Rapporten Rättvisa taxor och avgifter analyserar områden som HGF, Hyresgästföreningen, menar direkt påverkar hushållens boendekostnader: el, fjärrvärme, vatten och avlopp, avfall och bredband. Det handlar i många fall om monopol eller monopol-liknande marknader där hushåll inte kan välja bort tjänsterna, och i regel saknar insyn i hur priserna sätts.
– De senaste årens taxeökningar har gjort det väldigt dyrt att vara svensk. Räkningarna för el, värme och vatten har ökat mycket snabbare än andra priser. För många hushåll märks det varje månad när räkningarna ska betalas. Det här är inte en naturlag. Det är ett resultat av politiska beslut om hur vår gemensamma infrastruktur ska styras. Därför måste också politiken ta ansvar för att systemen fungerar och att priserna är rimliga, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
[ Annons ]
I rapporten vänder sig HGF mot dagens beräkningsmodell för avgifter i elnäten som kan baseras på vad det skulle kosta att bygga ett helt nytt nät, även när stora delar av infrastrukturen redan är betald. Man konstaterar även att det på fjärrvärmemarknaden saknas tydlig prisreglering, trots att omkring 95 procent av landets flerbostadshus värms med fjärrvärme.
– Det här handlar inte om inte vilka marknader som helst. Alla behöver vatten, värme, el, bredband och någonstans att slänga soporna, det är tjänster som hushållen inte kan välja bort. När sådana grundläggande system drivs med svag demokratisk kontroll och starka vinstintressen riskerar priserna att skena. Det är i slutändan hushållen som får betala när samhällsviktig infrastruktur behandlas som vanliga marknader, säger Martin Hofverberg.
Rapporten lämnar över 40 olika förändringsförslag. Här märks bland annat:
[ Annons ]
- En ny modell för elnätsavgifter baserad på faktiska kostnader.
- Tydligare reglering av fjärrvärmepriser.
- Större statligt ansvar för investeringar i elnät och VA.
- Ökad transparens i hur taxor sätts.
En stor del av förslagen tangerar vad som lagts fram i åtskilliga rapporter från exempelvis Nils Holgersson-gruppen (där ju HGF ingår) och Fastighetsägarna.
– Det är positivt att HGF fokuserar på de skenande taxorna och avgifterna. Här sitter vi i samma båt. Starkare tryck på att hålla tillbaka taxor och avgifter välkomnas, säger Rikard Silverfur.
Han räknar upp flera förslag (majoriteten av det som föreslås) som han tycker är bra. Det är exempelvis att införa lagkrav på att fjärrvärmeföretag offentligt ska redovisar sina kostnader och att staten behöver ta ett större ansvar för finansiering av energilagring i lokala elnät och mikronät.
I några av förslagen går HGF betydligt längre. Bland annat vill man ge regioner och kommuner resurser och uppdrag att köpa tillbaka fjärrvärmenäten. Samma för elnäten, men där ser man också förstatligande som ett alternativ.
Är det verkligen realistiskt? För vilka pengar då?
– Jag tycker att man ska vända på frågan. Är det rimligt att grundläggande samhällstjänster som elnät och fjärrvärme – som alla är beroende av – drivs som vilka marknader som helst? Där hushållen inte har något val men ändå får ta smällen när priserna drar i väg? Det här är inte vanliga marknader, det är infrastruktur som måste fungera i människors vardag varje dag. Då är det inte konstigt att diskutera om samhället behöver ta tillbaka kontrollen, säger Martin Hofverberg.
Det är ju lönsamt att driva näten, bolagen lär ju knappast rea ut sina tillgångar.
– Återköp är ett sätt, men inte det enda. Det handlar lika mycket om att, där det behövs, skärpa regleringar och se till att systemen faktiskt funkar för dem som i slutändan betalar, alltså hushållen, säger Martin Hofverberg.
Han fortsätter resonemanget med att det inte ses som problematiskt när staten finansierar vägar eller järnvägar. Då menar Martin Hofverberg att det heller inte är orimligt att förvänta sig ansvar även för elnät och värmesystem.
Hyresgästföreningen framställer det som att kostnader som dessa drabbar hyresgäster direkt, medan det från fastighetsägarhåll ofta problematiseras att just att det ofta inte är möjligt att höja hyror i samma takt som taxeökningar. Där kan man exempelvis läsa Fastighetstidningens granskning från förra året där vi listar det orter där de senaste årens hyreshöjningar inte längre täcker kostnadsökningarna. Orter där fastighetsföretagare ser sina marginaler krympa ihop till en situation som blir än mer ansträngd.
Kostnaderna landar alltid hos hushållen till slut.
Martin Hofverberg tycker att det är viktigt att inte se frågorna som ett särintresse, utan att det handlar om helt grundläggande kostnader i människors vardag.
– Men vi är också tydliga med en sak: kostnaderna landar alltid hos hushållen till slut. Ibland direkt på räkningen, ibland via hyran, men de försvinner inte. Och för många handlar det inte om exakt var kostnaden syns, utan att det blir mindre kvar i plånboken varje månad. Sen är det klart att vi kan och kommer driva vissa frågor tillsammans med andra aktörer, så länge ingången är att systemen måste fungera för dem som bor där och betalar, inte bara för dem som äger eller driver dem, säger Martin Hofverberg.
