Beräkningar och prognoser av bostadsbristen i dag och bostadsbehoven i framtiden är det många aktörer som gör, bland annat Boverket, Evidens, SBAB, och sedan finns till det olika markörer av hur läget är, som kötider hos bostadsförmedlingen, vakansgrader hos bostadsbolagen och priser på bostadsrätter.
Nu sällar sig även Hyresgästföreningen till den skaran. Ragnar Bengtsson, bostadspolitisk utredare hos föreningen, har tagit fram en rapport: Räkna med bostadsbrist, där han gjort en egen modell för hur bristen kan beräknas. Och, menar han, en mer användbar modell för kommunerna än den som Boverket tar fram.
[ Annons ]
– När Boverket räknar bostadsbrist är det mer än bild av den sociala utsattheten. Men måtten de använder är fyllda av allvarliga osäkerheter. För de bygger på registerdata som inte går att använda för att mäta den här sortens utsatthet, säger Ragnar Bengtsson.
Boverkets beräkningar av byggbehoven anser han dock är bra gjorda, men de görs inte på kommunnivå och ger därför inte ett så bra underlag för beslut som ska fattas i respektive kommun. Han menar till och med att analysen kan bli kontraproduktiv.
– Det kan bli ett underlag som snarare gör det svårare än lättare att bestämma vad man borde bygga, säger han.
[ Annons ]
I korthet är Hyresgästföreningens modell en beräkning av hur många fler vuxna invånare och bostäder som tillkommit i kommunen sedan 2006. Bristen beräknas sedan av en så kallad kommunkvot för antal vuxna per bostad där antagandet är att det i genomsnitt bor 1,5 vuxna per bostad.
Så om befolkningen ökar med 100 vuxna och kommunkvoten är 1,5 så är behovet 67 nya bostäder (100/1,5). Varje års byggbehov beräknas utifrån kommunens befolkningsförändring. Tillkommer det 50 bostäder så betyder det att en brist på 17 bostäder har uppstått.
Nu är detta en bild av bristen i dag och hur mycket som behöver byggas för att komma i kapp underskottet, alltså inte en prognos över hur befolkningen kan utvecklas i framtiden.
– Det finns så många osäkerhetsfaktorer med befolkningsprognoser, och det vi sätter är i alla fall en miniminivå för bostäder som behöver byggas för de som redan bor i kommunen i dag, säger Ragnar Bengtsson.
Enligt Hyresgästföreningens sätt att räkna saknades det 109 323 bostäder i totalt 118 kommuner år 2023 och Ragnar Bengtsson tror det ser ungefär likadant ut i dag. I Stockholms kommun är bristen som störst motsvarande 24 400 bostäder, följt av 8 400 i Göteborg och 7 600 i Malmö.
Summeras byggbehovet för alla kommuner med brist, så är bedömningen att det behövs på 49 700 bostäder årligen. I Boverket prognos är behovet beräknat till 52 300 nya bostäder årligen de kommande tio åren.
Så i slutändan skiljer sig er beräkning inte nämnvärt från den Boverket gör.
– Nej, men vår modell är lättare att förstå och visar byggtalet på kommunal nivå och det är då ett redskap som verkligen hjälper kommunerna.
Nu gör väl fastighetsbolag sina egna bedömningar om det finns en marknad eller inte för att hyra ut eller sälja. På vilket sätt är er beräkning till nytta?
– Allt byggande handlar förstås om att det ska finnas ekonomiska förutsättningar. Men utan ett tydligt mått på vad som behövs finns det inga incitament hos kommunerna att driva på för att nå målen, säger Ragnar Bengtsson.
Varför gör Hyresgästföreningen beräkningar av bostadsbrist, era medlemmar har redan en bostad?
– Jo, våra medlemmar är väl inte den svagaste gruppen på bostadsmarknaden, men ofta har de lägre inkomster och behöver en god tillgång på bostäder i samhället. Våra medlemmar tjänar inte på att det råder en brist på bostäder, säger Ragnar Bengtsson.
Från Boverkets presstjänst har vi fått denna kommentar till Hyresgästföreningens rapport:
”Boverket välkomnar en debatt och diskussion om hur olika parter kan bidra till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det är bra att visa på en bredd av olika typer av kunskapsunderlag framtagna av olika aktörer. Att vi behöver mer kunskap om bristerna på bostadsmarknaden är klar, men det vi framför allt behöver är att bostadsmarknadens olika aktörer hjälps åt och agerar på kända brister.
Boverket har läst rapporten och kan konstatera att den innehåller en del rena faktafel, men också en del missvisande beskrivningar av det kunskapsunderlag som Boverket tillhandahåller. Rapporten hade blivit mer trovärdig och korrekt om Boverket getts möjlighet att faktagranska rapporten eller om personer som är ansvariga för respektive underlag blivit intervjuade av författaren. Sedan är det förvånande att de förändringar som har skett i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och som gäller från och med 1 mars 2025 inte finns återgivet i rapporten.”
