera direktivet på miniminivå. Men å andra sidan tillåter direktivet att det ställs retroaktiva krav på bostadsbyggnader. Och från olika håll, exempelvis bolag verksamma inom installation och energieffektivisering, har det talats om hur fastighetsägare kommer vara tvungna till åtgärder.
Men för varje enskilt medlemsland innebär EPBD bindande krav på energiprestanda i det befintliga bostadsbeståndet. I stället för krav på att varje enskild bostad uppnår ett visst energiklassmål, ska medlemsstaterna säkerställa att den genomsnittliga primärenergianvändningen i hela bostadsbyggnadsbeståndet. Hur Sverige ska uppfylla direktivets krav på energieffektivisering a behandlas inom ramen för den nationella byggnadsrenoveringsplanen.
[ Annons ]
– Regeringen har uppdragit åt Boverket att föreslå mål för bostadsbyggnadsbeståndet i form av utvecklingsbanor för renovering. Energimyndigheten har ett regeringsuppdrag att analysera behov av och föreslå styrmedel och finansiering för genomförande av direktivet, säger Emma Hermansson, projektledare implementering av EPBD på Boverket.
Båda dessa uppdrag ska delredovisas den 1 mars 2026.
– Det är där de långsiktiga vägvalen ska göras. Men inte heller renoveringsplanen i sig kan tvinga på åtgärder, konstaterar Rikard Silverfur.
Remissvaren ska lämnas in senast den 17 april. Därefter kommer Boverket att bearbeta förslagen inför beslut om slutliga föreskrifter.
Fakta:
Ny beräkningsmodell och nya energiklasser
I remisserna ersätts dagens primärenergital med ett nytt energiprestandatal (E???). Energiklassystemet görs samtidigt om. En ny energiklass A0 införs för nollutsläppsbyggnader, och kravnivån för nyproduktion ska enligt förslaget inte längre motsvaras av energiklass C, utan av energiklass A.
Samtidigt införs en indikator för specifik eleffektanvändning (P??) med bindande gränsvärden i vissa situationer. Direktivet ställer inga krav på effektgränsvärden, vilket innebär att P?? är ett nationellt särkrav som inte återfinns i men inte heller strider mot direktivet.
De viktningsfaktorer som används för att värdera olika energibärarelämnas i huvudsak oförändrade i Boverkets förslag.
Konsekvenser för befintliga bostadsbyggnader
En praktisk konsekvens av den nya modellen är att befintliga bostadsbyggnader får en ny energiklass när en ny energideklaration upprättas, även om byggnadens faktiska energianvändning är oförändrad.
I dagens system ligger en stor andel av befintliga bostadsbyggnader i energiklass D–E, med tyngdpunkt i klass E. Med den nya klassindelningen och flytten av nyproduktionskravet till klass A är det rimligt att förvänta sig att tyngdpunkten för befintliga bostadsbyggnader förskjuts uppåt, främst mot klass D och i vissa fall klass C.
