Förra året rapporterade Nils Holgerssongruppen, som representerar bostadsorganisationer i Sverige, att prisökningarna på fjärrvärme nått rekordnivåer. Då var det den högsta höjningen sedan kartläggningarna inleddes för 30 år sedan.
Och trenden fortsätter visar senaste rapporten, där man jämfört kostnaderna för fjärrvärme i landets kommuner. Under 2025 har priserna ökat med 9, 2 procent, bara slaget av fjolårets rekord på 15,2 procent. Prisökningarna ligger därmed långt över inflationen.
– Årets höjning är den näst största höjningen på trettio år. Det visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse, utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi. När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, kommenterar Rikard Silverfur, ordförande Nils Holgersson-gruppen.
[ Annons ]
Fyra kommuner sticker ut med de största procentuella ökningarna av fjärrvärmepriset mellan 2024 och 2025: Herrljunga (+37,9), Bengtsfors (+32,5), Trelleborg (+27,1) samt Överkalix (+26,2).
Enligt Jesper Karelius, ansvarig för fjärrvärme på Herrljunga Elektriska AB, är dock den verkliga siffran 30,6 procent. Anledningen till det beror på att deras prisberäkningar inte ligger i fas med Nils Holgersson-undersökningen.
– Men det stämmer att prisökningarna blivit kraftiga på grund av högre bränslepriser 2023–2025. Dessförinnan låg priset betydligt mer stabilt, säger han.
I Överkalix tog kommunen över fjärrvärmebolaget från Vattenfall år 2012, och i samband med det övertogs även en skuld på cirka 38 miljoner kronor, vilket är en del av förklaringen, enligt Peter Anderson, vd Överkalix Värmeverk.
Men det finns även ytterligare omständigheter, säger han:
– Under de senaste åren har vi ställts inför flera utmaningar – bland annat kraftigt ökade priser på biobränsle, höga elpriser och stigande räntor. Dessa faktorer har lett till flera förlustår, vilket gjorde det nödvändigt att höja fjärrvärmetaxorna för samtliga kundgrupper.
För 2026 är bolagets ambition att inte göra några ytterligare höjningar.
– Räntorna är på väg ner, elpriserna är lägre än 2024 och även biobränslepriserna har börjat sjunka. Om den positiva utvecklingen håller i sig och bolaget lyckas vända tidigare förluster till vinst, är styrelsens målsättning att sänka priserna så snart det är möjligt.
Han påpekar också att fjärrvärme i glesbygd är utmanande, särskilt med långa nät och få användare.
– Ett exempel som belyser det är våra kollegor i Övertorneå, som nyligen tvingats meddela ett tjugotal kunder att fjärrvärmen kommer att kopplas bort på grund av bristande lönsamhet, säger Peter Andersson.
En tredjedel av alla kommuner i landet höjer priserna med mer än 10 procent. Flest prisökningar står Solör Bioenergi Fjärrvärme för, som har de tio fjärrvärmenät med högst prisnivå i Sverige, vilket man kan läsa mer om här.
Fjärrvärmepriserna varierar kraftigt över landet. De tre dyraste kommunerna ligger på cirka 1 600 kr/MWh, mer än dubbelt så mycket som Luleå med 698 kr/MWh som har lägst pris.
Rikard Silverfur konstaterar att fjärrvärmepriset i genomsnitt stigit med 40 procent på 5 år, motsvarande nästan 4 500 kronor mer per år för en normal lägenhet. I 22 kommuner är utvecklingen ännu mer dramatisk, med prisökningar på över 60 procent.
– Att fjärrvärmepriserna ökat så mycket är bekymmersamt. Men det verkligt anmärkningsvärda är de kommuner där priserna stigit mest. När vi utgår från statistiken och granskar dessa kommuner närmare, handlar det ofta om mindre, glesbefolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer. Statistiken indikerar en strategi hos dessa bolag som resulterar i kontinuerliga och kraftiga prishöjningar, säger Rikard Silverfur.
